Oj, jag vet inte om jag lyckats skapa ett eget inlägg nu, ser lite annorlunda ut här på AH sedan jag var här sist.

Iaf: Nu har jag tagit beslutet, efter mycket laborerande fram och tillbaka, att jag vill vara helt alkoholfri igen. Jag klarar inte att dricka. Jag mår för dåligt av det, får fruktansvärda baksmällor och hela dagen efter blir förstörd, och det upptar alltför mycket av min tankeverksamhet. Orkar inte försöka längre, orkar inte må dåligt längre. Vill inte längre dricka för att "passa in", har försökt och den som betalar priset är JAG. Så - nu är det slut. Hällde ut sista spriten i natt. Kommer säga att jag slutat dricka igen, eftersom det får mig att få så fruktansvärda baksmällor. Tänker inte oroa mig för vad folk kommer säga, tänker inte ta ansvar för deras liv. Jag tar ansvar för MITT. Känns underbart!

@Mimolino Välkommen hit! Du lyckades skapa ett eget inlägg😀. Du låter beslutsam i att sluta dricka, det är bra! Så bra också att du inte bryr dig om vad andra kommer att säga om ditt beslut, att du vill endast ta ansvar för ditt liv. Det sociala trycket är ett gissel och att stå upp för sig själv och sitt beslut är starkt! Det kommer med all säkerhet även din omgivning göra. Det är så skönt att vara nykter och slippa må dåligt med ångest, oro och skam som den där hemska baksmällan utlöser.

Kämpa på!💪🌷

@Mimolino skrev:"Vill inte längre dricka för att "passa in", har försökt och den som betalar priset är JAG.

Välkommen, den här meningen var det bästa jag läst på länge.
Borde hänga på väggen i många hem som en påminelse.

@Mimolino Ett bra beslut tycker jag 👍
Nu låter du så beslutsam, kommer att gå fint om du håller i den känslan! Jag hejar på dig o instämmer med @vår2022, @Jan.3. o majken_r 👍🥰💪
Kram 🤗

Men åh, vad glad jag blev när jag loggade in idag och såg era kommentarer! @majsan_nu, @majken_r,@Jan.3.,@vår2022 , tack så mycket, gjorde min dag! :-)

Var superglad och kände mig lätt om hjärtat igår. Känns rätt, och känns verkligen som en befrielse att tänka att jag inte MÅSTE dricka alkohol nåt mer. Jag KAN och jag FÅR tacka nej och välja att må bra istället. För mig är alkohol verkligen ett tveeggat svärd: jag blir besatt av att längta efter nästa gång jag får dricka, och när jag väl dricker får jag en helt otroligt fruktansvärd baksmälla t.o.m. av relativt små mängder. Mår så otroligt dåligt dagen efter att jag inte kan arbeta ordentligt, eller vara en normalt fungerande människa. Mår illa, är jättetrött, har huvudvärk, kan inte tänka, blir lättretlig. Och samtidigt längtar jag efter att dricka alkohol igen, eftersom jag vet att det tar bort baksmällan. Så bisarrt. Kroppen blir totalt förgiftad och ändå blir den beroende och vill få den giftiga substansen igen.
Jag har tidigare haft över 13 månader som helnykter, då skrev jag i början här på AH men gick mer över till att delta i olika AA-möten. Lessnade dock på AA och det känns inte lockande att gå tillbaka dit, det är så mycket fokus på hur maktlös man är och vilket offer man är, och så känner inte jag. Jag känner att jag HAR makt, och jag är definitivt inte ett offer. Så jag tänker att jag istället ska gå in och skriva här varje dag, och försöka läsa andra inlägg och kanske lära känna er andra här för att på det sättet få stöd istället.

Kramar till den som råkar läsa detta!

@Mimolino Jaghar också lyckats att bli nykter med hjälp av detta forum, skriver varje dag i min tråd, min dagbok och min egenterapi. Så bra stöttning, tröst och pepp får man av andra här. Jag har varit nykter 94 dagar idag och mår såååå otroligt bra jämfört med när jag drack. Livet kommer åter men ännu bättre😁. Om du vill, berätta vad som hände efter dina 13 månader nykter, man lär sig av allas erfarenheter här.

Välkommen tillbaka igen, nu kör vi💪💕🌷

Goder afton!
Varit hemma med sjukt barn sedan igår och känner mig lite hängig själv, så har inte orkar skriva här. Men nu ska jag.

@vår2022: Jag började dricka igen efter mina 13 månaders nykterhet eftersom jag glömde bort skälen till att jag slutat. Det kändes så avlägset och jag övertygade mig själv om att "hur farligt kan det ha varit", och intalade mig att det bara var fånigt och överdrivet att jag inte drack något. "Alla andra" drack ju, varför skulle inte jag? Så jag började igen. Nu har det gått ca 8 månader sedan jag började dricka, och nu vill jag inte mer. Det är SÅ inte värt det, och det fanns (så klart) en anledning till att jag ville sluta dricka förra gången. Jag älskar att vara nykter, hur jag mår utan alkohol. Så denna gång vill jag verkligen försäkra mig om att jag inte kommer att glömma mina skäl till att jag inte vill dricka, och har i förrgår spelat in mig själv när jag berättar skälen. Så att jag kan titta på det när jag får tankar på att "hur farligt kan det vara".

