av Grodan

Som den alkoholberoende Groda jag är så har jag hoppat ut och in från detta forum under flera år. Jag försöker och tappar taget om och om igen och på resan förlorar jag all självrespekt. Nu får det fanimej vara nog! Jag har inte tid att hålla på med all skit som alkohol bär med sig - livet är för kort. Jag tänker på alkohol hela tiden i form av att jag ska/inte ska dricka, jag har ångest, dåligt självförtroende och skäms. Jag dricker och alla de andra saker som jag vill göra med och i mitt liv får stå tillbaka för mitt ölpimplande. Barn, vänner, kärlek, hus, trädgård allt, allt får stå tillbaka - det är nog nu!

Jag vill känna ro och självrespekt. Ta emot varje dag som bjuds mig med klara öppna ögon.

Men hur ska det gå till med en liten alkoholdjävul i huvudet? Ett exempel: Imorgon ska jag träffa några väninnor (singlar) och vi ska kanske gå ut och då tänker jag så här att det är ingen idé att sluta dricka idag eftersom vi ska ses imorgon. Men, det betyder ju att det aldrig är någon idé att sluta dricka eftersom vi kommer att träffas vid flera tillfällen? Dumt! Så nu får jag välja antingen dom eller alkoholen, eller så får jag väl för f-n, träffa dom och låta bli att dricka!

Kanske till och med våga visa vem jag är? Våga vara sårbar och tro att jag duger trots att jag inte är perfekt? Se nedanstående underbara klipp:

http://www.ted.com/talks/brene_brown_on_vulnerability.html

Det blev litet vimsigt men så är det också min första stapplande dag.

Grodan

Adde
fre, 2013-05-10 - 13:59

tillbaka och våga vara vimsig :-) Du har allt att vinna på att vara ärlig inför dig själv och andra !

Grodan
lör, 2013-05-11 - 12:14

Idag har jag städat upp litet grann här hemma, tagit ett litet, litet tag i sådant som blir liggande när jag dricker. Om ett par timmar ska jag iväg och träffa drickande vänner. Har tagit antabus så jag kommer inte att kunna dricka hur gärna jag än vill. Det jobbiga är vad jag ska säga, men jag tänker att det får bli som det blir eftersom det är som det är med mig - jag är alkoholberoende - hur gärna jag än skulle önska att det vore annorlunda..

Har en liten molande ångest över den tid och det liv som jag slösat bort, blandad med en liten, liten spirande glädje. Det är över nu.

Jag ska inte dricka eftersom jag:

när jag dricker gör saker som jag skäms och har ångest över efteråt
förstör mina relationer - vattnar ut kontakten med barn och vänner
stannar upp i min utveckling som människa - allting handlar bara om att dricka eller inte dricka - jag kommer aldrig vidare
är ständigt rädd för att bli upptäckt - sedd för den jag gjort mig själv till
låter mig själv förfalla både fysiskt och psykiskt
förlorar självrespekt, glädje och engagemang
förstör min ekonomi - det är inte bara alkoholen som kostar. När jag dricker snusar jag mycket mer och äter en massa skräpmat när jag är bakis, vilket är både kostsamt och dåligt.
inte kan vara en god förebild för mina barn
tar enorma risker med min hälsa när jag dricker alkohol på det sätt som jag gör. Det är inget skämt att min mamma drabbades av en mängd allvarliga alkoholrelaterade sjukdomar och gick bort i skrumplever.
inte dricker för smaken utan för berusningen
gör mig ensam och isolerad
slutar skratta

Idag ska jag vara nykter

En bestämd Groda

FylleFia
lör, 2013-05-11 - 12:30

Bra Grodan! Jag ska försöka hålla dig sällskap. Ja nu drack ju jag i morse senast, men känner att det är inte denna väg jag vill ta. Ja, för stunden då. Men det håller inte längre. Vänner, jobb, mannen, hemmet. Precis som du blir jag ganska passiv i en dricka sväng. Bara ligger, fast jag äter inte heller så där spar jag ju en slant.

Hoppas du får en bra kväll med vänner trots eller tack vare drickastopp!

Fia

Grodan
lör, 2013-05-11 - 13:06

för kommentarer Adde och Fyllefia.

Häng på Fia - du har ju visat tidigare att du kan. Känner igen mig mycket i det du skriver på din tråd. Kom igen - nu kör vi!

