Mic´s Corner

24 inlägg / 0 nya
Senaste inlägg
Mic
Mic´s Corner
Mic
Nu börjar mitt nya liv..

Så var det då äntligen dags att skaffa sig en egen ”tråd” att skriva i. Har varit här och läst och skrivit lite här och där i alldeles för många år, men aldrig liksom orkat ha något eget. Har kanske tänkt att det inte har behövts eller att det skulle ha en tvärtom-effekt på mitt drickande, men…nu kan det nog inte bli värre än det är så jag ska ge det en chans att skriva här, lite som en dag eller vecko bok för att på så sätt kanske får någon ordning på mitt liv.. Förhoppningsvis kan det hjälpa mig att se ett mönster i hur jag mår och samtidigt fungera lite som terapi. Finns ju bra exempel på många här som lyckats med detta. Så nu ger jag det en chans!

Tänker inte skriva hela min historia här, men mitt drickande började väl som det gjort för många här, med en helt hopplös förälskelse till alkohol från första gången.. Sen så rullade det på under sena tonår med festande i princip varje fredag-lördag. Blev oftast bland de fullaste, men det var inga problem då.. man var ju tonåring och hade kul!

Sen när barnen kom så lyckades jag dra ner på allt drickande. Drack väldigt måttligt, men hade samtidigt kvar kärleken till alkoholen. Så ett par gånger om året spårade det väl ur lite och jag drack för mycket, men inte mer än så. Inga större problem alls då.

Problemen kom väl senare när barnen blivit tonåringar. Då började jag dricka mer och betedde mig nog också som en tonåring emellanåt.. Har dock alltid varit en hyfsat bra pappa som ställt upp i ur och skur och jobbet osv har jag alltid skött. Men jag drack. Alldeles för mycket när jag drack.. Fanns inget stopp liksom..

Nu är barnen utflugna och mitt drickande idag kan väl sammanfattas med att jag pendlar mellan vita perioder och perioder som inte är så vita.. Kan vara nykter i flera månader ibland, för att sedan utan att egentligen förstå varför helt plötsligt sitter med inhandlad dricka och dricker.. tills allt är slut. Kan inte sluta längre. Kanske någon gång, ibland några, men…oftast är det kört när jag börjar..

Har som sagt insett att min enda chans är att sluta dricka helt. Finns inget mellan-läge för mig. Allt eller inget. Svart eller vitt. Är nog så jag är när det gäller mycket annat i livet också. Ingen bra egenskap i vissa lägen..

Hade en bra period i våras när jag klarade mig i många månader och mådde kanon. Tränade och tänkte ibland att nu ÄNTLIGEN! Men sen kom det saker som jag inte klarade av..bla ett All-inclusive hotell vid medelhavet. Sånt borde förbjudas. Det går inte för såna som mig. Klarade en dag, sen tänkte jag.. man kan väl testa en? Eller hur? Sen rullade det på. Sommaren har pendlat mellan hopp och förtvivlan. Ren i en vecka. Full. Ren i två veckor.. Full igen.. osv.. Orkar inte mer! Har i perioderna jag inte dricker tränat hårt och bra, men det i kombination med mina galna dricka-race tar nog ut sin rätt på min kropp snart..kan inte vara helt bra..

För när jag dricker blir det mycket. Kan lätt dricka 70-80 centiliter sprit en kväll, för att nästa morgon fortsätta där jag slutade.. Sen när jag lyckas bryta det, så är jag helt slut några dagar innan träningen tar vid igen tills nästa race..

Som sagt.. sjukt jobbigt. Och nu måste det få ett slut. Det går helt enkelt inte längre!

Har fortfarande min fru, villa och jobb kvar men jag undrar för hur länge. Allt har nog sin gräns, och jag är rädd att den är nära nu..

Jaja, nu har jag i alla fall äntligen skapat mig en egen sida att skriva i och förhoppningsvis kommer det att hjälpa. Har inget att förlora i alla fall.

Vill någon skriva här och ge tips och råd så gärna för mig. Man kan alltid lära av andra och utan att jag läst här genom åren så hade allt varit ännu värre, det är jag helt säker på.

Nu har starten gått för mitt ”nya” vita liv hursomhelst! Ska bara försöka se framåt nu!

