Jag är en kille på 23 år som började dricka vid 16. Hade problem med att kontrollera mängden från start men fortsatte ändå och det har, så klart, eskalerat sen dess. Senaste 2-3 åren har jag druckit varje dag i perioder men som minst 3 dagar i veckan. Försökt sluta på egen hand förut men aldrig klarat ens en hel vecka. Hoppas att jag genom att dela med mig av min historia här, och ta del av andras, kan lyckas en gång för alla med att avsluta mitt destruktiva förhållande till spriten.

Åt middag hos pappa igår efter jobbet. Drack inget då, dels för att han inte dricker på vardagar men främst för att jag skulle köra bil hem efter. Kom hem strax efter kl 22 och korkade omedelbart upp en 70 cl flaska bourbon som jag köpte tidigare under dagen. Hann sänka halva flaskan innan jag slocknade vid midnatt och var fortfarande berusad när jag vaknade vid 8:30. Som tur är börjar jobbet först kl 14 idag men det brukar inte hindra mig om jag börjar tidigare. Det måste bli ett slut på mitt missbruk.

Jag frågar mig varför jag väljer att börja supa för mig själv en sen torsdagkväll. Förut när jag inte ville sluta på riktigt brukade jag skämta bort det med att "jag är lite dum i huvudet". Men sanningen som jag har vetat om länge är att jag har ett alkoholberoende och det beror självklart inte på ens intellektuella kapacitet. Intelligens kan inte skydda någon från att bli beroende av en beroendeframkallande drog.

Tvärtom verkar det, enligt en studie jag läste om för länge sen men inte minns var, som att mer intelligenta människor oftare missbrukar alkohol och andra droger. Detta tros bero på att de grubblar mer över tillvaron och har svårare att hitta andra människor att relatera till, men också på att de lättare blir uttråkade och är mindre benägna att tro på skrämselpropagandan som pumpas ut om alkohol och droger.

Jag hävdar förstås inte att jag är ett geni bara för att jag har missbrukat alkohol. Jag vill bara för egen räkning slå hål på idén att det är korkat att vara alkoholberoende. Beroende eller ej, att medvetet förgifta sig själv med alkohol är ett dåligt val och ingenting annat. Med samhällets alkoholkultur är det dock väldigt svårt att göra ett bra val på den fronten. Särskilt när man redan är fast och hjärnan skriker efter ruset.

Inom anonymitetsrörelserna finns begreppen ”Mental besatthet och fysisk allergi”.
Det betyder på ren svenska att den beroende ständigt tänker på fyllan, alkoholen, hur och vad som ska handlas osv.
Allergin handlar om att när den första druckits / tagits, ja då öppnar man det bottenlösa hålet och man gå över lik för att få mer för att bevara / bibehålla den där känslan.
Båda vet vi nog hur bra det brukar sluta? :-)
Stort och starkt av dig att du redan har den här insikten hos dig själv och är beredd att göra något åt din situation!
Det finns många trådar här om liknande situationer. För vissa hjälper det att läsa. För andra hjälper det att skriva.
Det finns inget rätt eller fel.
Hjälp finns att få och även om det kan kännas skrämmande och skamligt så var det hjälpen som finns som räddade mitt liv för en tid sedan.

Välkommen!

John-Erik

Det är bra av dig att börja skriva och läsa här.
Medvetenheten om att bruket av alkohol har övergått till missbruk är en viktig detalj
och det är detta som du ska ha i åtanke när/om du påbörjar ett
ett hälsosammare liv utan alkohol.
Försök att lägga upp en strategi. Bestäm antal dagar du ska vara utan
och håll detta. Kanske en vecka först för att se hur du tycker att det
fungerar utan alkohol. Att ha insikt är oerhört viktigt. För många här på
forumet är insikten en trigger för nykterhet.
Det låter som att det är farliga mängder du konsumerar.
Din hälsa behöver ett break från giftet helt klart.
Hälsoaspekten var min anledning att välja nykterhet.
Läs här. Signaturen Granit som svarade dig tidigare idag
är mycket läsvärd. Resan som Granit har gjort har
jag följt och mycket av hans resa påverkade mig
så mycket att jag nu har lyckats själv.
Det kan vara svårt men hälsovinsten känns redan
efter 6-7 dagar så det är absolut värt mödan. Man orkar mer
känner sig nyttig och fräsch. Bryt mönstret innan
det är försent och du kanske blir sjuk i ett svårt
missbruk som kan bli närmast omöjlig att ta sig ur. Ju längre
du väntar med nykterheten ju svårare blir det.
Börja nu direkt är mitt förslag. Vad har du att förlora?
Inget. Bara vinster väntar dig om du bestämmer dig.

Lycka till

//John

nydag2018

Är i samma ålder som du, och har varit i samma sits så då blir man förstås lite extra berörd.
Du skriver oerhört insiktsfullt, det är imponerande att du kommit så långt redan nu.
Jag själv drack mestadels för att det var sååå tråkigt att vara nykter, men också pga ångest (har jag insett nu i efterhand). Nu har jag varit nykter i strax över 4 månader och livet är så mycket roligare och bättre utan alkohol. Det blir tillslut en vardag att inte dricka, även om det innan varit precis tvärtom.
Välkommen hit!