av Uppgiven123

Uppgiven123
mån, 2019-08-26 - 21:32

Hej! Jag är tjej på snart 18år, jag bor till skillnad från många av er i Finland men bor i ett tvåspråkigt samhälle. Min pappa är alkoholist.
Känns kontit att skriva de orden eller att ens överhuvudtaget reflekera över de orden. För de orden har varit förbjudna så länge jag minns. Det är inget man pratar om har jag fått lära mig trots att det är en av de vanligaste folksjukdomarna så ska man tysta de hela. Jag har levt ett bra liv hittils och alltid blivit översköljd av dyra prylar och kläder och elektronik jag lagt fingret på. Jag har levt ett bortskämt liv om man skulle fråga vänner och halvsyskon. Samtidigt vet jag att pappas sjukdom lagt sina spår.
Min pappa fyller 60år 2020, och jag vet att han aldrig kommer få uppleva mina barn eller deras uppväxt eftersom att jag vet att alkoholen i det stora hela redan vunnit den här matchen. Jag har accepterat pappas situation det var ja tvungen att göra allt för tidigt. Jag har aldrigt släppt en tår över pappas sjukdom jag har heller aldrig tyckt synd om honom och jag är trots allt en rätt så känslofylld person i det stora hela.
Det jag går runt och grubblar mycket över är hur jag med all säkerhet ska låta mina framtida barn leva ett alkoholfritt liv hur det aldrig kommer vistas alkohol runt dom. Vad ska jag berätta om honom? Att jag älskar honom och han var den roligaste och bästa människan någånsin. Men han va sjuk och det gjorde honom till en agressiv och högljud person.
Hur gjorde ni med era nära och kära när ni kände att de var dags att berätta om hur saker ligger till? Alla korten på bordet?

Rosette
ons, 2019-09-11 - 16:33

Vad fint att du har hittat hit trots att du bor i Finland. Du berättar på ett tydligt sätt hur det har varit för dig. Du är medveten om att du inte har ansvar i din pappas val och du kan se hur du tidigt fick ta mycket ansvar på grund av att du växt upp med hans drickande.
Nu ser du framåt och funderar på vad du vill ge dina barn i framtiden, när det kommer till värderingar, hur du vill prata med dem om alkohol och hur du ska berätta om din pappas alkoholproblem.

Du är en omtänksam person och det hörs att detta är något viktigt för dig. Att du formulerar här hur det är för dig ger oss chansen att ge dig stöd. När det kommer till barn är det generellt bra att prata ärligt och öppet även om det kanske handlar om ett alkoholberoende. Exakt hur man säger är ju lite upp till var och en, och om man pratar om det också såklart.

Hur mår du själv nu? Och vad behöver du för att få ta hand om dig själv nu i första hand?

Varma hälsningar,
Rosette

Alkoholhjälpen & Anhörigstödet