Hoppas ni har en härlig fredag, här är det pizza-dags nu och Pepsi Max Mango! Har ni inte provat den Pepsin så kan den varmt rekommenderas, så god!

Kramar!

@Mimolino Tack för att du ville berätta. Smart att du spelat in dig själv! Jag är helt övertygad om att aldrig mer dricka, har man som jag en beroendehjärna så har man det hela livet och dricker man så är återfallet ett faktum. Jag älskar precis som du att vara nykter och när man väl kommit över på andra sidan mår man så oerhört mycket bättre på alla sätt och vis. Det är bra att få ta del av hur det kan gå om man glömmer bort skälen.

Det kommer att gå så bra för dig att återta kontrollen och vara nykter igen, det hörs!
Ha en fin fredag med pizza och Pepsi Max Mango, måste provas🌷💕

@Mimolino Tack för din berättelse o tack för påminnelsen om att INTE glömma varför du/jag valt a-fritt liv!
Jag har många a-fria dagar nu o minnet av dricka-känslan bleknar vartefter - men minnet av mitt val ska jag vårda ömt! Så bra att bli påmind - Tack igen! För jag vill verkligen inte göra om allt en gång till...
Fint att du tillbaka är här på forumet 👍
Kram 🤗

@Mimolino Hej! Tack för att du berättar din historia. Det är nog livsviktigt för andra och även mig att läsa att vi inte ska glömma våra skäl att sluta dricka. Så fort vi gör det är nog återfall ett faktum.
Tack för att du gav mig den förståelsen.
All lycka till till dig i framtiden 🌸

Alltså jag blir så trött. Kan nån snälla förklara hur fan min hjärna funkar?? Jag är SÅ övertygad att jag inte vill dricka när mer, och så försvinner den tanken ur hjärnan och jag går ut och dricker eller som idag, handlar hem vin och dricker. HUR fan är det möjligt?! Längtan efter alkohol tar över helt och raderar alla andra tankar på att jag egentligen inte vill dricka.
I lördags gick jag på en dejt, drack 3 stora stark och mådde oerhört dåligt på söndagen. Var så tacksam igår och idag att vara utan baksmälla, men så idag på lunchen kom tanken på att jag ville dricka vin upp och jag gick och köpte en flaska. Drack två stora glas. Hällde ut resten nu innan jag gick och lade mig. SÅ trött på mitt eget beteende. Och jag förstår det inte heller. Det är ju inte som att jag dricker några oerhörda mängder när jag väl dricker, så varför kan jag då inte låta bli det????? Snälla, kan nån hjälpa mig att förstå detta?
Mvh trött och uppgiven :(

@minolino.
Har tänkt exakt likadant i flera år, hur är det möjligt. För mig funkade sjukdomsbeskrivningen enligt AA en bit men den kan du ju om du var där tidigare (fysisk allergi, mental besatthet, andlig brist) och jag läste att AA inte var för dig. 🙂
Men det som fick mig att förstå ännu mer i kombination med AA/12steg var att lyssna och läsa på forskare om hjärnan och hur balansen rubbas av beroende och hur den gör allt i sin makt för att få tillbaka balansen (med alkohol).
Och att med tiden ställs balansen om igen. Tror vår2022 brukar tipsa om bra länkar till videoklipp som förklarar det. Själv lyssnade jag på My Skarsgård i någon podd som jag tyckte förklarade det bra också.

Jag hade likt dig cirka ett år nykter sen började jag återfalla igen och igen och igen under två års tid.

Hoppas du hittar din väg! 🙂

@Tackohej
Tack för ditt svar! Jag ska försöka läsa på mer. Men det jag inte förstår är ju att jag ju KAN sluta efter 2 stora glas, jag måste inte dricka upp hela flaskan. Det är det som gör att jag inte riktigt tycker att jag stämmer in på beskrivningen av en alkoholist…
Hur är det för dig nu? Är du nykter nu?