/Mic

Femina
Välkommen!

Vad roligt att du tagit steget och startat din egen tråd! Min första tanke är: Har du nånsin funderat på om du är bipolär? Mot det finns ju faktiskt medicin som kan stabilisera. Bara en tanke... 🌷

Mirabelle G-S
Gratulerar till den alldeles

Gratulerar till den alldeles egna tråden, och ett väl fattat beslut! Välkommen 😊 Har du läst tråden om periodare? Har för mig att det var Monday Morning som startade den för rätt länge sedan. Mycket informativ. Jag hade ingen aning om att alkoholmissbruk kunde följa ett sådant mönster. När du beskriver ditt drickande låter det väldigt likt... Ha en fin kväll!

Mic
Sommarregn..

Ny dag och idag regnar det här. Just idag känns det väldigt passande! Nästan som en tanke. Tvätta och skölja bort allt det gamla och få en ny ren start på allt..

Tack för välkomnande och kommentarer Femina och Mirabelle G-S. Det värmde och ni hade ju båda bra idéer och tankar..

När det gäller tanken om bipoläritet? Jag har faktiskt tänkt den tanken själv, och har läst en del om det, både biografier, men även en del vetenskapligt. Jag kan visst känna igen mig i en del.. Definitivt svängningar i humör från en dag till en annan, ofta helt som blixt från klar himmel, och visst går jag all in i många saker ibland och kanske nästan blir lite manisk..och mitt humör kan kanske ibland vara ”för” bra ibland.. när jag mår bra.. så visst..? Men samtidigt känner jag att SÅ illa är det ju inte, kan inte säga att jag haft några större depressioner och är ju inte galet manisk osv…men visst det kan ju finnas grader i helvetet också, så din tanke kanske inte är helt fel..?

När det gäller tråden om periodare så har jag läst den och MM har kanske varit den jag läst mest av här. Känner igen mig i väldigt mycket där. Om jag är periodare? Ja, på många sätt är jag nog det, har aldrig druckit vecka ut och vecka in, utan mer druckit alldeles för mycket när jag gör det.. Man passar kanske inte i något fack helt och hållet, alla är ju unika och i mitt fall har det gått lite fram och tillbaka, men jag är nog lite åt det hållet i alla fall..

Idag känns det lugnt. Kan lova att jag inte ska dricka idag. Skönt!

De dagar som det går åt helvete brukar jag få föraningar lite innan, en känsla i kroppen som är svår att ta på..kryper liksom in på skinnet och varnar lite om vad som är på väg.. som svagt muller på håll som förvarnar om åskan..och det är just då! Precis då! Som jag hoppas att jag ska kunna stoppa mig själv nästa gång känslan kommer.. för sen går det inte. När det smäller till så är jag förlorad och som i trans så gör jag allt det jag lovat mig själv tusentals gånger att ALDRIG gör igen…

Nu hoppas jag att om jag skriver här både när jag mår bra, men ännu viktigare när jag mår sämre och är på väg.. så kanske jag kan stoppa det? Tänker tror på det i alla fall! Något annat kan jag inte göra..

Miss Hyde
Håller tummarna för dig, Mic

Kul att du har startat en egen tråd! Det ska nog gå bra det här, ska du se. Du verkar ha bestämt dig att sluta för gott med spriten, i rättan tid! Tack och lov har du fru, villa och jobb kvar. Du har heller inte tagit någon fysisk skada av alkoholkonsumtionen hittills, tycks det som.
Det är inte alla förunnat att komma till insikt om sitt beroende INNAN allt, eller åtminstone viktiga delar i tillvaron, har gått käpprätt åt skogen.
Jag är ingen psykolog, men jag tror inte att du är bipolär. Att humör och energinivå pendlar är nog rätt vanligt bland oss alkisar. Många av oss har tidigare valt att döva jobbiga känslor med alkohol, men därigenom bara förvärrat våra problem på lång sikt. Det fina i kråksången är att vi kan ändra på oss! Vi behöver inte blicka bakåt och älta saker, istället gäller NU och I DAG. Du hade kanske inte självdisciplinen tidigare att avstå när suget kom - men nästa gång har du det. Och nästa, och nästa... För du har bestämt dig och du vet vad du har att förlora.
Jag tror på dig! Vi kämpar tillsammans. Allt gott!

