Det var inte så här jag tänkte livet skulle bli.

Hur kunde jag hamna här, vad var det som gick så fel, hur kunde jag tillåta det gå så här långt.
Tänker på förra helgen när jag räknade vinboxarna, 2.5 st på tre dagar, 10 flaskor på 3 dagar. Alltså… så normalt men så onormalt. ”Det är så gött på sommaren med lite kallt vin när det är varmt och man har semester” Spyr på’t.
Halva min semester har gått och jag har inte orkat göra ett skit. Har överkonsumerat A senaste 10-15 åren men det har eskalerat på slutet.
Jag har så många många gånger tänkt: näe, nu räcker det! Det är bra nu. Varit helt vit i fem dagar. Sen börjar jag dricka lite vin på lördagar, inte annars och inte före 16. Sen blir det lite på söndagar ”men inte före 16” sen blir det ”inte före 14” följs av ”ok, inte före 12” snabbt kast till ”äh, klockan är 12 nånstans” and so on, and so on.
Jag har brukat i stort sett varje under minst 10 års tid. Och jag är så trött. Jag vill inte mer. Jag orkar inte vakna med ångest varje morgon, fundera på om jag är körklar, tänka på vilket bolag jag ska besöka idag, riva boxar, inte kunna svara i telefon efter 18, inte komma ihåg vad jag sett på tv, tacka nej till samkväm för jag vill dricka ifred, inte hälsa på barnbarn för på kvällen vill mormor vara full.
Jag känner sånt förakt umot mig just nu. Arg, förbannad, håglös, hopplös, tjock, ful, ångest, trött, halsbränna, IBS. Det är som jag gett upp.
Hur fan kunde det bli såhär?

Nåväl: dag 2 utan.

@Smillans Du blev alkoholberoende helt enkelt. Men nu är du rätt ställe. ❤️
Vi verkar vara äldre båda två, jag drack inte varje dag, men omåttligt ibland och mer och mer ofta.
Med ångest och minnesluckor. Ja, också hade jag ju förstås försök ”dra ner” och dricka mindre typ hundra gånger…
Men så fick jag nog för cirka 145 dagar sedan. Kom hit och började på Alkoholprogrammet under ”Stöd” här. Började också aktivt att läsa och skriva här. Mycket bra terapi. Läste också ett par böcker.
Och kort och gott slutade jag med alkohol. För gott!
Vill absolut aldrig mer hamna i det ångestskapande, trista alkohålet igen.
Du kan läsa om min resa i min tråd om du vill. Det är en process så svårt att förklara den på några rader.
Men jag vet stt om jag klarade det så kan du också göra det. Om du verkligen vill och tar hjälp.
För en del kan behöva mer hjälp än andra, som medicin mot suget. Men för de flesta verkar det lugna sig efter ett par veckor ändå.
Jättebra att du varit nykter i två dagar! Du är på väg mot ett mycket bättre liv.🥰❤️🎉

@Smillans Jag känner verkligen igen mig i det där med regler. Jag tänkte så många gånger att jag behöver göra en förändring. Jag satte upp regler som jag följde ett tag utan problem. Sen kom den där gången då suget blev större än viljan till förändring och jag uppfann ett sätt att tänja lite på reglerna och när jag väl tänjt på dem en gång så kunde jag ju lika gärna lätta på reglerna så att de inte behöver tänjas och när jag väl tillåtit mig en gång att tänja på reglerna så var det mycket mindre motstånd från den inre rösten när jag ville tänja på dem igen och igen.

@Smillans skrev:"Hur fan kunde det bli såhär?"

Det är vi nog många som tänker. Jag tror att det du främst ska ta dig med dig är att det inte innebär att du, eller någon annan i din sits, är en sämre person för den sakens skull. Det är en sjukdom och den kan drabba den bäste. Nu är du ju här och tar tag i saken.

Välkommen hit!