En peppad peppgroda!

Grodan
sön, 2013-05-12 - 12:15

Igår på eftermiddagen skulle jag först på en invigning hos en vännina. Det visade sig att invigningen hade blivit framflyttad och jag hade missat den informationen. Så jag gick hem till min väninna. Hon satt och drack rödvin på blanka eftermiddagen, ursäktade med att hon höll på med bokföringen som är så fruktansvärt tråkig (Har ni hört den förr?). Det stod öl och vinflaskor litet överallt och det luktade gammal fylla. Det var en röra som inte kom sig av en enda festkväll, detta har hon och hennes man jobbat länge på. Jag sa inget om det utan bad om kaffe och vi hade ett långt och trevligt samtal. Insåg att jag saknar mina vänner oavsett om dom är nyktra eller berusade. Har isolerat mig väldigt de senaste åren. Därefter åkte jag i väg och träffade några gamla och nya vänner, tanken var att vi som alla var singlar efter förfesten skulle gå ut sondera terrängen. Det blev inte så. Vi hade det så trevligt så vi stannade hemma och fortsatte att samtala om barn, män, relationer gamla föräldrar och döden, dvs. livet - mycket givande. Jag hade med mig en flaska vin till värdinnan och en flaska alkoholfritt Natureo (vit) till mig. När värdinnan ville hälla upp ett glas vitt till mig sa jag bara att jag helst tog mitt eget. Har aldrig druckit Natureos vita vin förut, men det var gott! Blev så glad! Det innebär ju att jag inte ens behöver avstå från ett glas vin en varm sommarkväll eller på kvällskvisten osv. Jag är ju nästan bortsett från några promillen NORMAL. Kvällen löpte på och vi hade det mycket trevligt, ingen blev dräggfull. När det blev dags att åka hem erbjöd jag mig att skjutsa några av dem - dumt kanske? Jag blev ju då tvingad att berätta att jag druckit alkoholfritt. Plötsligt kände jag mig som en förädare. Har funderat några varv på det här och kommit fram till att jag förmodligen skulle ha varit en förädare hur jag än gjort men, jag tror också att människor vänjer sig. Om vi fortsätter att träffas så kommer deras önskan att dricka vara större än att hålla igen bara för att jag inte gör det - det löser sig. Måste faktiskt respektera att jag är för blyg för att basunera ut för ett helt sällskap att jag minsann tänker dricka alkoholfritt - då stannar jag hellre hemma. Jag gjorde det på det sätt jag kan och jag tänker vara stolt över det.

Även denna dag tänker jag vara nykter

En hoppfull Groda

Adde
sön, 2013-05-12 - 15:31

välja nykterheten borde vara det normala i samhället och inte tvärtom. Men jag tycker mig se en förändring hos folk att det är mer accepterat att inte dricka idag än tidigare. Valet är ju mitt så andra ska ju egentligen skita totalt i det men ofta är det de som själva dricker för mycket som är lite väl på för att det ska kännas bekvämt, en spegelbild av mig själv när jag drack.

Fortsätt söka livet !

Grodan
mån, 2013-05-13 - 17:10

Idag är det min fjärde nyktra dag. Blev litet belöningssugen tidigare idag när jag tyckte att jag avslutat ett väl genomfört arbete. Det vanliga är då att jag brukar ge mig själv den belöningen och sedan kan det ta flera dagar upp till en vecka innan jag repat mig från min belöning. Sedan dröjer det inte länge förrän det är dags för nästa osv. Belönade mig med att köpa hem litet extra god mat.

Är trött idag eftersom jag sov för få timmar inatt. Trötthet är också en riskfaktor men jag har tagit min antabus så det blir inget med det. Just nu känner jag bara äckel när jag tänker på alkohol oh framförallt konsekvenserna av den ädla drycken. Tror jag ska tillåta mig att vara trött, inte göra något mer idag utan krypa upp i soffan ganska snart och sedan somna tidigt ikväll.

En pömsig Groda.

Adde
mån, 2013-05-13 - 17:21

ok att låta kroppen få vila :-)) Och att äta riktig mat är en också en fördel !
En dag i taget !!