Mic
Lugn vecka

Har varit en lugn och bra vecka. När allt bara rullar på utan kamp har jag lite svårt att motivera mig att skriva här. Vad ska jag skriva liksom? Att allt är kanon och att träningen rullar på? Ja, kanske skulle jag skriva då också, för att få min ibland sjuka hjärna att inse att precis så här bra kan man ha det om man bara låter bli skiten..

Har funnits någon dag som det dykt upp ett litet sug och tanken börjat gro, men inget som jag inte ganska enkelt motat bort. Ska inte dricka idag heller. Det är ju så jag tänker numera. Dag för dag tar jag beslutet. Den dag jag vacklar i det beslutet så hoppas jag att dessa rader och denna sidan kan hjälpa mig att stoppa mig själv.. För att den dagen kommer det vet jag. Det svåra är att jag aldrig vet NÄR.. Men jag ska vara så beredd jag kan!

Hursomhelst. Idag ska jag ha en bra dag! :)

Ps. Tack för dina rader och att du skriver att du tror på mig Miss Hyde. Betyder mycket!

Mirabelle G-S
Det är iaf väldigt trevlig

Det är iaf väldigt trevlig läsning för oss andra, sådana här ”Intet nytt, allt går bra inlägg” 😊 Jag tror att det kan vara till tröst för dem som just nyktrar till och lider också... att läsa att det blir lugnt och behagligt så småningom. Ha en fin kväll!

Mic
Åskväder..

Så kom den då. Blixten från den klara himlen.. Igår var ju allt så bra. Livet rullade på.. och allt var frid och fröjd.

Det som triggade igång allt var egentligen några små skitsaker som fick mig lite nere och det i kombination med dåligt sömn inatt räckte tydligen. Otroligt!

Vacklade fram och tillbaks hela morgonen innan jag till sist satt mig i bilen. Vart jag skulle visste jag inte ens själv. Som ett lotteri, där man inte har en aning om utgången.. sjukt galet..

Hursomhelst. Tills sist bestämde jag mig för att åka till varuhuset och handla först, för att ge mig lite mer tid att tänka och vakna innan bilen styrdes mot systemet.. och idag klarade jag det! Gick runt i affärn och plockade på mig den ena onyttigheten efter den andra.. allt är bättre än ett återfall i spritångorna tänkte jag.. och när jag kom ut i bilen igen så kändes det lite, lite bättre! Ett samtal till pizzerian och nu sitter jag här. Mätt, men framförallt så djävla glad att jag klarade det. Nu känns allt så bra igen. Men tänk vad nära det var.. Blir skitskraj när jag tänker på det. MÅSTE hitta bättre sätt att tackla allt när det är på väg utför..att jag hade tur och fixade det idag hjälper mig kanske inte nästa gång?

En sak är i alla fall helt säker. Jag är sjukt känslig för trötthet. Gör oddsen att fixa motgångar eller vad det nu kan vara mycket, mycket sämre!

En sak till. Jag har lovat mig själv att skriva här när jag börjar må dåligt, för att försöka hindra det då, men det är tydligen inte helt självklart och enkelt att man gör det, när man börjar vackla.. Hjärnan stänger liksom av och vill inte på ett sätt? I alla fall den sjuka delen av hjärnan. Har förstått att det är fler som har detta problemet när man är på väg mot återfall.. Man stänger liksom av..och går in i sin egna bubbla..

Idag vann i alla fall min friska del av hjärnan! Ännu en lärdom att lägga till de positiva minnena..

Lite skakig är jag nog än av hur nära det var,, otroligt lättad och tacksam för att jag slapp ramla ner i hålet idag.. Hade inte orkat..

Pizza, läsk och några choklad-kakor mm kan göra susen ibland..

Resan går vidare. Puh!

FinaLisa
Puh😅

Hej Mic!
Säger också puh🤗
Vilken lättnad och så skönt att det gick bra!
De där impulserna är sjukt jobbiga att hantera. Man måste alltid vara förberedd🖐️🛑 inte släppa taget.
Aldrig ta första glaset!!
Lycka till dig och fortsätt på den vita vägen.
Mycket bättre så😊

Kramar
💚💚💚

Tackohej
Radiostyrd

Starkt! Känner igen det. Man blir ju radiostyrd av någon konstig kraft sen är man på systemet och typ tänker ”hur fan hamnade jag här?!”
Bra att du lyckades bryta

Lennis
Starkt!

