Jag är helt ny här, men inte ny på att vara dotter till en alkoholiserad mamma. Jag har aldrig haft någon i liknande situation att prata med, kanske kan det här vara ett sätt att hitta någon?
Idag är jag 28 och när jag var ungefär 13 år märkte jag att min mamma hade alkoholproblem. Kanske gjorde jag det ännu tidigare fast jag har förträngt det.
Livet med en alkoholiserad mamma har varit jävligt svårt och jag har gjort allt i min makt att ändå lyckas i livet. Jag har kämpat på och försökt vara en duktig medborgare och göra rätt för mig. Jobba, tjäna pengar, träna, umgås med vänner och allt det där som man ska göra... För några år sedan bröt jag kontakten med mamma i ungefär 1 år men pga skuldkänslor tog jag upp kontakten igen.
Jag har en pojkvän, men min relation till mamma börjar komma i vägen för vårt liv tillsammans. Och det är så jävla svårt att förklara varför. Han förstår inte varför jag absolut måste svara när hon ringer en lördagskväll, "för jag vet ju att hon kommer vara full och bara vill prata av sig". Helst klaga och prata skit om allt och alla. Dra med mig ner i hennes hemska tankar och känslor. Det jag också vet är att jag är den enda hon kan ringa till för hon har inga vänner och jag vill inte att hon ska ringa till min lillebror. Min lillebror som även han lider av missbruksproblem.
Människor säger till mig att jag måste släppa taget och låta mamma fixa hjälp på annat håll. Att hennes alkoholproblem inte är mitt problem, men jag kan inte. Tänk om något hemskt händer? Tänk om hon beslutar sig för att ta sitt liv som hon så många gånger sagt att hon ska göra? Kommer jag klara av att leva med det? Ska man släppa taget, kan man göra det, när det handlar om ens mamma?