Grodan
tis, 2013-05-14 - 12:10

Och iväll när jag somnar ska jag lägga min femte nyktra dag på huvudkudden. Arbetar både idag och ikväll så löftet kommer inte att bli alltför svårt att hålla. Dricker (än så länge) inte när jag arbetar. Tack Adde för din kommentar och för att du finns. Det är så tyst och stilla här på forumet att jag undrar om det har hänt något? Är det något jag borde veta? Är vi hackade? Förhoppningsvis beror tystnaden på att alla är alltför upptagna med sina nya vita liv och inte har tid att uppdatera sina trådar.

Nåväl, jag puttrar på. I början av den här tråden finns en länk till en kort föreläsning som jag tycker är mycket givande. Den handlar bland annat om betydelsen av att våga vara sårbar. Jag tänker att för att kunna vara sårbar måste jag ju först veta vad jag själv känner. När jag dricker förlorar jag helt kontakt med det och det enda som återstår nästa dag är ångest och skam.

Ha en underbar dag

Grodan

Adde
tis, 2013-05-14 - 12:51

förklaringen till tystnaden är att forumet är stängt för nya användare OM de inte skriver till info@alkoholhjalpen.se och ber om att få vara med. Först var anledningen att forumet skulle byggas om och nu att det är pengabrist pga "omstrukturering" på FHI. Personligen tycker jag att det visar på sällsynt råhet mot alla de som behöver detta forum.

Men det är kanon att du "puttrar" på och skriver om hur det går för dig och förhoppningsvis är det fler här som kommer att stötta dig. Att bejaka och återupptäcka sina egna känslor är både befriande men även stundtals skrämmande. Men det blir bättre med tiden, jag själv hade nog inte tillgång till hela mitt känsloregister förrän efter över ett år in i nykterheten.

Men det funkar även om det känns jobbigt ibland !

santorini
tis, 2013-05-14 - 19:17

Så roligt att du är fokuserad på din nykterhet och fortsätter skriva här fast det är ganska dött. Jag tror det är precis som du misstänker, vi som varit nyktra ett bra tag nu har kommit i gång med våra liv och har fullt upp. Jag fattar inte nu hur jag hade tid att dricka på kvällarna. Så blir det när den första kampen är över och det börjar löpa bra. Sen känner jag också att nu när jag varit nykter snart ett år så vill jag komma bort från alkoholtankarna totalt. Det är den ena gruppen. De andra som inte skriver här nu tror jag tyvärr har fallit tillbaka och skäms eller bryr sej inte om att skriva. Kommer förhoppningsvis igen.
Fortsätt skriva du, jag tittar in ibland och blir så glad när jag läser att det går bra. Ge inte upp!

Grodan
ons, 2013-05-15 - 12:25

Vad glad jag blir för era kommentarer Adde och Santorini! Era kommentarer gör att det känns som att jag finns, här i cyberrymden. Tänka sig att jag redan igår (min femte nyktra dag) började umgås med tankar på normaldrickande. Det här kommer inte bli lätt. Jag försöker skjuta bort tankarna eller mota dem med tankar på alla dåliga konsekvenser jag varit med om på grund av alk. Läste att Berra får en ångestklump i magen vid tanken på alk - ska försöka odla en sådan - fake it tiil you make it! men, i väntan på det har jag gjort i ordning en Antabusshot.

Denna sommar vill jag leva och uppleva. Känna sommarvind i näsborrarna och inte instängt fylledam. Uppleva sol och regn på riktigt och inte som något som jag bara går förbi på väg till bolaget. Och när sommaren börjar lida mot sitt slut vill jag stå rak och stolt i ryggen och till och med vara litet imponerad över mig själv för att jag klarat så här långt.

Dag sex är den bästa av dagar för den är min och den är nykter.

En hoppfull Groda.

Adde
ons, 2013-05-15 - 12:56

finns du :-))

Att låta nykterheten ta över och känna valfriheten om jag vill dricka eller inte.....det är stort !
Att få känna livet återvända och kunna njuta av det fullt ut....det är stort !!

