av Micchi

Micchi
tors, 2020-06-04 - 14:15

Hej. Jag har en vän jag älskar och tycker väldigt mycket om som jag börjar bli riktigt orolig för. Han har sedan han varit tånnåring rökt gräs och festat en del och jag märker att hans alkohol/drogvanor börjar spåra ur och han dricker och röker flera gånger i veckan. Han sköter fortfarande sitt jobb men jag märker att han börjar ha sämre och sämre koll på sina grejer. Han vill själv inte erkänna att detta är ett stort problem men det märks ändå att han tar till sig och lyssnar på mig när jag frågar om det verkligen är en bra ide att dricka så mycket. Han kan då säga att han själv märker att det blivit för mycket och att han ska ta en "paus" men sedan har han svårt att leva upp till det. Han verkar vara lite oroad själv och inte vilja "gå ner sig" samtidigt kan han slå bakut om man försöker be honom söka professionell hjälp. Det vägrar han.

Jag är rädd att han kommer ta avstånd om jag ställer ultimatum eller går på för hårt om hans problem. Jag vill inte tappa honom som vän då han är en av mina bästa vänner och han har bara mig och en till person som han är riktigt nära och har känt länge. Hans familj har han ingen kontakt med.

Jag är för det mesta helt spiknykter när vi umgås och försöker uppmuntra att göra aktiviteter som inte involverar festande eller annat. Men det dyker ofta upp människor som vill dricka med honom etc och då blir det svårt. Även om han har få nära vänner har han ett stort antal människor som är "festkompisar" eller håller på med kulturaktiviteter tillsammans med honom som inte direkt är ett positivt inflytande.

Jag tänker att jag ska försöka fortsätta att uppmuntra till nyktra aktiviteter och påpeka de gånger han berusar sig när det uppenbart inte är fest att det är onödigt och gör mig orolig. Kan det vara en bra strategi?.

gros19
fre, 2020-04-03 - 08:43

Man vill så mycket som anhörig och vän ibland kanske t.o.m. för mycket. Det kan göra det svårt att se vad som är konstruktivt och vad som egentligen underlättar ett fortsatt missbruk. Viktigt att inte undanhålla negativa konsekvenser av missbruket. Detta verkar du ha funderingar om själv. Något jag tycker är väldigt viktigt är att ha klart för sig att missbruk handlar enbart om känslor och har inget med förnuftet att göra. Logiska argument fungerar således inte. Också viktigt att inse att din kontroll hjälper inte honom bli nykter och där får man kanske rannsaka sig och fundera på varför man gör vissa saker.

Om du vill vara ett stöd för din vän rekomenderar jag dig att gå på möten på alanon där du kan få mycket stöd och råd i hur du ska agera i olika situationer och hur du tar hand om dig själv. MYCKET VIKTIGT. Leta lämplig grupp på nätet.

Sofia
fre, 2020-04-03 - 10:35

Vilken fin omsorg du visar för din nära vän. Du resonerar klokt kring olika strategier för att få in honom på rätt spår - att när ni ses, så uppmuntrar du till aktiviteter som inte kretsar kring fest och alkohol, utan du ger honom en chans till kompishäng med ett annat fokus. Du är då själv nykter och visar honom att livet kan innehålla mycket roligt även utan alkohol. Att ta upp din oro med honom för de gånger han dricker när det inte är fest kan vara ett sätt att få honom att lyssna, om du tydligt utgår från dina egna känslor - "jag känner mig väldigt orolig för dina alkoholvanor". Om du vill kan du också fråga honom om vad det är som får honom att slå bakut när du föreslår att söka hjälp. Det kan ju handla om olika rädslor. Det finns också många olika vägar att söka hjälp, där en del är mer anonyma och lättillgängliga ifall han är rädd för att söka vård som identifierad patient.
Eftersom du skriver om din uppväxt med en pappa med alkoholberoende, så kan det samtidigt som du försöker stötta honom på olika sätt också vara bra att definiera för dig själv var dina gränser går. I slutändan är det ju din vän som behöver fatta beslutet om förändring och ta de steg han behöver mot nya vanor. Känn efter hur mycket energi er relation tar och ger dig.
Varma hälsningar,
Sofia, Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Micchi
tis, 2020-04-21 - 12:15

Tack så mycket Sofia och gros19. Jag har gått i Al-anon möten tidigare och kanske borde börja igen. Det var ett bra råd. Jag har väldigt svårt med gränsdragningarna just nu känner jag. Det är svårt att släppa på kontrollen. Jag måste nog fundera över hur mycket relationen ger/tar och var mina gränser och rädslor ligger.