av Esmeralda2222

Esmeralda2222
tis, 2019-03-19 - 09:22

Vill att detta ska vara första dagen av ett nyktert liv...
Jag har under de senaste 10 åren utvecklat alkoholism och har under hela denna tid varit smärtsamt medveten om att jag dricker för mycket och att jag inte själv har någon kontroll. Det har lett till förändrad personlighet ( inte till det positiva), kraftig viktuppgång, svårigheter att sova, nedstämdhet på gränsen till depression samt svårigheter att klara av mitt arbete. Jag har ständigt dåligt samvete, jag känner mig äcklig, dålig, och jag skäms så över den jag blivit. Jag vill inte träffa folk, skjuter på oika sätt undan de som egentligen står mig nära.
Mina barn har en irriterad och trött mamma och jag är långtifrån den kvinna som min man en gång gifte sig med.
Jag har i flera år velat ha en förändring på mitt drickande och i mina dagliga val. Jag inser att jag inte klarar detta själv. För mig känns tyvärr steget långt att gå till ett aa-möte just nu.
Jag hoppas att jag kan få stöd av er här kring hur jag kan tänka annorlunda...
Läste att någon skrev att man ska "surfa på suget'. Det tänker jag börja med att pröva framåt kvällen när jag normalt sett brukar dricka vin ur en kaffekopp medan jag lagar mat till familjen ( fy f-n vad patetiskt och sorgligt...)
Men, solen skiner, fåglarna kvittrar och naturen är på väg att vakna till liv igen. Kan ni andra ändra ert drickande så borde väl jag också kunna.

Themistokles
tis, 2019-03-19 - 09:55

Här är vi många som känner igen sig i din berättelse. Själv är jag på dag 16 utan alkohol idag. Innan hade jag supit i minst tio år. Vin och whisky, 2 till 5 gånger i veckan. Stora mängder. Jag har aldrig mått så bra som just nu. Även om suget är svårt. Men att vakna pigg och fräsch är värt mycket. Inte minst för min familj.

Bra att du tar tag i din problematik. Bara att läsa vad andra skriver här på forumet hjälper mig att vilja sluta att dricka.

Det här klarar du. Vi hjälps ju åt. ?

Sara74
tis, 2019-03-19 - 12:11

Dag 1 för mig med, mår väldigt dåligt just nu men har bestämt mig att kämpa. Känner igen mig själv i din berättelse, trött på allt o äcklad av mig, ångest ångest...
Håller tummarna

Ledsen själ
tis, 2019-03-19 - 14:29

För mig och redan idag njuter jag. Ingen hjärtklappning eller ångest trots väldigt dålig sömn inatt! Nu kämpar vi för det kan ju bara bli bättre eller hur???? vill alltid vakna som imorse känns det som. Hur går era tankar? Hur har ert drickande sett ut? För mig handlar det mycket om att jag inte bara kan dricka ett glas utan det blir alltid fler så man känner den där härliga berusningen men nu sista tiden mådde jag inte ens bra av det. Gav bara ångest och jag vaknade alltid vid 3-4 på morgonen med ångest. Usch det vill jag va utan ett bra tag ? kram på er

Anonym15366
tis, 2019-03-19 - 16:34

Här har du en mamma till, som i flera år smådruckit sig till stordrickande.
Jag är på dag 3!
När är dagen man slutar om inte NU!! Jag försöker tänka att suget minskar med tiden.
Heja dig!

PimPim
tis, 2019-03-19 - 17:36

Här är ett gott gäng med samma erfarenhet! Jag började min nyktra resa för ett år sedan men höll bara ut i 43 dagar. Sen trillade jag dit igen och drack 2 flaskor vin dagligen i åtta månader till. Så jag bestämde mig långt innan årsskiftet att där skulle jag bryta med ”min bästa vän” igen. Jag tog min abstinensvecka när jag ändå var ledig! Nu sitter jag här 78 dagar senare fortfarande nykter, men jag tar bara en dag i taget! Ikväll somnar jag nykter och mitt mål är att göra det imorgon också!
Lycka till på din resa! ??✨

Kram PimPim ?☀️

Ultra
tis, 2019-03-19 - 17:55

Här är ännu en som försökt o trillat dit igen o nu försöker igen, idag dag 3 för mig...kraftigt sug o ångest idag men bytte om när jag kom hem o tog en löprunda o gud så skönt det känns nu o vad glad man känner sig som valde träning framför vinet.....
Kämpa på alla o vi får peppa varandra.

