Anonym 21523

Har en lång tråd där kampen var då jag tog stegen från han bit för bit.den här tråden är till för både att jag ska kunna blicka tillbaka, och skriva framsteg för varje gång jag tagit ett kliv framåt. Bara för man lämnat så finns det kännslor kvar som man brottas med och mönster som ska brytas, därför skapar jag den här tråden, att kanske få se hur jag tänker, bryter, agerar, och hanterar dagarna frammåt. Hoppas nåt i det här kan hjälpa även dig på din väg ut ur allt och friheten att äga sig själv utan att vara medberoende

Nu har det hänt, det skulle först se ut att bo isär, ej förlovade,vara tillsammans, sedan inte ens tillsammans utan bara ses med vissa regler, han hade en tid att få bo hos mig och leta lägenhet. Nu är allt det borta. Varken förlovade, ihop, bor ihop eller ens kommer umgås förutom om vi råkar ses ute framöver tillsammans med gemensamma vänner....

Jag vågar faktiskt inte ha honom här hemma längre... jag kunde förlorat mitt hem, och det använder jag till min hjälp då stunder av saknad kommer, för det KOMMER komma sånna stunder, det hör till i en separation!!!! Jag är förberedd på

Medelanden, förslag om att ses, mm och då använder jag våldscener som förekommit, och tex mitt hem, och alla dagar han dricker och hur jag mår av det

Anonym 21523

Ligger o tänker på han
Har två olika tankar...
Släpp taget, vet du vill ha nån slags förklaring till bråket sist. Han står utan hem det är hans fel, han usätter dig om o om igen att bli av med ditt hem

Tanke två!
Älskar han, vill prata med han, de är synd om han, han har inget hem förutom hos sin mamma, de kanske är mitt fel att de blivit så här

Anonym 21523

Julafton och ett minne från förra julen på face, det gjorde ont men jag tar fram minnen då han gjort mig illa för att påminna mig just nu så jag kan gå vidare

Det är så klart vacklande, ens stunden är det solklart varför vi inte ska vara nåt mer till att jag får upp kännslor av saknad.

Det jobbiga är att det känns som ett måste att separera, inte att vilja!!!!

Det känns som jag inte har något val än att gå. Att stanna kommer vara farligt, bryta ner mig ännu längre ner osv, skulle vilja känna känslan av att jag vill det här!!!! Att jag vill gå

att vara realistisk och plocka fram minnen av det som gjorde att du var tvungen att lämna! De minnen av det som var bra är ju anledningen till att man har så svårt att lämna och släppa! Inget är ju svart eller vitt, antingen eller. Det finns bra saker och dåliga saker med det mesta. Tror det är bra att kanske tänka lite utifrån: om någon annan berättade om ens förhållande för en vad hade man tyckt och tänkt då? Våld ska man aldrig ha i sitt liv! Du förtjänar att ha det tryggt och stabilt. Jag har haft en bra julafton men har precis som du tänkt en del på det förgångna och haft lite ”ont i hjärtat”! God jul till dig och en stor styrkekram!

Anonym 21523

Tack ❤
Fint att du hade en bra jul. Hade detsamma men som du skriver lite ont i hjärtat

Anonym 21523

Skriver av mig

Vi ska ses i veckan och prata, vet dock inte om det är någon ide att prata om det senaste bråket som fick det att skicka ut han.
Jag tycker det är idioti att ens ta hit han igen när mitt hem ligger i farozonen! Det kanske inte skulle ske nåt i veckan men eftersom det skett allt för många gånger så är det väl fel att ens utmana ödet. Visst jag saknar honom, både rent umgängesmässigt och intimt, mys, o sov... men är det värt det hela?
En del menar att gå i terapi!? Ja de va på tapetern, men det sabbade han, vi skulle boka och sedan åkte jag på jobb o då hörde jag inget av honom trots att vårt förhållande låg i backen och kunde räddats av terapi, ändå valde han att såra mig... så njae ja är inte så sugen på det, inte nu i allafall.

Ska det helt ta slut måste jag aceptera att båda är fria och att så småning om kanske träffa andra, är jag beredd på det??? Nej. Så hur gör man då? Vi kan inte ses hemma hos mig, vi kan ses ute, sova ihop går ju inte för han inte har ett hem, och skulle han ha det då kan det bli bråk där också.

Anonym 21523

Skriver av mig

Vi har setts och det vart lite mer än.va vi tänkt om ni förstår.

Jag känner i efterhand att det på nåt sätt känns lite dumt. Våra vänner är oroliga att ett till bråk ska ske.
Sista två bråken kunde mitt nuvarande ex fått mig vräkt....
Jag tror jag måste göra ett till ryck! Att se till att det blir mer distans, det har gått för lite tid emellan bråken och att vi sets.

Egentligen tycker jag att vi inte ens bör ses.
Han har vart hemma hos mig, och efter bråket va han de o båda hade festat, inte bra alls o väldigt farligt. Nu har han vart hemma hos mig o då va de bara han som drack folkisar. Vi sagt inge alkohol om han nu ska komma hit, vilket inte får ske så ofta, men nu gick de ändå.över våra gränser... att han drack folköl.

