av kajsa48

Hej!
Jag skulle behöva hjälp att reda ut vad som är FÖR mycket.. och var gränsen går för alkoholism… och vad jag ska göra?

Min man har senaste 10 åren druckit mycket. Först ca 3-4 3,5 öl varje vardag och lite mer på helgen.. nu för tiden i snitt 3-4 starköl 33 cl i princip varje vardag och 8-12 på helgkvällar.. hans veckokonsumtion brukar ligga på mellan 24-30 st ( ibland mer)

Jag vet ju att riskbruk är 14 enheter om man är man… men har väl svårt att ta in hur illa det är…

Någon som kan ge mig råd?

gros19
ons, 2023-05-17 - 22:47

Riskbruk eller missbruk, alkoholism, beroende eller vad man vill kalla det. Katastrof tycker jag att ha druckit så mycket under så lång tid. Jo det stämmer nog som du säger att du har svårt att ta in hur illa det är. Har han överhuvudtaget några nyktra perioder? Förmodligen inte. Det viktiga är inte om det är riskbruk eller ??? utan det viktiga är vill du leva så här?

Amanda L
lör, 2023-05-20 - 14:19

@kajsa48 Han har helt klart ett missbruk. Men inser han det? Vill han ta hjälp?
I annat fall måste du fundera på om du vill leva så här. För det kommer inte att förändras om han inte vill och inte söker hjälp.

Kameleont
lör, 2023-05-20 - 21:50

Hej!
Känner igen funderingar o osäkerheten om vad som är för mycket. Det låter väldigt mycket, det din man dricker. Inte bra för hälsan.
Jag har en man som under ca 3 år konsumerat mer o mer. Började med en sommarsemester o sen helger, som blev längre o längre o tillslut dagligen. Jag kommer ihåg semestern när jag reagerade o tänkte att detta är inte bra... Men jag ville inte vara tråkig o förstöra hans Semesterkänsla. Dumt, förstår jag i efterhand. Lätt att vara efterklok. Trodde aldrig det skulle eskalerar som det gjort över tid.
Har du o din man pratat om hans drickande?
Hur medveten är han om sin situation?
Mitt problem är att jag har svårt att ta upp alkoholen o prata om det med honom direkt. Jobbar med det.
Har tagit ett samtal nyligen o är oerhört lättad över just det samtalet, som gick bra.
Det långsiktiga resultatet vet jag ännu inte. Vet inte vad jag ska våga tro faktiskt men tar det sen...
En annan tanke som slog mig när jag läste dina rader var hur din man mår i övrigt o om det funkar med arbete o så.
Min man kraschade psykiskt o fick till en början hjälp från vården, men nu är det tydligt att han självmedicinerat med alkohol. Han sköter arbetet o är nykter på jobbet.
Många har hemska erfarenheter o jag förstår att det då handlar om att lämna för att överleva. Jag har svårt att relatera till det själv, då jag inte ser att utvägen för mig är att lämna min man. Med full respekt för där det är nödvändigt! Alla har olika resor.
Men jag vill vara kvar, vill ha tillbaka min nyktra man.
Detta kan säkert låta naivt, men jag hoppas på att detta är något vi ska ta oss igenom.
Finns information o fakta här på alkoholhjälpens sida, som du säkert hittat. Många olika erfarenheter att läsa om o få stöd från i de olika trådarna forumet.
Berätta gärna mer så byter vi lite tankar.
Ett stort första steg är att börja ifrågasätta o söka information.
Bra gjort!
Önskar dig lycka till!

kajsa48
lör, 2023-05-20 - 22:54

Hej igen och tack för alla svar! Vi kan inte alls prata om detta med alkoholen. Vi kan egentligen inte prata om något alls. Han skyller ifrån sig, tycker jag är trist och tråkig, att jag inte ska lägga mig i osv. Jag vet inte om han ser problemet alls. I onsdags köpte han 40 öl, dom är slut nu alltså 4 dagar senare..han mår förmodligen inte bra. Han arbetar, hemifrån mest, ingen har koll vad han gör eller inte gör. Han är arg och irriterad på allt och alla. Tycker att han blir illa behandlad osv.