Ansa
tis, 2019-03-19 - 19:08

Här kommer ytterligare en till. Är på dag fem.
Har försökt tidigare, men i euforin i att ha varit nykter ett tag så har jag trillat dit gång på gång.
Sjukdomen är så jäkla progressiv, den blir bara värre. Men hjärnan tror att den ska klara det (iaf min), men det blir samma visa varje gång, fast värre.
Nu på slutet drack jag innan jobbet, på jobbet och efter jobbet. På nätterna vaknade jag med en extrem ångest.
Nu tar jag en dag i taget. Ibland en minut i taget. Imorgon ska jag på AA-möte. Många månader sedan nu.
Vi får kämpa tillsammans här på forumet?❤️.
Kram till er alla här inne!

Ultra
fre, 2019-03-22 - 18:50

Hur går det
Dag 6 för mig, fredag = den stora vindrickardagen för mig men inte idag, grymt sug under eftermiddagen men väl hemma utan att besökt systemet, en alkoholfri öl o sen mat....nu känns det grymt skönt o nästan inget sug o längtar att vakna imorgon utan att vara bakis....
Hur går det för er andra?
Önskar en fin o nykter fredag

Räkan
lör, 2019-03-23 - 07:28

Nu är det vår igen. Tänker tillbaka för snart ett år sedan på den här tiden, då gick jag ut i trädgården och vårstädade och satte frön med massor av a i kroppen " skitmysigt" kl 10 på morgonen ? . Det kommer ett stopp då man inte orkar länge man brakar liksom ihop och det är faktisk jäkligt bra för det är ett första steg till tillfrisknande. Nu när jag ser tillbaka på det här året som gått är jag väldigt tacksam att jag kunde stå i mot suget när det kom , jag har inga hemskheter eller plnsamheter att se tillbaka på och det är så SKÖNT!! Så kämpa på och tveka inte att gå till AA om det skulle vara ett alternativ , mig har det hjälpt jättemycket.

Ha en härlig och försök till nyckter vårdag! ??⚘

Viilja
mån, 2019-04-01 - 11:53

Hög igenkänningsfaktor! Känns nästan som jag hade skrivit detta inlägg:)
Här dricks det vin ur temuggar, glöggkoppar och kaffemuggar i tid o tid... och skammen gör sig bekväm i mitt inre. Alkoholmonstret njuter tillfullo.

Frissan
mån, 2019-04-01 - 12:33

Tänk att jag hittat hit... och tänk att det finns så många som kämpar med EXAKT samma skit som jag... kaffekopparna känner jag så igen. Ångesten, brist på kontroll.. allt känner jag igen. Har aldrig yppat för nån mer än min man och en på familjerådgivningen att vi har problem. Finns tom vänner som tror jag är nykterist...sure! Tack för att ni finns... skulle vilja gå på AA möte men är rädd än så länge. Men kanske nån dag. Kram

Esmeralda2222
mån, 2019-04-01 - 13:33

Mitt i eländet, och med ett antal dagars nykterhet i ryggsäcken, kan jag inte låta bli att skratta lite åt all denna kreativitet som jag ägnat mig åt och som även du Viilja verkar vara bra på... Att i de mest omöjliga lägen ändå lyckas se till så att jag fått i mig alkohol - utan att någon ska ana hur det ligger till, förstås.
Jag har haft med mig vin i petflaskor i min handväska på barndop och stått inne på toaletten och druckit. Jag har druckit te (alltså vittvin i tekopp) tillsammans med familjen och svärföräldrarna framför tvn på kvällen. Jag har köpt ny bag in box, men eftersom inte samma fanns på systembolaget som den vi hade ståendes hemma, kom jag på den briljanta idén att spara den gamla boxen, sätta in den nya vin-påsen och sedan limma ihop boxens botten med klister. Jag har varvat mina besök på bolaget mellan tre olika systembolag, bara för att inte kassapersonalen ska förstå att jag har problem. Jag har gömt ännu oöppnade boxar i bokhyllor, garderober och bland de undanstoppade vinterkläderna. Jag har som sagt på vardagskvällarna ofta haft mer än ett glas/mugg/barnens plastglas från IKEA på gång samtidigt - och ofta blivit tvungen att hastigt ställa ifrån mig glaset när min man kommit i närheten. Detta har resulterat i att jag ställt glas på de mest omöjliga ställen såsom bland kastrullerna, bakom högtalare, i matberedaren, i skafferiet och i städskåpet. Detta har lett till att jag ibland vaknat med ett ryck om nätterna då jag kommit på att det nog står ett halvfullt glas nånstans som jag glömt... Snabbt har jag tagit mig ner på nedervåningen och kollat mina ställen för att undvika att min man ska komma på mig. Ibland har det hänt att jag själv hittat något av mina glas på något oväntat ställe och tackat min gud för att det var jag och ingen annan som hittade det. Det har naturligtvis också förekommit att jag druckit vin ur tomma syltburkar i källaren medan jag hängt tvätt.