@Mimolino Såg att @Tackohej nämnde att jag brukar tipsa om en film som handlar om postakutabstinens, PAA, den berättar om vad som händer i hjärnan när man dricker alkohol och varför man lätt faller dit igen, länk kommer här:

https://www.youtube.com/watch?v=OqUg9ehXiYw

Jag tänker att du ”halvbestämt” dig. Alkoholdjävulen får dig till att dricka och handla, du dricker halva flaskan och häller ut. Du har ändå fått en dopaminkick av det du drack, det som Alkoholdjävulen ville ha. Du måste vara mer bestämd och skrika åt djävulen att sticka när han pockar på. Det är du som måste ta kommandot i ditt liv och inte låta honom styra dina handlingar. Så kämpa på! Be djävulen fara åt he…när han dyker upp nästa gång💪💪💪

Hej @Mimolino . Du beskrev ju själv tidigare hur dåligt du mår av att dricka. Det betyder att du inte tål alkohol. Och om du trots det dricker, trots att du har bestämt att låta bli, trots att du inte vill, trots dina dåliga erfarenheter, så har du tyvärr utvecklat beroende. Det är oåterkalleligt men genom att inte dricka kan du må bra. På’t igen säger jag! Spela upp din utmärkta inspelning ! Sök allt stöd du kan! Det går! Jag har lite myror i kroppen idag, har sysselsatt mig så gott det går, nu blir det lite tv i väntan på en säkert lugnare dag imorgon. Jag kommer inte att dricka, jag vill aldrig i livet hamna på ruta ett igen med allt det där tillhörande dealandet. En dag i taget!

Tack för era svar! Jag ringde idag även Alkoholhjälpens stödtelefon för att ventilera just det jag tycker är så konstigt, att jag ju KAN dricka en halv flaska vin och vara nöjd, jag måste inte dricka upp hela flaskan. Hur kan det då vara ett beroende? Det är ju inte så det beskrivs bl.a. hos AA som alltid tar upp att man just inte ska ha någon förmåga att inte dricka upp varenda liten droppe som finns.
Men den jag pratade med på Alkoholhjälpens telefon sa att eftersom jag dricker två stora glas vin så pass ofta som jag gör, i perioder nästan varje dag, så blir det så pass mycket att det ändå skapar ett fysiskt beroende. Och att beroenden kan se ut på många olika sätt, det måste inte vara att just dricka upp varje droppe. Samt att om man under någon period tidigare har druckit så mycket att man skapat ett fysiskt beroende så triggas det av att man dricker, även om det bara är lite.
Den förklaringen fick mig att förstå lite mer mitt eget beteende. Det är ju exakt så det är för mig, jag har ju alla tecken på beroende, men jag kan hantera det utan för stora konsekvenser. Men, det har ju blivit konsekvenser ändå så klart, även nu då jag haft ett mer kontrollerat drickande. Gjort misstag på jobbet eftersom jag varit så bakis att min hjärna inte funkat. Försovit mig, inte jobbat alls. Varit supertrött och grinig tillsammans med min son. Så vill jag ju inte ha det. Nu har jag landat i att jag har ett alkoholberoende, som yttrar sig på det här sättet. Nästa gång jag hamnar i en situation där andra dricker ska jag säga att jag har en vit period. Och nästa gång impulsen att köpa alkohol kommer så ska jag testa att surfa på suget och distrahera mig med annat.
Känns delvis skönt, men är också lite besviken. Jag älskar ju berusningen och det känns tråkigt att inte få den längre. Att inte få gå ut och bli full tillsammans med vänner eller på en dejt. Det känns tråkigt.

majken_r

Det är så hjälpsamt för mig att du delar detta! Jag är typ likadan. Har också kunnat sluta, inte dricka allt. Ganska ok med att dricka måttligt. Men suget som kommer ibland. För att inte tala om bakfyllan..även på liten mängd. Så sjuk. Jag klarar inte att tänka aldrig. Men jag vill vara fri, och det går överraskande bra. Så 100 dagar, sen en dag i taget. Tack igen. Och vi gör det tillsammans🌱
@Mimolino

@mimolina
Ja jag är nynykter 40 dagar efter år av säkert 25 återfall. Ser att du fått lite förklaringar på telefon. Själv fick jag aldrig några konsekvenser. Jag lyckades kontrollera drickandet jämt över dygnet när det var som värst. Att jag inte fick konsekvenser var min ursäkt till att inte förstå allvaret. Sen smög det sig på. Några öl varannan dag blev några vinglas varje kväll, kvällen började tidigare och tidigare. Toleransen ökade och jag gick över till sprit. Första återställaren togs. Smålullig hela helgen. Ett tag när det var som värst var jag tvungen att dricka dygnet runt för att motverka abstinensen. Det gick väldigt fort på slutet. Sjukdomen är ju progressiv.

Lyckades hålla mig ett år nykter via AA. Kände att åh nu klarar jag det här. Hoppade av, Började dricka litegrann, och det funkade… ett tag. Helt plötsligt var jag inne i spiralen igen.
Min sponsor (ny och pragmatisk, inga offer-känslor) brukar säga att det är enda sjukdomen där man själv ställer sin diagnos. Ingen aning om du är beroende eller inte, men jag kan ge ett tips till. Lyssna eller läs på boken skål ta mig fan som tar upp olika typer av problemdrickande. Det var en av mina första väckarklockor att jag nog var beroende. Jag sörjde också länge att jag inte kunde dricka samtidigt som jag inte vill dricka.

Lycka till! Jag kämpar vidare och börjar få naturlig lycka oftare utan alkohol. Men fick se över en del umgängesformer och hitta nya saker i livet.