Jag tror att det bör ske nåt mer. Att se till att få tiden att gå lite mer

Anonym 21523

När jag använder det jag inte vill ha hos mig längre

Mitt ex hörde av sig igår ( vi hörs av som vanligt) han va ute efter jobbet o drack igen. Jag gick tillbaka i veckan och räknade det jag minns. Jag gjorde det för att ännu en gång visa mig själv att han börjar återgå till hur han var första året vi var ett par

Måndag full ca 10 öl tis va jag hört nykter, ons några öl ca 5 öl.tors rätt påverkad ca 7 öl, fred ca 4~5 öl, lörd 6 folk, sönd ca 4~5 öl sååå ca 30 enheter.
Så här lever han när han väljer själv vad han vill. Inte konstigt han blir tvär när han o jag var tillsammans då han inte kunde välja detta.

Jag skriver det här för att påminna mig om hans begär till alkoholen, alla pengar som spenderas, plus spela upp pengar som vi skulle haft till en resa som skulle göras... det här är INGET jag vill ha längre. Det är helt galet, och är glad att jag inte blandar mig i det längre

Anonym 21523

Skriver av mig

Inget funkar längre, det går inte ens och säga nåt utan han blir arg på mig.
Nämnde flytt här om dagen och det vart tjaffs.
Vi skulle umgåtts en dag men det gick inte heller! Han nästan letar efter saker att sätta pilarna mot mig, och vad jag än försöker med att komma nära ,och ge värme eller försöker få oss sams får jag kalla handen tillbaka! Det är som att gå till återvändsgränder om och om igen.Tillslut gav jag upp och satt tyst exakt som han. Han stod inte ut med det, inget ansträngande i huvudtaget. jag tänkte han kunde se att han borde gett nåt förslag, förstått att han inte kan hålla på så, men han struntade i att få oss sams så han ville inte umgås sen. Det va den lilla stunden jag gjorde som han, som avgjorde det hela.

Så mycket va våran tid värd i hans värld.
Jag försöker hela tiden skapa konversationer men han beter sig inte vuxet alls och ger inget, eller visar vilja.

Egentligen så tänker jag att varför ska vi ens ses just nu!? Båda är i en separation och det kanske är så att det ligger i luften att båda vill ur detta för att senare ses som vänner och prata om annat än oss.

Anonym 21523

Jag har lämnat sista diskussionen om hans osunda vanor.

Ingen ide att lägga sig i, däremot kommer jag av erfarenhet aldrig mer vara ihop med någon med alkoholproblem. Man blir bara sjuk av det!

Jag tror inte att jag kommer gå tillbaka till mitt ex om han ändrat vanorna utifrån sig själv.

Anonym 21523

Skriver av mig

Jag och mitt ex har träffats. Hemma hos mig se tv o sova över.
Jag märker mer i mer att jag är intresserad av att ses, frågar saker, frågar om framöver mm...
Han är inte det! Kunde fråga han om någon ledig dag, vad ska du göra, vet inte ! Allt är vet inte. Dock känner jag honom så jag vet var han hamnar.. på sitt jobb med öl i sig.
Det är ovant att vi inte planerar nåt ihop. Det gjorde vi när vi var det, nu är det inte så, från min sida kan ja men han verkar inte vilja....
Jag tror inte han ville det så värst mycket förr heller, tror bara han gjorde det för man gör så i ett förhållande. Som att han följer en norm typ.

Det kändes konstigt och lite seperationsmässigt igår när han svarade vet inte.
Sen tror jag eller är nästan säker på att han vet exakt att om han frågar finns jag där och vill ses....
Jag ska prova nu med att försöka att inte vänta på honom, att se efter andra jag kan umgås med och säga likadant till honom. Jag vill inte vara någon som tas förgivet

Anonym 21523

Ju mer jag tänker på allt så har verkligen mitt bra liv blivit dåligt ända sedan vi vart ett par, förutom att jag vuxit iof som människa, vissa delar av det är han pga det så det är nåt som är bra, men det är så mycket som dragits ner, sagt upp mitt jobb, bråk, oro, medberoende, vänner som stöttar men inte orkar mer, tappat självförtroende, självkänsla, och tom nästan stått utan mitt hem, allt det pga den här relationen. Det kostat mig mycket

Va hände???!!! Varför blev det så här
Jag va så snäll i början, hjälpte han, fanns där, ställde upp mm sen orkade jag inte längre, sa ifrån, ställer inte upp lika längre, känns som jag gett o gett o han bara fått och missbrukat både förtroende o alkohol, dessutom drack jag ett tag då det vart mer, jag föll ner lite i ett dåligt mönster. Det här är inte jag!! Jag är en bra människa, men allt det här har fått andra att tro att jag är en dålig människa, det blir så när jag är vid han, han verkar gå i skuggan medans jag är den som varit arg utåt, våra problem, hans problem har utsrålat igenom mig

Anonym 21523

Skriver

Jag har hamnat i ett läge som jag tidigare vart i när jag gick i från en man som var innan det här exet.