Ja, kreativiteten är det sannerligen inget fel på!

De senaste veckorna har jag kommit på mig själv med att bli superstressad i situationer när min man ex. letar efter något i skafferiet eller någon annanstans i huset. Men, efter några sekunder kommer jag på att jag ju faktiskt inte har druckit på två veckor och att det varken finns glas eller bag in boxar undangömda någonstans. Vilken oerhörd lättnadskänsla som då infinner sig i min kropp! Likaså har jag de senaste åren ofta varit nervös för poliskontroll när jag kört bil tidigt på morgonen. Denna oro kommer även nu och när jag sedan kommer på att jag inte behöver oroa mig över det, blir jag så lättad att jag nästan börjar gråta.

Ja, när man läser detta vet man inte om man ska skratta eller gråta. Jag tänker att jag faktiskt både kan och behöver göra både och!

Trolldruva
mån, 2019-04-01 - 14:23

Jag bor ju själv så har väl haft det lite lättare ön ni. Jag behövde bara köpa en likadan ny bag-in-box o låtsas att det var den gamla. Fanns det inte så åkte jag tills jag hittade en, smart det där med att byta påse, det slog mig aldrig.
Känner precis som du framför allt när jag ska boka tider. Förr bokade jag inget innan 12 och skyllde på att jag är nattjobbare och inte gillar förmiddagar speciellt. Nu kommer jag på mig själv att fortfarande bara boka efter 12 fast jag vet jag är pigg kl.9 på morgonen.
Är på dag 15 nu och mål är till att börja med 21 dagar men börjar fundera på att ändra till 90 dagar som jag blev rekommenderad här.

Trolldruva
mån, 2019-04-01 - 14:27

Jag har bilder, jättefina bilder, på min katt i trädgården där vi går på promenad i koppel. Ser så himla idylliskt ut (och det var meningen att det skulle göra med UTÅT)men jag kommer ihåg hur bakis o illamående jag var. Jag var expert på att dölja bakfylla med smink och snygg fasad.

Frissan
mån, 2019-04-01 - 14:39

Hej Esmeralda och tack för dina inlägg. Kunde nästan varit jag...idag är första april och jag och mannen har bestämt att ta först och främst en vit månad.. jag vill i längden helt sluta dricka öht. Men ett steg i taget... vill bara fråga dig om lite tips på hur du kunde bryta mönstret? Hur klarade du dig igenom två veckor? Första fredagen? Vi har försökt ta en vit månad innan men klarat en och en halv vecka... jag och mannen har väldigt likt beteende. Vi klunkar ur boxen i både kaffemuggar och annat som finns tiilängligt. Sagt att vi bara ska dricka fredag och lördag, men det blir även söndag och onsdag.. allt för mycket för det mesta. Finns säkert fler av er här som kan ge bra råd. Kram

Esmeralda2222
tis, 2019-04-02 - 11:32

Ja, du Frissan... Du frågar hur jag gjort för att bryta mönstret. Jag har försökt så många gånger och under så många år tidigare och då har det aldrig gått...
Hur har det kunnat fungera i HELA 14 dagar nu?

Jag tänkte verkligen inget annat än bara en dag i taget. Jag försökte att lägga in nya rutiner för mig, såsom promenader medan jag lyssnade på Beroendepodden, AAs podcast på engelska och på A sober Girls guide för inspiration och igenkänning. Jag åt bättre kost för att på det hela taget försöka må bättre, få frisk luft och D-vitamin.
Men, jag ska ärligt säga att den första veckans kvällar genomleds på ren vilja - jag var irriterad, rastlös och kände under stunder att livet var helt meningslöst. Vecka två gick bättre, jag var gladare och trevligare mot alla, även om tankar på vin alltid kommer framåt eftermiddagen. Jag har om kvällarna försökt att hålla mig sysselsatt för att inte falla tillbaka i gamla mönster.