Mitt första nyktra datum, 13e januari, minns jag med glädje, en snöstormig mörk och kall, tidig morgon, ensam i bilen på väg mot Gården. Varenda ögonblick från den resan sitter fastbränt i hjärnan. Att verkligen för första gången sen babystadiet kunna lita på andra, att bara få överlämna mitt liv i andras händer, det är ljuva minnen ♥

Den 10e februari åkte jag hemåt igen, liten, nervös och rädd : Hur ska detta gå när jag ska vara själv ?? Eftersom jag drog på min avfärd från Gården så kom jag hem sent den kvällen men morgone efter bestämde jag mig för att göra som de sagt åt mig. Jag gick på mitt första AA-möte alldeles själv !! Nervös, jag parkerade ett kvarter bort och smög fort som fan genom dörren till lokalen så ingen skulle se mig :-))

Det var ett bra beslut för jag har blivit kvar, inte alls så frekvent som i början, men jag släpper inte kontakten och jag har varit nykter ! En rejält bra belöning !!

Vi har alla varit nybörjare i nykterheten, Grodan, men med hjälp av en dag i taget så läggs dagarna på hög och det blir svårare att återvända till det gamla livet när man väl upptäcker det ljuva livet utan alkohol. Allt blir liksom mycket enklare :-)) Snart har du en vecka och har du en grupp som är frikostiga med medaljer i närheten så kan du få en sån då !

Välj livet !!

Berra
ons, 2013-05-15 - 14:00

Mycket ligger i att värdera sådant som du inte kunde se eller upptäcka förut, friheten att kunna ta bilen, närsomhelst är en bra anledning.
Att kaffet smakar gott på morgonen och inte bara ett måste för att få igång maskineriet, att ta sig tid att njuta!

Hela tiden värdera sådant som du kanske har glömt bort, bara för att berusningen har fått tagit överhanden.

Om man ställde upp en videokamera under sin nästa fylla och spelade in allting, hur skulle den då uppfattas några dagar senare?
Du skulle kanske komma ihåg delar av varför du upplevde det som behagfullt, men andra?
Kanske t.om skämmigt alltihopa?

Att leva kan ses som en självklarhet, men att leva för varför?
Vad ger dig energi till att vilja möta morgondagen?, jag hade svårt att till en början finna motivation till att orka leva utan alkoholen.
Men det kommer, om man tillåter sinnena få ta emot det, man behöver öppna sig för nya intryck, och låta dem få komma till sig...

Inte lätt, men en välbehövlig inställning som gör det lite lättare...
Sluta jämföra med vad man hade, och titta framåt vad jag kan få istället.

Ett liv utan alkohol ställer livet på sin ända, men det var kanske för att man tillät den få ta all sin uppmärksamhet ifrån det som gav livet sin krydda från första början..?

Lycka till!

/Berra

Mammy Blue
ons, 2013-05-15 - 18:15

Jag är en av dem som inte skriver så ofta nu, jag har fullt upp med att ta igen allt jag missat. Bara fyra månader vit, men jag känner mej trygg.

Ett tips jag fått härifrån är att "spela hela filmen", alltså när de rosenröda tankarna om den där enda goda iskalla ölen på verandran kommer, så tänker jag längre, det blir med all sannolikhet inte bara EN öl, länkar det tänket till hur det var när jag dunsade i botten innan jag slutade dricka, och vips är det rosenröda skimret borta. I början fick jag anstränga mej för att koncentrerat spela upp hela filmen, det var jobbigt och hög skämsfaktor, men jag tror att jag bearbetade det samtidigt, det gick verkligen IN i skallen att jag är alkoholist.

Jag är mycket tacksam för det tipset, plus att jag gjorde som Adde- jag kapitulerade totalt.

Läs, läs och läs, jag läser fortfarande, lär mej fortfarande, och känner mej oerhörd ödmjuk inför den samlade kunskap som finns här.

Jag märker att jag låter övermodig, fyra månader är inte mycket, men det stora jobbet är gjort, jag har slutat dricka, bara att låta bli att ta första glaset...

Fortsätt vara hoppfull, man mår bättre om man är glad och positiv./MB

santorini
ons, 2013-05-15 - 19:33

och glädjas åt dina fyra månader. En bra bit kommen. Sex dagar är också bra. Ni kan se fram emot en sommar att njuta av med öppna sinnen. Jag tog min sista alkohol 10.6 förra sommaren. Första fredan var lite svår men sen gick det av bara farten. Just friheten att kunna ta bilen när som helst, få besök på kvällen och inte vara lullig, må bra varje dag. Det finns så många fördelar. Efter 10 veckor hade jag dessutom gått ner 10 kg i vikt vilket bara det gav min självkänsla ett jättelyft. Ni kan alla få uppleva sommaren så. Jag ser nu fram emot en ännu bättre sommar eftersom jag inte behöver skämmas i baddräkt ens. Och alltid redo. Till Grodan vill jag säga att glöm tankar på att kunna dricka "normalt". Jag tror ingen av oss som är här kan få ett "normalt" drickande. När drack vi "normalt" sist?. Det är inte värt att försöka. Det går så bra utan alkohol.

