av Förlorad själ

Förlorad själ
tis, 2019-08-13 - 19:14

På info möte. Sen jag sagt att jag ska flytta själv så har min kille anstängts sig lite extra mkt. Mkt känslor, både positiva och negativa. Jag fick lägenheten och jag kommer stå på förstahandskontraktet. Känns som en ro i själen men endå inte så glad som jag skulle vart vid en lyckligare flytt. Nu flyttar jag ju ifrån, inte med. Sjukvården slussade min kille vidare till öppenvården efter 5 överdoser under 3 år. Det tog tid men äntligen togs det på allvar. Jag var med där och vi fick info om hur det funkade. Min kille satt och var öppen om att han har problem med missbruk men det satt långt inne. Ibland kändes det som han försökte skylla på sin sjukdom men insåg nog själv att ingen i rummet trodde på den storyn så han sa att han behövde hjälp och var villig för att ta hjälp. Känns nu lite konstig att bara dra och lämna han även om jag sagt att det ej är slut utan jag behöver bara space och tid för mig själv att läka. Och för att det någonsin ska hålla mellan oss så måste han nu bevisa att han vill vara drogfri. Men hur länge? Hur länge ska jag hålla han på avstånd? Hur länge borde vi bo särbos?

Återfall är ju ALLTID en risk. Och flyttar vi ihop så måste han säga upp sin lägenhet som han har förstahandskontrakt på. Flyttar han då in hos mig och får ett återfall då vill jag ju inte ha honom där. Och då kommer han inte ha en chans att få ett hyreskontrakt igen för han hamnat hos kronofogden. Hur gör jag? Vad gör jag? Hur länge? Hummm.. kram på er alla kämpare där ute.

Rosette
tors, 2019-08-15 - 16:55

Du har hittat hit till forumet för anhöriga och delar med dig om din situation på ett ärligt och öppet sätt. Det krävs mod och kraft för att göra det och det ger oss här möjligheten att ge dig stöd, bra gjort!

Du funderar på din kille och hans alkohol och drogbekymmer- kommer han bli frisk eller ej och ska du vänta eller ej. Om jag förstår dig rätt. Svårt att fundera på sådana frågor, då kan det vara hjälpsamt precis som du gör nu att reflektera högt, liksom sortera sina tankar och kanske bolla med andra.

I slutändan kan bara du bestämma hur du vill göra. Men generellt att leva nära någon som har eller haft ett missbruk kan innebära mycket smärta och det låter som du är medveten om att du behöver ta hand om dig oavsett om ni kommer vara tillsammans eller inte.

Hoppas du kommer fram till något och hittar en del här som blir hjälpsamt för dig, kanske får något tips från någon som varit i en liknande situation hur den personen gjort. Kanske hittar du mer som kan vara ett stöd för dig längs vägen?

Varma hälsningar,

Rosette

Alkoholhjälpen & Anhörigstödet