Min man har alkoholproblem. Större än vad jag anat tror jag. Blev tagen av polis och blåste 0,30 utanför Systembolaget kl 10.30.
Nu väntar vi på besked indraget körkort, alkolås eller varning. Jag bröt ihop när jag fick detta besked. Nu sa jag att nu tar du tag i detta annars får det vara då slänger jag ut dig.

Köpte alkomätare och bestämde att han ska blåsa varje dag, höll i 10 dagar sen en kväll när jag såg att han druckit vägrade han blåsa och blev sur. Och jag ledsen som vanligt.

Vi har 2 barn 14 och 11 år. De har nog aldrig reagerat över drickandet på det viset, han är aldrig ranglig, sluddrig och deckar inte men dricker mycket. Främst öl o vin. Köper 35 cl sprit ibland. Säkert 2-3 ggr i veckan. Ljuger om det såklart.

Han mår nu extremt dåligt. Har börjat spela på nätet, har fått rensa bankkontot. Han erkänt.

Han tycker det är lika bra att han sticker för han ser och vet hur illa jag mår. Jag vill att vi ska lösa detta att han ska sluta dricka helt. Jag kommer må ännu sämre om han ska ha barnen för då kan jag aldrig koppla av. Han kan inte hantera ekonomi, jag kan aldrig lita på att han är nykter när han kör osv.

Hur ska man få en person att ta emot hjälp?

Han har kontakt i psykiatrin då han har adhd och de har erbjudit hjälp innan. Äter inte medicin nu för han klarade inte alkoholproven som krävs.

Vad ska jag göra?

@stegförframtiden2022
Det är så svår situation men de flesta anhöriga här på sidan känner nog igen sig.
Jag valde att lämna kaoset, jag gjorde allt jag kunde men blev så utsatt själv. Jag flydde som ett djur och lämnade allt tillslut. Jag mår ok idag, hamnar i dippar men saknar inte det helvetet för en sekund ens.
Givetvis finns det olika grader men så som han uttrycker sig i att det är nog bäst att du lämnar så säger han indirekt att han avser att inte lämna alkoholen.
Du kan inte ta beslutet för honom, du kan bara förmedla till honom var din gräns går och sedan följa den.
Han är vuxen och behöver göra val för sitt egna liv.
Ta hjälp av socialtjänsten om du behöver, barn ska inte behöva leva i det där o h inte du heller.

Lider med dig. Förstår att du vill rädda vad räddas kan, samtidigt så måste missbrukaren själv ta till sig behandlingen innan det kan fungera. Jag råder dig till att skydda dina barn och dig själv i första hand. Ingen partner är värd en förstörd barndom och du måste också fokusera på dig - vad behöver du för att må bra?