Jag och min har varit tillsammans i 10 år, jag har 2 barn sedan tidigare äktenskap och vi har ett barn tillsammans. Min man dricker 1-2 flaskor vin om dagen. Han dricker aldrig på dagen, bara på kvällen. Han sköter sitt jobb, och livet flyter på.
Men han klagar alltid på att han är trött sover dåligt. Han vill nästan aldrig ha sex, och det är svårt att prata med honom.
Tar jag upp något problem eller något negativt så vill han inte prata eller har kort stubin. Detta är så klart mycket bättre när han inte dricker.
Jag har inte pratat om det här med någon förutom hans mamma. Som också är mycket oroad. Men när hon är här och hälsar på så dricker han inte. Men så fort hon åker så börjar han igen. Han kan säga saker som att jag har inte problem, jag kan hålla upp och inte dricka på en vecka.
Han har alltid druckit mycket, men jag vill inte tjata. Han måste ju sluta dricka av egen vilja. Jag har tagit upp det några gånger. Men jag orkar liksom inte gnälla om det också. Vill inte komma med tomma hot, jag älskar honom. Vill inte ställa krav och bli besviken.
Jag känner mig olustig över situationen. I julas pratade vi om det och han drack inte på 4 veckor. Första gången han var nykter så länge på 10år. Men det var också konstigt blev en helt annan familje dynamik. Mina äldre barn 12 och 10 år. Tyckte det var bättre när han inte drack. Hur mycket ska jag prata med dom om hans drickande? Jag vill inte att dom ska växa upp och må dåligt för dom levde med en alkoholist. Tänker att om han mest dricker när dom lagt sig och jag inte problematiserar det så kanske dom inte påverkas så negativt. Hör ju hur skevt det låter när jag skriver ut det så här.
Han vill ju helst att vi ska dricka tillsammans, och jag dricker absolut mera med honom en jag gjorde innan. Och är själv rädd att hamna i ett beroende. Vet inte vad som är hönan eller ägget längre.
Jag önskar så att han bara kunde dricka ”normalt”. jag tycker det ör mysigt att äta en god middag dela på en flaska vin och prata och umgås. Jag vill minnas att det var så i början av vårt förhållande men kommer knappt i håg.
Några av våra bästa stunder i vårt förhållande är om jag dricker med honom och han kan öppna upp och vi umgås.
Men jag vill inte ha det så och dricker själv mindre och mindre. Jag kan höra direkt om han varit ute och kommer hem om han druckit. Jag hatar ljudet av vin flaskor som öppnas, kylskåps dörren som öppnas och stängs.
I bland önskar jag nästan att han skulle flippa ut helt, dricka på dagen, slå mig eller göra något mera ”konkret” . Att det skulle vara lättare att ställa krav. Vet inte vad jag ska göra