Hej
Det är första gången jag skriver i det här forumet och vet inte riktigt vart jag ska börja.
Jag vänder mig hit för att jag är desperat, jag har en pappa som är alkoholist. Jag är i tidiga 20 års åldern och bor fortfarande hemma, jag har tre yngre syskon och mina föräldrar bor tillsammans och varit tillsammans i över 28 år. Mitt pappas drickande har pågått i över 10 år, vad jag kan komma ihåg började det när jag var i 12 års åldern. Det har bara blivit värre med åren då han i perioder gömmer sprit eller dricker sig full öppet hemma på öl och går runt o vinglar i huset o sluddrar framför mig o mina småsyskon. Detta kan pågå i flera dagar.Jag är besviken, arg, dränerad och ledsen väldigt ofta pga av mina föräldrars agerande. Min mamma kan ibland sitta och dricka med min pappa och det känns som att hon blundar för problemen som finns. Jag har många gånger pratat med mina föräldrar om hur detta påverkar mig och mina syskon. Gång på gång säger dom att det ska bli bättre men gång på gång blir jag besviken. Jag har sagt att jag gärna stöttar när det gäller AA möten t.ex men något intresse från min pappas sida syns inte iallafall. Jag blir besviken på min mamma att hon inte vill skydda oss barn och göra något och jag blir besviken på min pappa pga av att han inte verkar ta mina samtal där jag öppnar upp mig och gråter som någon motivation till att skaffa hjälp. Jag är medveten om att jag inte kan styra över hans drickande och att det endast är han som kan bestämma om han vill dricka eller inte. Men det blir väldigt jobbigt när jag fortfarande bor hemma och är tvungen att konstant leva med detta. Jag har funderat på att anmäla till soc men är rädd för vad som ska ske efter anmälan. De ända personerna som vet om min situation är mina närmaste vänner och min pojkvän. Jag vänder mig hit för att få kanske råd och tips, bli klokare på något sätt. Det kanske finns någon där ute som är eller har varit i samma situation som mig.

Är tacksam för alla svar och förlåt för långt inlägg.

@Radis ❤️ jag önskar så att jag kunde ge dig konkreta handfasta råd. Det är ett väldigt stark och gripande inlägg du skriver här och din förtvivlan känns. Kan du visa dina föräldrar ditt inlägg? Eller läs det högt för dom och be om kommentar och återkoppling.
Du är så ung och ska inte tampas med detta själv. Kan du kontakta en kurator för hjälp hur gå vidare?
Stor varm kram till dig❤️

Hej @Radis! Modigt och starkt av dig att ta detta steget. Du har gjort helt rätt som letat dig hit. Din situation låter oerhört tuff och så ska inte du och dina syskon behöva ha det. Detta forum för anhöriga är helt rätt, men du kan också ringa till Alkoholrådgivarna som är kopplade till detta forum för råd. Du kan vara helt anonym där. Kram ❤️

@Radis Välkommen hit. Har läst ditt inlägg som inte alls är för långt. Det är bra att du berättar om hur du har det och hur du tänker.
Kanhända finns här någon som jobbar med liknande frågor, men jag tycker absolut att du ska ringa Alkohollinjen, där kan du bolla olika sätt att hantera situationen. Du kan som sagt vara anonym.
Det jag undrar över är åldern på dina syskon?
När det gäller folk som är alkoholberoende så är det svårt att ändra på dem så länge de inte själva vill. Ofta handlar det om att hamna på sin personliga botten innan de tar hjälp.
Jag undrar därför om din mamma kanske är den som ändå kan ta tag i saken. Nu verkar hon vara medberoende men kanske hon kan vakna upp om hon får hjälp. Kanske kan du prata med henne ensam och även be henne att ringa Alkohollinjen (se fliken Stöd) eller någonstans som du fått tips om. Fortsätt också att skriva här.
Du och dina syskon har rätt till en trygg uppväxt. (Även utan våld kan det kännas otryggt med berusade föräldrar.)
Så bra att du kom hit. Kramar❤️❤️❤️

Hej Radis!
Varmt välkommen hit till Alkoholhjälpen! Vad bra att du öppnar upp och berättar om hur du och dina syskon har det. Precis som andra användare skriver här så är det gripande att läsa ditt inlägg. Du känner dig besviken på båda dina föräldrar och det är så förståeligt. När de vuxna i familjen inte förmår ta den vuxna rollen så är det en stor risk att barnen kommer i kläm. Att växa upp som du och dina syskon har gjort kan göra att en tar ett väldigt stort ansvar på sina axlar som inte alls hör hemma där. Och du ska verkligen inte vara ensam i det här.

Du har redan funderat på att be om hjälp av socialtjänsten, men också känt en oro inför det, för vad skulle kunna hända sen. Det ligger lite i förändringens natur att vara orolig, att väga fram och tillbaka. Det kan vara en stor hjälp att få bolla med någon om både för- och nackdelar. Ring gärna till Alkohollinjen (020-84 44 48) där du kan få hjälp att prata om hur du har det och bolla vad du kan göra och hur du kan få hjälp så att ni kan få det bättre.

Du kan också nå oss rådgivare här på Alkoholhjälpen genom att skicka en fråga till oss https://alkoholhjalpen.se/fraga.

Varma hälsningar,
Nell, Alkoholhjälpen

@Radis Hej! Vad klok och modig du är som vänder dig hit ❤️ Du har redan fått många kloka råd och tips från andra . Jag undrar också om det finns någon annan i din närhet som du pratat med, som känner din familj antingen någon vän eller släkting som du kan dela med dig till? Får en uppfattning av att det är du som drar ett väldigt stort lass och ansvar och kanske kanske att du kan dela det med någon❤️ ? Du funderar på en anmälan till socialtjänsten och möjligen är det också något som du - om det finns någon annan närstående du kan berätta för - antingen kan få stöttning av med anmälan eller till och med att någon som inte är du söker stöd hos (anmäler till ) socialtjänsten ❤️ För övrigt går det också väldigt bra att ringa till socialtjänsten och höra sig för vilket form av stöd de kan tänkas gå in med i en sån här situation , vad som händer vid en anmälan osv . Man kan vara anonym när man ringer ett sånt samtal och frågar .
Varm kram till dig ❤️

@Radis
Hej Jag vill bara säga att det det är enormt strongt av dig att vända dig hit. Tyvärr har jag ingen egen erfarenhet av detta. Du kan inte vända dig till dina mor eller fars föräldrar om detta? Eller nån släkting. Du hör ett fantastiskt jobb ska du veta.
Någon måste säga tio din pappa att han måste bryta sitt beteende. Du har verkligen försökt låter det som. Ring gärna socialtjänsten och hör som sagt du kan vara anonym.
Ta hand om dig
Kram❤️

Hej igen.
Ditt inlägg är väldigt känslosamt.
Du måste få hjälp med detta.
Du kan också berätta för din pappa att AA är för helt vanliga människor och det finns öppna möten där anhöriga för närvara. Du har säkert redan försökt..
Va nu rädd om dig..
Kramar✌️❤️