av mamma-julia

mamma-julia
tors, 2020-09-17 - 09:35

Hej! Skrev en fråga igår men hittar den inte så vet inte om den försvann på något sätt. Min som som är 44 år har druckit av och till i många år och har skador på levern. Har slarvat med kontrollerna så kallelserna har slutat komma. Nu senast har han druckit folköl varvat med sprit och starköl. Sista perioden varat ca 3 veckor och när han försöker sluta verkar abstinensen bli värre för varje gång. Sista veckan har han inte ätit något alls och innan det sporadiskt. Han fryser, svettas, har svårt att behålla något om han försöker äta och känner sig energilös. Han har varit till avgiftningen en gång för flera år sedan men p g a hans Asperger och svåra ångest så fungerade det inte då en sköterska skrek åt honom och försökte tvinga i honom ett piller utan att han fick veta vad det var, han åkte därifrån efter någon timma. Så dit lär han inte åka igen. Jag har ägnat år åt att vara medberoende, oroa mig, inte våga åka någonstans, att ständigt vara på min vakt och då jag är 66 år börjar orken ta slut. Har ingen annan som kan hjälpa heller. För 16 år sedan bröt jag mitt alkoholmissbruk tvärt då jag blev sjuk. Innan dess sökte jag hjälp genom psykiatrin men de skrämde upp mig och pratade om abstinens så jag fortsatte dricka tills jag sen blev sjuk. Rädslan sitter i och nu handlar det om min son. Kan det vara vettigt att försöka trappa ner för att lindra abstinensen? Att gå till psykiatrin och få hjälp här där vi bor kan vi glömma, där "kvalar" man inte in så lätt. Avgiftningen går han inte med på så att få medicinsk behandling för att lindra känns väldigt svårt att få till. Mitt ansvar väger tungt och även mitt samvete då jag varit så svag så jag införskaffat alkoholen när han tjatat och ibland blivit arg. Så dålig mamma är jag och jag har inget försvar för det. Vad har ni för erfarenheter av abstinens och hur man kan lindra det? Mitt liv går snart helt ut på att grubbla över min son och hans ohälsosamma vanor, och inte får jag komma till psykiatrin heller, har försökt två gånger men de anser inte att jag behöver ta upp deras tid. Tacksam för svar.

Bestemor
tors, 2020-09-17 - 14:57

Jag har inte den erfarenhet som du frågar efter. Men jag skulle råda dej att kontakta kommunens alkohol och drogenhet, som anhörig.
Jag har själv sökt och får stöd därifrån. Där finns erfarenhet och kunskap om hur du bäst kan agera.
Tveka inte

Bestemor
tors, 2020-09-17 - 14:57

Jag har inte den erfarenhet som du frågar efter. Men jag skulle råda dej att kontakta kommunens alkohol och drogenhet, som anhörig.
Jag har själv sökt och får stöd därifrån. Där finns erfarenhet och kunskap om hur du bäst kan agera.
Tveka inte

EsterHanna
tors, 2020-09-17 - 16:00

Jag säger som ovan, har inte heller kunskapen men hoppas någon från Alkoholhjälpen kan svara dig. Det jag vill säga däremot att du är oerhört modig som skriver här. Här dömer vi ingen för här vet alla vad det innebär att leva med en alkoholist. Du är värd avlastning, du är värd att någon annan tar över ett tag.
På varje kommuns hemsida finns en "knapp" för klagomål och synpunkter. Jag tycker du ska skriva dit. Lämna ett klagomål på hur vården dels bemött er, skriv ditt problem och be om hjälp. De är skyldiga att titta på din situation då. Pröva!
Önskar jag kunde bära din börda en liten stund!

mamma-julia
fre, 2020-09-18 - 11:19

Tack EsterHanna!

Jag har varit i kontakt med anhörigstödet på kommunen så kommer att få tid där för samtal. Så här kan jag inte ha det längre. Just idag är det något bättre men jag vet att det kommer att bli besvärligt igen tyvärr. Det blir att man är i ständig beredskap och aldrig kan koppla av och det håller ju inte, känner att jag blir svagare för varje dag. Ska kontakta psykiatrin också, går nog helt enkelt dit, för jag tycker inte att man ska vägra mig stödsamtal. Bara orken..... Men får ta ett sista ryck så jag kan ta vara på mitt liv bättre. Känns så bra att få skriva här och få svar från människor som vet hur det är.

Rosette
fre, 2020-09-18 - 11:48

Du har hittat hit och både skriver och läser aktivt, har också fått kontakt med anhörigstöd via din kommun. Bra jobbat verkligen. Du tar steg för att få stöd kring denna situation, trots att det är tufft.

Vill också titta in för att svara något på det du frågar efter här om abstinens. Tyvärr har jag inget rakt svar att ge, vår generella rekommendation är att vända sig till vården för sådana frågor då vi inte har någon medicinsk rådgivning här. Det finns lite information att läsa om du vill under fliken fakta/ akut. Abstinens kan te sig olika om det är mediciner, droger, alkohol, en blandning, hur ofta, hur länge hur mycket och när det är "bara alkohol" beror det på hur personen druckit, men är det större mängder dagligen under en period är det generella rådet att inte sluta tvärt på egen han utan vända sig till vården. Hoppas det blev hjälpsamt på något vis även om det inte blev det svar du kanske hade hoppats på.

Vill också passa på att lyfta att det är fint att se att du börjar ta små steg mot att få stöd för egen del. Klokt och insiktsfullt, du har märkt att du inte ständigt kan vara i beredskap, finnas där, din ork tar slut. Innerst inne att du kanske vet att hjälpen finns för honom om han väljer att ta emot den och att det inte går att tvinga in honom. En metafor som kanske kan vara hjälpsam; "Du kan inte hjälpa någon upp i båten om du själv ligger i vattnet".

Om du fortsätter såhär med att påminna dig om att du behöver må bättre själv, tankar på din energi, stegvis börjar ta bättre hand om dig är det kanske lättare att se vad kan du göra och inte för att hjälpa honom. Ingen hjälp i världen kan rädda någon som inte är beredd att ta emot den, han måste vilja själv. Dessutom genom att du gör detta så är du då en inspiration och förebild, visar honom hur en tar hand om sig själv.

Hoppas något av detta blev hjälpsamt även om det inte var raka svar på dina funderingar!

Varma hälsningar,

Rosette
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

mamma-julia
fre, 2020-09-18 - 14:04

Hej och tack för ditt svar. Det värmer mig att få omtanke, stöd och goda råd, är så utsvulten på det. Det var en bra metafor, med båten. Den ska jag skriva och sätta på kylskåpet! Mycket bra att detta forum finns.

MammaJulia

gros19
fre, 2020-09-18 - 20:42

Bra du fått en kontakt på kommunen. Vad det gäller någon form av stödsamtal så vänder man sig till primärvården där jag bor. Psykiatrin är till för dom som lider av en allvarlig psykisk störning. Så gör man här kanske därför du blivit nekad hjälp tidigare.

Finns även Alanon och där har du möjlighet att få en sponsor att vända dig till för råd och stöd.

Slutligen så delar jag uppfattningen att påbörja ingen avgiftning på egen hand utan förhör dig på beroendeenheten eller psykiatrin hur du kan gå tillväga, men som sagt han måste vilja själv annars är enda lösningen en orosanmälan vilket kan leda till att en lvm utredning inleds och då finns möjlighet att med tvång få honom till sjukhus. Detta undviker man ju helst men är det fara för livet finns den möjligheten.