Jag är snart 30 och lever i en fin relation i en fin del av Sverige med bra förutsättningar. Jag har inte särskilt god ekonomi men jag klarar mig gott.
Men min far och hans släkt har haft alkoholproblem, vilket jag börjat (eller egentligen väldigt länge) förstå har gått i arv till mig. Orättvist.
Min stora längtan är till alkohol. Att få vara själv en kväll för att dricka i smyg. Att min partner ska föreslå att vi ska ta ett glas. Alkoholrelaterade aktiviteter.
Jag kan till och med bli sur om hen inte föreslagit det på för länge (=max en v).

Jag vet inte vart jag vill komma med detta, men nu är jag ensam hemma en period och jag brottas med ”ska jag eller ska jag inte” och förlorar. Hur ska jag göra? Är less