Han är väldigt sur, spydig och otrevlig mot mig. Vi har två barn. 12 och 13 år. Det är jag som gör allt som måste göras.. tvättar, handlar, lagar mat, kör till träningar och matcher mm. Han går hemma.. grejar i skogen eller trädgården.. dricker öl när han tror att jag inte ser.. brukar börja vid 16 tiden på eftermiddagen.. har kört traktor ( här på vår gård) efter 3-4 öl.. man kan inte planera något med honom, han svarar inte eller så glömmer han bort det jag sagt..

Jag vet väl egentligen att jag inte vill leva så här. Det svåra är att göra något åt det..

Samsung50
sön, 2023-05-21 - 09:27

@kajsa48 Du har skrivit här och det är en första steg att göra något. Så som du beskriver verkar han vara djupt inne i sitt beroende. Han pratar inte med dig och orkar inte hjälpa till med barn och hushåll. Finns det någon familjemedlem eller vänner till honom som du kan prata med och som du tror kan nå fram till honom. Han behöver hjälp att komma ut från sitt missbruk och du behöver också hjälp oavsett om du vill fortsätta leva med honom eller inte. Ni är värda att må bra ❤️

Kameleont
sön, 2023-05-21 - 17:21

@kajsa48 Oj, vilken igenkänning! Dina rader om att han är sur o spydig, att du fixar allt med hem o barn osv... Kunde varit mina ord exakt!
Vi har tre barn i övre tonåren. Jag känner mig som ensamstående föräldrar. Han varken orkar eller 'vill' bry sig i något med familj eller skola osv. Tungt o ensamt är det.
Här fixas o donas det också på gården med traktor o div andra maskiner med flertalet öl i kroppen. Det är ölen som håller honom igång. Annars bara soffläge.
En månad tillbaka var läget ungefär som du beskriver o hans humör var oftast i botten. Mitt med. Jag var arg o ledsen men har väldigt svårt att få ur mig ilskan.
Sitter långt inne att prata om sådant som vi verkligen behöver prata om.

Efter år av tvekan (med små försök nån gång) hur jag ska ta upp problemet så pratade vi för några dagar sen (som jag nog nämnde) o nu är han en annan person. Han hörde o förstod vad jag sa o lugnade mig med att han inte tycker sig vara beroende (!). Öl dricker han för att få något gjort, enl honom.
Nu är jag inte hur naiv som helst o även om samtalet var bra, köpte jag inte allt rakt av. Det gav mig hopp men också en slags misstro på att så enkelt kan det nog inte gå. Vi får se...
Nu är han mer kärleksfull, gladare o piggare. Känner mig omtyckt igen. Det är ändå något som jag inte kan ta till mig fullt ut.
Han har druckit sen samtalet. Och mestadels i smyg. Kommer något förändras?
Och varför denna humörsvängning om det ändå fortsätter som förut?

Blev lång utläggning om mitt läge. Det var så mycket igenkänning. Jag önskar så klart inte någon annan i samma situation men det var skönt att känna att jag inte är ensam.

Om du vill så läs min tråd Hopplöst, o kanske känner du igen en del känslor, frustration o ilska. Om det hjälper något.

Tror du att du kan hitta ett tillfälle att ta upp din oro med honom? På allvar.
Jag tänkte noga igenom o tog råd härifrån Anhörigstödet om hur man uttrycker sig för att nå fram på bästa sätt. Ett bra tillfälle är ju inte lätt när humöret är i botten mest hela tiden o berusningen i olika skeenden hela tiden. Berusad, full, bakis eller abstinens. Vilket läge ska man ta?!