Jag vill börja med att tacka @TappadIgen och Amanda L för varmt välkomnande❤️

Dag 3. Igår var jag så förbannad hela dagen, jag kokade inombords. På mig, alkoholen, livet, orättvisan? Jag vet inte, men jag var så vansinnigt arg. Läste många långa trådar här och det hjälper väldigt måste jag säga. Alla har sina resor med olika svårigheter och bekymmer, men vi har alla en sak gemensamt. Vill inte ens ta ordet i min mun.
Läste hos någon att de tre första dagarna är värst, men så är det inte för mig. Det är plättlätt, jag äcklas fortfarande. För mig är det närmsta helg och dag 7, 8 eller 9 som är farligast. Har glömt ångesten jag får och äckelkänslan är väck och första glaset är ett faktum😢

Jag känner även en stor sorg för hur det blivit, att jag inte kan vara ”normal”, jag skäms för att jag är så vek och svag. Önskar jag hade min inre kompass kalibrerad så jag visste vad jag ska göra och hur. Jag bara är, förbannad och ledsen, men inget annat.
Vad ska jag fylla tiden med? Kommer jag klara att sörpla på cola zero resten av livet? Kommer det bli tråkigt? Kommer mitt liv bli grått och trist?

Vad vill jag med resten av mitt liv? Ingen jävla aning. Jag vill ingenting. Bara vara ifred.

Himla muntert inlägg det här. Fredag imorgon och fan själv kommer knacka på lagom till em, hoppas jag kan täppa till käften på’n.

@Smillans
Hej o välkommen hit.
Tyvärr är det lätt att hamna där om man har ert beroende och mycket svårt att ta sig ur.
Det går dock. Fortsätt att skriva här här är vanliga människor med liknande erfarenhet. Det värsta med drickandet tycker jag är ångesten man dagen efter och dricker igen för att dämpa den sedan blir det ännu värre.
Ångesten brukar minska efter några dagar.
Det finns också hjälp inom aa och vården.
Ta hand om dig

Hej,
Vill bara säga att när beroendet väl är borta så hittar man nya saker att längta efter och njuta av. Och då känns det inte längre som ett substitut, utan som ens eget val. Så tro på dig själv och ha tillit till att livet kommer bli bättre utan alkohol även om det inte känns så just nu.

@Smillans Ditt liv verkar inte så muntert just nu. Och det är MED alkohol.😌
Men jag vet ju att väldigt många tänkt som du. Jag med. ”Alkohol är trevligt ” och en ”guldkant” i tillvaron. Även när den bara ger ångest. Men det är din beroendehjärna som tänker så, som vill ha drogen..
Livet utan alkohol är livet som det är, spännande, lugnt, roligt. Allt finns där utan bedövning och dimma och ångest.
Jag har varit nykter i 145 dagar och jag mår prima. Livet med alkohol var grått och tråkigt, då det mesta bara handlade om att dricka alkohol. Inget annat var lika viktigt eller kul. Nej, jag orkade ofta inte ens göra det jag gillar att göra…
Du kommer att få ett bättre liv utan drogen. Men det är en process, som även den är intressant och spännande.❤️🥰

Dag 4. Fredag och den första faran är här. ”Nu tar vi helg va” är startskottet till att få bälja i sig. Men inte idag, idag är jag stark.
Humöret går upp och ner, lite låg, lite förbannad, lite likgiltig. Tänker att mitt arga humör kan vara en del av abstinens? Jag blir så jäkla arg fort, från 0 till 100 direkt.
Har anmält mig till alkoholprogrammet idag och gjort första delen. Laddade hem boken Skål, ta mig fan! efter tips här och har redan lyssnat 1 timme. Herregud vilken igenkänning. Dråpligt stundtals men även med humor. Har även tittat på ett klipp på YT och jag VET allt men varför kan inte min hjärna fatta? Om jag inte slutar kommer jag dö, jag är helt säker på det. Jag kommer aldrig kunna dricka med måtta, jag har provat det 700 gånger nu, det funkar inte för mig.
Jag har funderat lite på hur jag önskar framtiden ska se ut men det är liksom blankt. Jag vet inte vad jag vill. Jo en sak, åka (själv köra) till barnbarnen en tidig kväll och lämna en påse bullar jag bakat.
Ikväll blir det grillat här hemma, dricker cola zero. Det känns ok, värsta faran har inte slagit till.

Gott så!

@Smillans Visst är den bra boken…
Du kan sluta dricka, men det kan ta mer tid för vissa. Jag tror det handlar om att känna att det inte finns några andra alternativ än att sluta. Då går det.