Du gjorde helt rätt du avledde hjärnan det är ett av sätten att försöka att stoppa. Först handlade du massa godsaker för att stoppa upp det sen direkt till pizzerian för att fortsätta avleda. Du gjorde heeeelt rätt 👍👍 grattis! Fortsätt att avled göra andra saker tänka annorlunda när suget kommer. Tror på dig! Du bevisade för dig själv idag att det gick - en klapp på axeln för det 🌸🌸

Mirabelle G-S
Phhheeeew!

Det var riktigt nära ögat. Vad fantastiskt att du klarade det! Heja dig!

Mic
Solen skiner idag

Tack alla för era sköna kommentarer. Vad det värmer!

Känner absolut igen beskrivningen att man känner sig radiostyrd i vissa lägen, som att man bara åker med i en film man inte kan stoppa… Men igår lyckades jag och det är jag otroligt tacksam för nu. Idag känns allt mycket bättre. Men om jag fallit igår? Hur hade det känts nu då? Bara tanken får mig att må dåligt..

Ska försöka hålla kvar detta som ett bra exempel nästa gång suget kommer. En morgon som denna är värt allt.

Kämpa på alla ni andra. Vi får lära av varandra, så ska vi nog fixa det!

Idag kommer bli en bra dag :)

Pellis
Det blir en bra dag...

...känslan av att ha motsatt sig suget gör att man växer minst 5 cm! Själv känner jag att jag har klipp i stegen idag, måste ha det för att motstå suget när det är lillördag idag!

Ha en fin dag!

Sofia
Snyggt jobbat, Mic!

Att kunna kartlägga risksituationer eller känslor/tillstånd som kan leda till att man vill dricka (för dig låter det som att trötthet är något att hantera varsamt) och att kunna hitta andra saker att göra i de situationerna, när det starka suget sätter in, är en viktig nyckel för att lyckas förändra sina alkoholvanor. Det du beskriver är ett toppenexempel på det! Så bra att du också tar dig tid att skriva om det här, både för att kunna påminna dig men också för att det inspirerar andra. Kanske kan du göra som en lista med olika saker att prova när du är nära att falla tillbaka. Nu vet du att det funkar bra att skjuta upp beslutet att dricka, handla andra godsaker, äta dig mätt. Det finns säkert fler saker som kan hjälpa till att rikta om fokus.
Njut nu av solen och tacksamheten över att du klarade det så bra igår!
Allt gott,
Sofia, Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Mic
Kräftskiva Deluxe..

Igår skulle jag på kräftskiva. Brukar vara bland de värsta sjöslagen för året för mig. Har varit så under alla år.. Kräftor, snaps och öl i en aldrig sinande ström..tills allt slutar som det brukar.. med bakfylleångest deluxe dagen efter..orkar man överhuvudtaget ta sig upp så har det varit för att beställa bakfylle-mat framåt kvällen…

Så igår var jag lite skraj, för hur det skulle gå, fast jag bestämt mig att inte dricka en droppe vad som än hände. Skulle jag klara det? Hur skulle jag reagera när ”nästan alla” drack sig fullare och fullare.. Jag kan säga så här.. Det var stunder i början på kvällen när jag ifrågasatte mitt beslut, man är ju så van.. men ju längre kvällen gick och ju fullare de flesta andra blev så mådde jag bättre o bättre! Inte klokt vad galna folk blir och hur de beter sig när man tittar på det med nyktra ögon. Så kvällen gick med andra ord BRA! Stärkte mig tom i min övertygelse att aldrig dricka igen..

Den största vinsten kom hursomhelst idag.. Steg upp klockan 08:00 åt en stadig frukost och klockan 10:00 gav jag mig ut och sprang en mil.. Och här sitter jag nu. Svettig, skönt trött i kroppen (men skärpt i knoppen) och mår alldeles, alldeles UNDERBART! Herregud, det är ju så här livet ska vara..Eller hur?

