av Karin är jag

Karin är jag
tors, 2026-04-09 - 16:09

Om man tappar hoppet om sitt vuxna barns alkoholberoende.. efter år av hopp och förtvivlan.
Det känns som man är på väg dit ibland. Att bara sluta hoppas. Sluta bry sig. Man tänker ibland att det skulle vara så skönt..Men vem blir man då? Det känns samtidigt skrämmande om man skulle bli en människa utan hopp.. 😔

Rike
tors, 2026-04-09 - 16:16

Ska ärligt säga att jag tillhör dem som ofta propagerar till dem som fastnar år ut o år in o lever i destruktivitet att ”ta stöd o avstånd o skydda ditt eget liv” (o ev barns). Förenklat uttryckt.

Men om det vore mitt barn..

Anmälan soc är det jag kommer på..
Intervention?

Du måste vara rädd om dig men det lilla hoppet finns nog kvar för alltid..

Kram ♥️

Karin är jag
tors, 2026-04-09 - 20:29

@Rike
Tack för stöttande svar! ❤️
Ja, det blir väldigt jobbigt när det gäller ens barn,,,
Det är svårt att "skilja sig" från sitt barn!
Kram! ❤️