Dag 5. Ok, det är nu faran börjar komma.
Det är lördag och jag brukar alltid ligga i sängen till 11-12 på helger. Dels har jag ångest men jag orkar heller inte gå upp. Ligger och scrollar och scrollar och scrollar på mobilen.
Men inte idag, idag var jag uppe redan 09 ur sängen😃 inte arg, inte ångest, inte låg. Bara pigg.
Det är här man skulle kunna tro att det börjar vända men jag har varit med förr, faran lurar runt hörnet.
Pysslade i hemmet på förmiddagen och fick lust på att besöka varuhuset. Jag ska nämligen på minisemester nästa vecka och vill ha en ny klänning eller annat. Bara det att jag hade lust till det ÄR ett framsteg. Har inte besökt butiker på säkert ett halvår, jag har liksom inte brytt mig. Inte brytt mig hur jag ser ut, som likgiltig.
Jag har tidigare varit väldigt mån om mitt utseende, tränat, stående tid hos frissan, kläder har alltid varit viktigt. Men tja, något hände på vägen. A, hände.
Jag ser hur människor som jag inte träffat på länge undrar när dom ser mig: VAD i hela friden har hänt?!
En annan sak jag kom på idag är att jag inte tagit nån Novalucol på tre dagar! Jag brukar knapra på dom som smågodis.
Nå, shoppingen idag gick så där, klänningarna jag provade hade kunnat användas som 20-manna tält och jag såg inte klok ut. Måste det vara puffärmar och veckade liv på alla klänningar. Hittade iaf en skogsgrön rak linneklänning som satt ok. Köpte mig en dyr väska också som sveda och värk😏
Idag blir det kräftor här hemma och jag har 2 alkoholfria öl, det räcker gott.
Mående just nu: 3/5
Idag tar du mig inte!

Dag 6. Sovit riktigt gott inatt utan Lergigan. Jag har det mot oro och ångest, brukar somna gott på dom, men det gick visst bra ändå.
Kräftorna igår var mums 😋 jag älskar skaldjur. Hade alkoholfri öl till och när jag druckit en flaska och började läsa på den så ser jag att det är 0,5 % alkohol i?! Var tvungen att googla och ja, för att klassas som alkoholfri får det vara max 0,5 %. Alltså i min värld är alkoholfritt 0 % och annars får det väl stå klart och tydligt NÄSTAN alkoholfri. Nåja, 0,5 % gör väl varken till eller från men jag blir lite irriterad på sånt. Lät den andra ölen stå kvar i kylen. Jag är allt eller inget som person.
Lugn kväll igår, tittade på senaste Morden i Midsomer, regnet strilade. La mig tidigt och scrollade på mobilen, spelade lite spel, var inne på detta forum. Jag läser väldigt mycket här inne och jag kan känna en viss stress av alla som kommit så långt. Tänkte lite på det innan jag somnade och bestämde mig för att inte låta mig bli stressad av tiden. Det spelar ingen roll om jag är på dag 6 eller dag 600 - aldrig mer! Ha inte för bråttom, jag ska känna in och slå av, lära känna mig själv.

Så, där sa jag det - aldrig mer!

Dag 7. Idag har jag varit nykter en vecka. Jag ÄR glad men försiktig med att slå mig på bröstet som Tarzan. Känner mig mer som en ninja som lurpassar efter faran som jag vet kommer närma sig, kom an bara, jag är redo.
En vecka utan morgonångest från helvetet, en vecka utan outhärdlig trötthet på livet, en vecka med lite ro. Några fysiska egenskaper har jag inte märkt några förändringar till ännu.
Det sista halvåret har jag vaknat, om inte varje dag så iallafall varannan, med sån ångest och tänkt: jag orkar inte mer, jag kommer dö. Nästan två liter vin om dagen så inte så konstigt. Känns som allt varit lite i dimma. Hur fan har jag kunnat sköta mitt jobb? Är också helt säker på att jag inte alltid varit helt nykter när jag åkt hemifrån på morgonen.
Min ilska har lagt sig lite, jag går inte som en osande ande. Skönt.
När jag träffade min man för plus 20 år sen var jag mer eller mindre nykterist. Han kommer från en helt annan bakgrund och i hans familj är det helt normalt att dricka vin till middag, koppla av med ett glas efter jobbet. Jag tyckte det var jättekonstigt, men anammade beteendet och här är jag nu. Torsk på A.
Jag kommer inte kunna dricka mer, det blir min död. Jag har slagit bort tanken om måttligt drickande, det kommer också bli min död. Jag ska vara nykter, annars kommer jag dö.
Mycket död i det här inlägget😅
Idag ska jag städa och packa för imorgon åker jag på minisemester. Inte till sus och dus i storstad, jag åker till vacker natur, med skog och vatten, stilla dagar för lugn och ro.
Känner mig stark och beslutsam.
Ger mig själv en varm klapp på axeln: du fixar det här!