Jag förstår att jag egentligen aldrig kommer att kunna dricka måttligt. Om jag avstår i tre månader eller längre kommer jag säkert att kunna dricka något glas vid någon middag en gång, kanske till och med två och tre gånger. Men sedan skulle jag sakta men säkert (eller troligtvis snabbt och säkert) tappa kontrollen! Jag måste börja se mig själv som allergisk - och det är uuuuurjobbigt att behöva acceptera!

Hur tänker jag då på framtiden och alkoholen i mitt liv nu?
Jag försöker att vänja mig vid tanken på att ALDRIG mer dricka vin. Jag försöker verkligen, men jag är fullt medveten om att jag inte har accepterat den tanken fullt ut. Jag ser framför mig alla trevliga middagar där vinet sätter guldkant, det vita vinet på altanen en sommarkväll, kex ost och vin... Jag slås med kraft av all den romantik/rosa skimmer/känsla av fest som alkohol är förknippat med i vår kultur. Det är verkligen helt galet!!!
Men för mig som alkoholist (ja, det är ju vad jag är - jag måste börja skriva det och säga det högt) har denna kultur passat perfekt! En fredagskväll är ingen fredagskväll utan lite vin, samma sak gäller för lördagen, eller en solig dag, en semesterdag, en helgdag, en grillkväll, ett AW, ett fotbolls VM, en kväll med tjejkompisarna, ja listan kan göras lång. Själv har jag utöver dessa tillfällen även druckit under svepskälet att "mysa till det" när det regnar, lagat extra festlig mat som naturligtvis kräver ett glas vin, eller för att förgylla en helt vanlig onsdagsmåltid med mera. Utöver det officiella glaset vid onsdagsmiddagen, har jag dessutom druckit innan middagen och även efteråt i smyg. Sån är jag. Eller sån har jag varit.

Så, eftersom jag inte på riktigt har accepterat begreppet ALDRIG tänker jag nu, efter att ha klarat 14 dagar, att mitt mål är 90 dagar. Det pågår dock en ständig valkampanj i mitt huvud som brukar tillta framåt eftermiddagen. Den ena sidan säger att jag inte ska dricka mer och lyfter fram alla de fördelar jag upplevt under dessa 14 dagar.
Den andra sidan bombarderar mig med förföriska bilder av ett glas vittvin i motljus med skön musik i bakgrunden, av påståenden som att "nåt glas då och då kan jag väl ta", " jag kan ju dricka lite grann när det kommer besök i påsk", "jag kan väl styra detta själv!", " livet är ju meningslöst om jag inte får dricka", " har jag hållit upp så länge är jag värd ett glas", "men vad ska andra säga när jag inte dricker vin!".
Nånstans mellan dessa båda sidor befinner jag mig nu. Fast, dessa tankar är ju bara mina - jag kan inte skylla på att det är någon annan som försöker övertala mig - JAG måste på något sätt börja ta kontroll över mina tankar. Att det ska vara så svårt...

Nåväl, min uppriktiga önskan är att jag inte ska dricka något. Jag hoppas att jag dag 90 ska lägga min röst på den sidan av mig som väljer att avstå från vin, att jag ska hittat andra sätt att sätta guldkant på tillvaron, att jag ska uppskatta och ta tillvara på mitt eget liv, mina barn och min man på det sätt som de förtjänar!

Tack Frissan för din fråga! Den fick mig att sätta mig ner och fundera och reflektera över var jag befinner mig nu. Det behöver vi alla göra då och då, vi är säkert många här som måste öva oss i att våga vara uppriktiga och ärliga mot oss själva. Att våga se sanningen i vitögat...

Frissan
tis, 2019-04-02 - 13:34

Vad bra du skriver! Fatta vad starkt av dig att ha avstått denna tid! Heja dig. Är på dag två?
Jag känner igen mig i precis allt du skriver!! Romantiseringen och alla tillfällen att antingen fira eller trösta..

Frissan
tis, 2019-04-02 - 13:34

Vad bra du skriver! Fatta vad starkt av dig att ha avstått denna tid! Heja dig. Är på dag två?
Jag känner igen mig i precis allt du skriver!! Romantiseringen och alla tillfällen att antingen fira eller trösta..