Vet varken ut eller in.
Min mamma är o har alltid varit periodare..
Nu har jag en dotter på 2.5 år och en till på väg och i oktober skrev jag ett brev där hon får välja spriten eller oss.
Mina två andra systrar har brutit med henne då hon alltid ljuger o ställer till med problem av alla dess slag. Jag minns mer av hennes fylle minnen än nyktra minnen.
Även om vi har haft mysig o trevligt ihop när hon varit nykter dyker ändå minnena upp när jag "vaktat" henne för att hon inte ska dricka, alla gånger jag kastat hennes tom flaskor för att dölja, alla gånger hon trillat, sluddrat eller bara haft en "kaffekopp" framme alltid!
Min pappa och hon skiljde sig tack o lov han stod inte ut mer.
Hon säger att hon sökt hjälp på vårdcentralen o fått antabusen men hon visar inget mer än så. Pratar inte om att gå på aa möten, och hennes läkare hade ingen uppföljning?
Jag sa till henne att vi kommer inte alltid bjuda henne och hennes sambo på alla kalas då vi vill ha vår dotters kusiner där istället. Hon blev arg o såg sig som offer direkt!
Alltid handlar allt om henne o vilket offer hon är.
Hon har inte frågat hur jag mår i min graviditet eller något . Skickar bara sms att hon vill ses o träffa min dotter som hon inte känner o som inte frågar efter henne.
Jag blir stressad, nerstämd och orolig så fort hon kontaktar mig. Jag vet att ett brev inte ändrar henne och att hon ljuger att hon slutat då vi försökt allt förut. Men vad är nästa steg?
Jag vill skydda min familj och känner att vi kan ses när det passar men jag har ingen lust alls att bestämma träff med henne.
Tänker på nästa dop, orkar inte ha stress o press med henne där OM hon inte kunnat hålla sig samt att mina barns kusiner inte kommer om hon kommer.
Långt och svamligt men hoppas någon har råd ❤️