Bra där- insikter och klarhet efter bara en vecka 💪🏻
Mycket död skriver du, men det eländigaste av allt är ju att alkoholism ju är en progressiv och dödlig sjukdom. Lång eller kort process. Och även innan hjärtat slutar slå så är det icke värdigt att vara full/bakfull denna korta tid vi fått på jorden.
Jag lovar dig att allt blir bättre. Att vara nykter är inte kul varenda dag men det är värdigt, rikt.
Heja dig, och en dag i taget funkade bra för mig i början- ibland en stund i taget. Kram 🌱

Dag 8. Sitter i en stuga utmed Siljan, regnet VRÄKER ner. Men ändå mysigt att kura inomhus i stuga med utsikt över sjön. Det har varit en lång dag med många timmar i bil så jag är lite loj nu.
Trött och eftertänksam men ändå ok. Blir nog en tidig kväll med ljudbok.
Mående just nu: 2/5
Idag tar du mig inte!

Dag 9. Jävlar vilket HUMÖR jag vaknade på idag. Somnade runt 02 inatt, vände och vred i sängen så höll på bli tokig. Och när jag imorse märker att vi glömt köpa mjölk! Haha, topplocket nästan lyfte.
Lite stilla gråt inatt. Tänkte på hur jag slösat bort åren mellan 30-50, kände mig så gammal och att livet snart är slut. Det är så mycket jag önskar jag fick ogjort. Men det är ju meningslöst att tänka på sånt. Tänk framåt!
Nåväl, efter frukost i bättre väder idag satte vi oss i bilen och åkte på tur. Solen hade den goda smaken att visa sig så det blev en riktigt bra och fin dag☀️
Fick en mindre angenäm förnimmelse under bilturen. Den bara kom, men jag bröt tanken direkt.
Mår bra, lite trött. Blir en lång dag imorgon också.

Hej vännen.
Jag har ofta tänkt så att jag slösat bort mycket av mitt liv. Tänker också på ett aa möte jag var på förra året då en person sa att livet ör för jävlivgt sedan dör man men att det det kommer små ljuspunkter då och då och man man måste ta tillvara på dem. Tänker ofta på detta möte. Ta hand om dig Kram

Hej! Har läst din tråd och slås av vilken ärlighet och insikt i beroendet du har, som att du vet att måttlighet inte är en möjlig väg och att ilska kan vara förklätt sug! Jag känner även igen mig i mycket, att du tycker att du slängt bort åren mellan 30-50. Jag har druckit bort de senaste 10 åren av mitt liv och de senaste två åren har jag knappt inga minnen ifrån. Men man får tänka att ett fortsatt drickande innebär att man slänger bort x antal år till. Jag har nu varit nykter i snart 8 månader och i början är känslorna helt upp och ner och svåra att hantera, dels p g a abstinens men även p g a att vi dövat alla känslor med alkohol. Försök vara snäll mot dig själv, det är en beroendesjukdom och självkänslan växer med nykterheten. Akuta sug kommer, annars hade vi inte varit beroende, men de passerar även och med tiden blir de färre och färre. Jag kan ha riktigt tunga dagar men jag skulle inte vilja byta någon av dem mot ett enda ögonblick i missbruket. Som det skrivs om här i forumet :spela hela filmen! För mig har det hjälpt mycket i svåra stunder att läsa här på forumet och alla kloka, fantastiska människor som delar med sig av sina liv och historier men även råd och lösningar.
Kämpa vidare, du kommer lyckas till slut!