En förändring är helt klart nödvändig för dig o barnen men jag vet hur svårt det är!
Kämpa på!
Berätta gärna hur det går.
Kram

Kevlarsjäl62
tis, 2023-05-23 - 11:34

Kära vän ❤
Det gör ont i mig att läsa. Jag vet att du redan vet att din man har problem. Han äger ett problem som du, eller någon annan, inte har någon som helst del i, men som påverkar hela ditt mående och ditt och dina barns liv.
Jag har nyss klivit in i detta forum och jag är så ledsen och förtvivlad över att se hur många människor som omfattas av beroendesjukdomar. Själv är jag sextio år och har precis lämnat ett förhållande som varat i snart fyrtio år, med i alla fall trettio års missbruk, från och till och i olika grad. Ingen misär, inget våld eller liknande, bara ensamhet och fjantigt "lallande".
Två, nu vuxna barn, har växt upp i detta och även om allt har gått bra för dem, så har det självklart satt spår.
Min mans förklaringar på varför han dricker är heller inte unika har jag märkt här inne och jag känner igen det i dina ord också; för att kunna slappna av, för att få energi, för att dämpa ångest, för att fly en hemsk omvärld, för att glömma hur man blivit behandlad som barn, för att medicinera mot sin neuropsykiatriska diagnos (som man har men aldrig fått bekräftad) listan kan göras lång. Men inget av det stämmer egentligen tror jag. Kanske började det så, men det var i så fall länge sen och nu är problemet ett helt annat.
Gör inte samma misstag som jag, att stanna och tro att det blir bättre. Det kan det absolut bli, men inte förrän din man inser sin situation utan bortförklaringar och söker hjälp för att HAN inte är nöjd med sitt drickande. Jag har insett att när man som medberoende ser till att allting flyter på ungefär som vanligt, så gör man det "lätt" för missbrukaren att fortsätta sitt missbruk. Antagligen skulle jag varit obekväm, ställt ultimatum jag kunnat hålla och lämnat tidigt. Kanske hade allt sett annorlunda ut då, vem vet. Men det viktigaste är att det INTE ÄR DITT ANSVAR om han dricker eller inte. Det viktiga är att du räddar dig själv och dina barn och det kanske innebär att du måste lämna. Jag tänker på dig och vet hur svårt det är. Jag vågade inte, hoppas att du vågar ❤

kakao
tis, 2023-05-23 - 13:54

Oj, vilken sammanfattning @Kevlarsjäl62 . Sirämmande på pricken samma ursäkter som mitt ex anger för ditt drickande och förhållande tilll alkohol. Tror han är Påväg ur lite lite men en lång väg kvar, dock samma ursäkter och inga tecken på att han gräver i grundproblemet på riktigt

Tröttiz
tis, 2023-05-23 - 15:15

@kakao
Ja .. det finns alla möjliga anledningar.
Allt från olika typer av väder till att man inte druckit så länge så då kan man köpa .. Finns det skäl är det liksom ok, självbedrägeri och för att möjligen bibehålla "husfriden"? 🤔

Kevlarsjäl62
tis, 2023-05-23 - 17:29

@Tröttiz 😆förlåt, det är inte mycket att skratta åt här, men ibland måste man få göra det också. Älskade "olika typer av väder" 🥰 Tycker att det säjer mycket om hur man som missbrukare försöker att lappa ihop sin dåliga självkänsla genom att hitta anledningar att dricka. Tänk hur drogen kan manipulera annars intelligenta och kompetenta människor. Det är jätteläskigt.

Tröttiz
tis, 2023-05-23 - 19:37

@Kevlarsjäl62
Ja, jisses. 😵‍💫 Det är ju självbedrägeri till max 🤔. Man har hört det mesta ja.
Och att, jag har inte druckit på länge så då är jag förtjänt med något nu. 😳
Eh, mhm, jaha. Here we go again. På något absurt vis, tragikomiskt.
Detta beroende, alkoholen är stark. 😔
🌺

kajsa48
tis, 2023-05-23 - 22:20

Hej! Jag grubblar, grubblar och grubblar så jag håller på att bli tokig. Dricker han för mycket? Vad är normalt? Hur mycket dricker andra vanliga familjer? Varför gör han det? Vad ska jag säga till honom? Vad kan och bör man säga till barnen? Ytterst sällan blir han så berusad att han raglar.. han dricker, blir lite spydig och småelak i kommentarerna och somnar. Men att dricka 10-12 ( ibland mer) öl varje lördag/söndag och övriga dagar runt typ 4.. och inte bli direkt berusad måste ju betyda att han utvecklat en högre tolerans..