/Mic

Miss Hyde
Snyggt jobbat Mic

En rejäl kräftskiva där alkoholen flödar - och du håller dig spiknykter! Vaknar pigg & fräsch nästa dag och springer en mil! Wow!!
Var stolt och glad med rätta!⭐️⭐️⭐️⭐️⭐️
Du inspirerar verkligen, tack för att du delar med dig💚

Vinäger
Bra jobbat!

Alla framgångsberättelser - om de så endast beskriver en dag/kväll - inspirerar. Tack.

Kram

Mic
Nattsvart..

Jaha, då var man där igen..i skiten! Fan, det skulle ju inte bli såhär igen...

Denna gången funkade inte mina skyddsnät och barriärer jag trott jag byggt upp..

I förrgår så mådde jag plötsligt skit och det i kombination med en del motgångar under dagen fick min hjärna att få ett frispel..plötsligt så fanns inget annat i min sjuka hjärna än att styra kosan mot avgrunden...otroligt hur snabbt det kan vända..

Nu...sitter jag här efter 2 dygn och undrar hur fan jag kunde va så dum...nu är allt upp och ner och mörkt igen...trots att solen skiner mig rakt i ansiktet..

Har en öl kvar..sen MÅSTE detta få ett slut..orkar inte mer...

FAN.igen.. Jag mådde ju så bra i tisdags...23 dagar...det är sjukt..

Går det att resa sig igen? Jag måste ju...?hur jobbigt allt känns just nu...hoppas att denna texten kan hjälpa mig i framtiden, när min hjärna slår om igen...får aldrig glömma hur dåligt jag mår just nu!!

Måste ut från dimman NU!

/Mic

Jonros76
känner igen det där. Tyvärr

känner igen det där. Tyvärr glömmer man med tiden. Har nog aldrig hållit uppemot 23 dagar, själv. Tre månader så har man goda möjligheter att ändra sig permanent sa min terapeut precis, och du har ju grejat nästan en. Men det är bara och ta tag idet. Första dagarna brukar vara ganska lätta tycker jag. Blir svårare när ågren är över. Men nu så är det tre månader som gäller

Mic
Hoppet är ute...

Tack Jonros..

Värmde! Men tyvärr såg jag det för sent.. hann cykla ner till bolaget och handla... Absolut 5...

Tänkte att det var lättare att dölja småflaskor för min fru som jag igår lovade för 511 gången att nu är det över.....

Herregud...på vägen hem stannade jag cykeln och drog i mig en...

När jag kom hem så stoppade jag de resterande 4 i kallingarna...då jag såg att frun kommit hem...

Hur sjukt är det på en skala??? Hade hon kollat på vad som "putade" ut där fram så kunde hon ju undrat om jag bara var glad att se henne...but guess not...

Men det "lyckades" om man nu kan se det så...…..

Så nu sitter jag här vid datorn...och "låtsas" va nykter..tror ni det kommer lyckas?

Jag tror inte det...men det spelar kanske ingen roll....jag har svikit mig själv...en gång till!!!!!! En gång för mycket!!!

Vet inte hur många gånger man kan göra det? Men jag har gjort det för många gånger...….

Avgrunden närmar sig...…..

Varför gör man så här?????????????????

Hoppas någon som är på väg att ramla just nu ...kan fundera en runda till innan ni hamnar där jag är nu...

Tro mig...ni vill INTE!

Overandout..

/Mic

Jonros76
Trist att höra

Ja har väll inte varit någon stjärna på impulskontroll i livet. Men jag tror att man kan ändra sig. Men lätt lär det inte bli, inte för mig heller. När bakslagen kommer är det nog bara att börja om. Resten av livet börjar nu, ju.

Mic
Impulskontoll..

Är inte min bästa sida heller...

Jag har blivit bättre på att motstå mina galna impulser...men ramlar allt som oftast ändå...

Lät hoppfullt det du skrev sist..om att resten av livet börjar nu..

Så är det ju! Ger man helt upp hoppet så är det ju god natt på riktigt...

Tack för att du skrev till mig. Betyder mycket att man inte är helt själv i denna sjuka värld man ibland lever i...

Hoppas att både du och jag orkar ta nya tag och kämpa. Livet har ju en del att ge när man håller sig på rätt sida...

Gäller bara att stå emot de "gamla" invanda impulserna... BARA! haha ;)

Vi får kämpa ihop!

/Mic