Grodan
tors, 2013-05-16 - 04:43

Tack för alla kloka kommentarer och påhejjanden! Spela HELA filmen låter som ett bra knep, kräver litet träning dock. Tänker också odla Berras ångestklump i magen när jag tänker på alkohol. Just nu ser jag min äldsta och älskade väninna framför mig (hon med bokföringen och vinglaset) när jag tänker på alkohol. Så ljuger jag också för mig själv när jag dricker och så illa är det. Jag såg på henne att hon skämdes och hennes skam är också min. Att se henne framför mig räcker just nu för att jag ska inse vad det är jag laborerar med.

Det är så inspirerande att höra om era nykterheter - 4 månader - längre än jag någonsin varit nykter de senaste dryga tjugo åren. Ett år - Wow! Flera år - det är uppenbart att det fungerar och att det fungerar bra för vissa - så varför inte för mig?

Om jag nu är en så konstig och avvikande typ att jag inte kan dricka alkohol på ett "normalt" sätt, vilket jag är - inget snack om saken, varför inte stå för det då och vika av helt och hållet och bli nykter? Verkligen stå upp för mig själv, inte på något gapande, skrikande sätt, utan bara stå där som ett lugnt och tryggt stöd för mig själv. Vad är det som är så svårt? Ska dock säga att det inte känns särskilt svårt just nu, men jag är mycket rädd för det som komma skall. Har upprepade gånger med hjälp av forumet och på annat sätt lyckats lägga av ett par veckor, till och med fem veckor vid ett tillfälle, men förr eller senare låter jag mig själv glida ur sadeln. Det är det som oroar mig. När väl tanken på att dricka får fäste i mitt huvud igen då är det som att jag stänger av allt. Alla kloka föresatser, tankar och råd ställs liksom på vänt. PANG! Och sedan tar det månader att skrapa ihop mod och kraft igen. Den tendensen hos mig själv gör mig skiträdd, det är också den tendensen som gör att jag inte litar på mig själv och som egentligen alltid gör mina försök 95 % -iga. Beslutet att dricka blir liksom lika starkt som beslutet för tillfället är att inte dricka. Förståndiga tankar, förnuftiga råd når inte in när jag väl bestämt mig för att dricka. Då skiter jag i att spela filmer, tänka igenom konsekvenser osv. Vad, vad, kan i det läget få mig att stanna upp? Jag vet inte, så därför dricker jag mina antabusshots och tänker göra det för lång tid framöver. Problemet med Antabus är att när återfallet börjar närma sig har jag en tendens att "glömma" min medicin, jag börjar tänka på att den nog inte är bra för kroppen och mår jag inte litet dåligt av medicinen osv. Sak försöka vara uppmärksam på sådana tendenser i tid denna gång och försöka prata om dem.

Många kramar till alla er som vet vad detta handlar om!

Dag sju är bäst!

Grodan

vill.sluta
tors, 2013-05-16 - 12:20

Jag har precis själv klarat mig och vill fortsätta med det.
Kom hit i oktober med fantastiska förhoppningar.
Krokig väg till och från, kommer på kant med vissa och grodorna poppar ur munnen...........
Men precis som mitt nick antyder så VILL jag sluta.
Har inte klarat en hel månad, inte ens tre helger på raken. Men vi prövar väl igen, hoppas på lycka denna gång!
/A

santorini
tors, 2013-05-16 - 20:52

Inte PRÖVA utan bestäm dej för att du ska. Inte HOPPAS Andreas, det är DU som bestämmer. Jag skämtar lite men det är faktiskt skillnad i budskapet till hjärnan mellan att "pröva och hoppas på lycka" eller bestämma att NU är det faktiskt nog. Du kan om du verkligen vill. Det krävs en del viljeansträngning men det går. Det är inget lotteri om man lyckas eller inte utan hårt arbete men det är värt det.