Jag har väldigt svårt att prata med honom och jag vet redan på förhand att det inte kommer gå. Han blir bara arg, förlöjligar mig, härmar mig och går iväg eller höjer ljudet på tv-n..

Jag vet inte vad jag vill ha sagt med detta.. återupprepar väl det jag tidigare skrivit.. men det är såhär det är.,det går runt i mitt huvud och jag tvivlar så vansinnig på det jag ser, tycker och upplever..

Snödroppen
tis, 2023-05-23 - 22:36

@kajsa48
Räcker det inte med att du upplever det som ett problem?
Fundera på varför och var din gräns går.
Normalt sett på brukar ens känsla kring drickandet stämma.
Att du ens upplever det som ett problem att ta upp och prata om är ett problem i sig.
Förmodligen står ni i helt olika läger om huruvida han har ett problem eller inte.
Det är uppenbart att du har problem med det, det är det viktigaste. Kanske därifrån kan börja bena ut vad problemet för dig är.

gros19
tis, 2023-05-23 - 23:38

Du verkar ha det väldigt jobbigt och säger att du tvivlar på dina upplevelser. Det mår man inte bra av. Självklart har jag också tvivlat men jag har bestämt mig för att lita på vad jag upplever tills jag eventuellt får bevis om motsatsen. Minns inte att det hänt någon gång. Att tänka så gör att jag mår bra.

Kevlarsjäl62
tis, 2023-05-23 - 23:45

@kajsa48 Det du uttrycker är exakt det jag brottades med i många år. Är det så farligt? Dricker inte många så här? Överdriver jag?
Jag kan inte förklara hur hjärnan kan manipuleras så, men jag har förstått att det är väldigt vanligt hos medberoende. Alla andra som befinner sig utanför ser det tydligt och jag kan lova dig till 100% procent att din man har ett ordentligt alkoholberoende. Och det har min man också och har haft under större delen av vårt liv tillsammans.
Det ÄR farligt. Många dricker som våra män, men det betyder bara att många har alkoholproblem. Och nej, vi överdriver inte! Jag håller med vår vän Snödroppen, lita på att om du ser ett problem, så finns ett problem. All styrka till dig ❤

kajsa48
lör, 2023-05-27 - 23:24

En vecka har gått. Min man har i princip inte druckit sedan i söndags. Förmodligen för att han har haft ett prov idag som han läst till och varit tvungen att skärpa sig… fast jag tänker ju genast Att det kanske inte är så farligt.. eftersom han kan avstå… eller en del av mig vill tro det iallafall… hur som helst.. lördag idag och efter provet kom han hem med ett lock öl. Tog första vid halv fem och har nu druckit 12 stycket. Är rätt otrevlig och hör dåligt vad jag o resten av familjen säger. Vi gick och la oss nu..

kajsa48
lör, 2023-05-27 - 23:24

En vecka har gått. Min man har i princip inte druckit sedan i söndags. Förmodligen för att han har haft ett prov idag som han läst till och varit tvungen att skärpa sig… fast jag tänker ju genast Att det kanske inte är så farligt.. eftersom han kan avstå… eller en del av mig vill tro det iallafall… hur som helst.. lördag idag och efter provet kom han hem med ett lock öl. Tog första vid halv fem och har nu druckit 12 stycket. Är rätt otrevlig och hör dåligt vad jag o resten av familjen säger. Vi gick och la oss nu..

Kevlarsjäl62
sön, 2023-05-28 - 08:55

@kajsa48 Jag känner igen den där tvekan. Den gör en galen. Så länge min man drack enbart från fredag eftermiddag till söndag eftermiddag började jag tveka redan på tisdag. Är det verkligen så farligt? Dricker inte de flesta på det här sättet? Med facit i hand, så var min känsla av att allt var fel riktig. När inget jobb styr upp veckorna, dricks det fler och fler dagar i veckan. Jag känner att du kan lita på din känsla av att det inte är som det ska med din mans förhållande till alkohol. Jag fortsätter gärna "prata" med dig här. Vi kanske kan bli klokare tillsammans. Ta hand om dig.