Kan man förlåta? Vi har nu tagit ett rejält snack med maken. Samlades i familjen och pratade. Han tog mest åt sig av att anställda pratar, att våra barn far illa och gråter när pappa är full bryr han sig inte om. Han lovade i alla fall att vara nykter i ett par månader och jag bad honom att söka hjälp men han sa inget om det överhuvudtaget. Så vi har lugn och ro ett par månader framåt i alla fall. Efter fyllorna kring nyår har han varit retlig, stingslig och minst sagt inte särskilt rolig att vara runt omkring. Har sagt saker som sårat mig väldigt mycket medan han anser att han haft rätt eftersom han blivit "provocerad" att säga det.
Igår blev han tyst och mest chockad över att våra anställda sett att han dricker och tycker att det är obehagligt.
I morse började han gnälla om allt. Nu skulle hela familjen ändra inställning till livet, alla ska sluta med allt från datorer (jag är beroende, sjukligt beroende av dator och mobil enligt honom) vi ska sluta med socker för han har diabetes, vi ska inte dricka mer läsk heller av samma orsak. Han har gnällt över allt och ingenting tills jag sitter här med en klump i magen och tårar i ögonen. Går in i köket, sätter på musik och gråter tills någon av barnen kommer in och då låtsas jag som ingenting.
Hur går man vidare? Han ligger i en säng i ett av barnens rum (barn med funktionshinder) och där har han legat stora delar av dagen. Jag lagar mat och städar, handlar och försöker att hålla mig undan för att inte bli ämne för hans ilska. Just nu tycker jag inte om honom. Är det nåt fel på mig? Just nu kan jag inte tycka om honom alls. Varför är han så elak mot mig? Som om han njuter av att göra mig ledsen? Han säger att det är inte så men när jag ser honom i ögonen ser jag förakt och ibland hat. Särskilt när det gäller alkohol. Han drack mycket redan när vi blev tillsammans, han är känd bland alla för sitt missbruk men det är jag som är the Bitch in Town som inte låter honom supa ihjäl sig? Kan man förlåta?