Hej!
Jag är ny här, men min moster är inte ny för faktumet att konsumera mängder alkohol och förstöra för sig själv, så jag borde egentligen ha gjort detta för länge sedan. Men jag har alltid tänkt att det löser sig...
Hon har haft problem ändå sedan barnsben med synen på alkohol och narkotika, mycket pga att försöka självmedicinera sig själv då hon alltid känts sig utanför och missförstådd. På senare år så har vi fått reda på att hon har adhd och förmodar att detta kan vara en orsak till varför hon kände sig missförstod som ung då ingen på 70-talet visste eller brydde sig om människor som inte passade i mallen.
Hennes biologiska pappa hade problem med alkohol men var inte närvarande vid hennes uppväxt, utan hon blev uppfostrad av den man som jag kallar morfar. Han och min mormor hade, vad jag vet, inte ett problematiskt förhållande till alkohol. Dem hade nog problem med att förstå varför min moster inte "var som alla andra" och visste riktigt hur man tog tag i detta.
Hon är idag 48 år gammal, har separerat sedan fyra år från sin sambo som varit tillsammans sedan de var i 20-års åldern. De har fem barn tillsammans varav två inte bor hemma längre. Hennes ex-sambo har idag vårdnad av de 3 yngsta barnen då hon blivit nekad vård pga hennes alkoholproblem och psykiska tillstånd. Det har varit turer fram och tillbaka ett x antal gånger hos socialtjänsten med barnen och även henne. Hon har provat att gå på antabus men har inte styrkan/viljan att gå ur sitt missbruk på detta vis.
Hon bor idag i en husbil, då hon inte kunde bo kvar i sin lägenhet pga Kronofogden, som står uppställd på en plats där man inte får bo tillsammans en man som också är alkoholist och tidigare narkoman. Hon har kapat banden med sin mamma, syster, bror och till viss del med sina två äldre barn då de enligt henne inte varit ett stöd utan "bara är på henne gällande alkoholen" samt att de inte förstår henne.
Igår ringde en av hennes barn till mig i panik då hennes nya man misshandlat henne i två dagar. Mannen blev gripen av polis, min moster fick åka till sjukhuset där jag och min kusin var tillsammans med henne. Hon var stupfull och försökte skämta bort det faktum att hon blivit misshandlad, ville inte lämna en anmälan "för det skulle bara få saker att bli värre". Gick från att skämta, till gråt, till att vara nästan aggressiv mot mig och min kusin, hon blev även irriterad över att jag var där och var sjukt orolig över att min mamma/hennes syster skulle få reda på allt detta. Det är väldigt svårt att förklara hennes personlighet när hon är så full för den är som en berg-och-dalbana. Hon ville inte vara kvar för en röntgen av huvud då hon kände att det tog för lång tid, utan ville åka tillbaka till husbilen. Det är svårt att tvinga någon att stanna kvar så vi åkte tillbaka till husbilen där hon ville sova. Hon ville att vi skulle gå direkt och tyckte att vi inte behövde oroa så jävla mycket.
Hon var inte orolig att hennes man skulle komma tillbaka och ville inte prata om att försöka bo någon annanstans eller få hjälp. Hon uttryckte många gånger under kvällen att hon inte har något att kämpa för då hon känner att hon förlorat allt. Hon har väldigt svårt att ta till sig näras hjälp och skjuter ifrån dem så långt det går.
Jag känner ändå att eftersom hon ringde till min kusin efter att ha blivit misshandlad att det är ett rop på hjälp. Jag vet bara inte var jag ska det vidare? Ringde socialtjänsten igår och deras svar var "kom med henne till kontoret på måndag". Jag försökte förklara att hon tycker socialtjänsten är sämst eftersom hon blev fråntagen sina barn och inte kommer gå dit frivilligt. De sa att det ända vi kan göra är att fortsätta peppa henne...
Hur ska vi göra detta? Om hon med fri vilja åker tillbaka till husbilen (dit den här mannen som misshandlade hennes kommer komma till efter frisläppande då det är hans bostad också) så är det svårt att åka dit att peppa någon.
Jag vet verkligen inte hur jag ska det här vidare?! Enligt ALLA sidor jag hittat på nätet ska man gå via socialtjänsten, men det måste alltid komma av fri vilja. Men om hon inte vill och är i fara pga denna man som slår henne sönder och samman samt hennes långsamma självmord med alkohol vad gör man då?
Det blev ett otroligt långt inlägg men jag behövde skriva av mig samt få alla tips på hjälp jag kan få för mina egna vägar att gå börjar sina rejält.
Tack!
//En orolig systerdotter