Att vad ska vi ha oss till!? Vi är inte ihop och enligt mig inte bli heller! Ändå ses vi mellan dagarna... antingen ute tillsammans och går varsitt håll sen eller att han kommer hit och sover.

Jag tänker att vad ska det vara bra för. Antingen är man tillsammans ( för vi har redan vart i alla de andra faserna ) eller så är man bara vänner. Jag har börjat fråga mig själv om jag kan va utan det här? Jag börjar känna att om jag säger ja så växer nåt bra i mig. Jag känner nån slags respekt gentemot mig själv.

Tror bara det här skadar i längden o sedan tänker jag på vad ger detta för signaler utåt till de som känner oss och känner till och faktiskt sett våra våldsamma bråk?!

Jag hade inte tyckt det stod rätt till om jag var en vän till oss.

Anonym 21523

Skriver av mig

Ikväll skulle jag träffa han. Först ville han sova över, jag sa ja om du inte dricker så funkar det. Sen när jag kom ner till krogen då ville han dricka öl istället och fråga om vi kan sova nån annan dag i veckan.

Jag tyckte inte om det. Att först fråga, och dessutom säga saknar, och sedan vilja dricka istället. Jag kände att det hade vart bättre fråga o se till att vara nykter för att följa med.... aja nu vart det så att han drack, och jag var nykter hela kvällen.

Jag antydde en viss irritation hos honom efter några öl och det gjorde mig lite smårädd faktiskt, det vart obehagligt. Ingen annan i närheten märker nåt men.jag känner igen.när hans dåliga humör tittar fram och den tittade fram lite ikväll. Just nu känns det obehagligt. Men jag är trygg hemma i mitt hem

Vad bra att du skriver av dig. Kanske kan du skriva ner dom sakerna som gjorde att du lämnade honom på ett papper. När du får lust att kontakta honom så läs den där listan. Han har ju varit våldsam, nästan gjort så du blev av med din lägenhet mm. Det är inte du som skall jobba på att han skall umgås med dig. Det är i så fall HAN som skall jobba på att få träffa dig. Och OM det är ett alternativ för dig borde det krävas stora förändringar från hans sida. Annars är du snart tillbaka på ruta ett! Du förtjänar så otroligt mycket mer än att bli avbokad för öl på krogen! Kram

Anonym 21523

Tack <3

Anonym 21523

Skriver av mig

Har sett så otrevliga sidor igen av han. Han har hämtat sina saker, vart otrevlig o jag har inte mått så jätte bra av den tiden vi plockade med allt som skulle flyttas på.
Hade bestämt sedan innan att han skulle stannat hos mig över natten men istället för han säger att han inte vill använde han annat för att komma ur det, har inga saker här att klä om dagen efter mm. Sugen på en öl ( han vet han inte kan komma hit om han drukit flera öl) så han valde ölen och brist på omkläd istället. Han la det på mig med. Ölen sa han att de va svårt att tänka på att hålla reda på att inte få dricka många.. att det fanns gränser, som jag satt ( det är ju för alla bråk, gemensamt beslut sedan innan) jag hade packat ner för mycket som vi.åkte bort med, så därför kunde han inte stanna.... åter igen mitt "fel"

Jag är så nära att nästan säga upp kontakten med honom. Han gör mig bara nedstämd och tung i huvudet.

Är ledsen för jag saknar den fina sidan av honom som va ett bra tag sedan jag såg. Vet inte vart den är nu längre....
Känns som jag inte ens är nå bra vän med han heller!!!

Anonym 21523

Skriver av mig

Det börjar bli mer och mer lättare att vara utan honom. Jag har nu bestämt till nästa 100% att inte ta hit honom mera, han har bränt det pga hans dåliga attityd. Anser att han inte är värd att få följa med hit, sitta nära mig, sova över ha sex osv. Jag har tom raderat hela vår långa tråd på messenger, och det är ett stort steg för mig att göra. ( kanske låter larvigt)
Beroendet av honom minskar för varje dag som går, och jag håller mig ifrån alkoholen just nu, för att ha mera kontroll på läget.

Bra att du raderat hans och din konversation. Varje liten grej tror jag gör dig starkare och för dig framåt till ett eget liv. Bra gjort. Fortsätt kämpa?

hade också jättesvårt att radera konversation mm! Men nog bra att göra annars sitter man där och läser och blir nostalgisk! Ett tag blockerade jag mitt ex för jag klarade inte av att låta bli att svara och kunde inte hålla mig från kontakt. Nu kan jag inte förstå mig själv men när jag tryckte på blockera fick jag hjärtklappning som när man blir riktigt rädd och jag kallsvettades. Det var först när jag inte hade kontakt som jag lyckades börja ställa mig upp. Starkt av dig, heja dig! Kram