Vad har Socialtjänsten rätt att göra egentligen?

30 inlägg / 0 nya
Senaste inlägg
Hillary
Vad har Socialtjänsten rätt att göra egentligen?
Hillary
Undrar...

Jag har sökt hjälp på beroendemottagning och vips så blev jag anmäld till Soc då jag har barn. Tanken var från början att jag vill ha en neuropsykiatrisk utredning OCH få hjälp med mitt drickande. De förklarade att jag måste lämna Peth-prover löpande för att ev få en neuropsykiatrisk undersökning. Ok sa jag och gjorde det och träffade en läkare för ett första samtal.
Förra veckan träffade jag en sjuksköterska och sa att jag inte längre vill ha en neuropsykiatrisk utredning men att jag vill träffa en psykolog eller terapeut som hjälper mig m Kbt eller motiverande samtal osv. Vi kom överens om att jag skulle träffa läkare igen för att diskutera alternativ (en annan då den förra bara var där tillfälligt). Får sedan Kallelse till sjuksköterska för provtagning och en tid för läkarbesök. Ringer nu och säger att jag inte kommer träffa sjuksköterska och ta prover utan att vi bestämt att jag ska träffa läkare.
Får då till svar att jag SKA lämna prover eftersom jag är Socanmäld.
Kan de kräva det?? Detta är ju ett helt absurdt bemötande! Jag vill ju inte prata m någon av de längre om det ska vara så här! För mig är det A och O med tillit och förtroende till vårdpersonal. Jag vill inte känna mig tvingad. Det får mig bara att känna mig värdelös och kommer leda till att jag inte går dit alls.
Om jag avbryter kontakten, kommer de kontakta Soc igen då och vad har Soc rätt att göra?

Fattar inte att man ska få ett sorts moraliserande på en när man faktiskt tar steget att söka hjälp.
Kan någon svara och förklara för mig och ge mig råd om vad jag ska göra?

Kennie
Styrka till dig!

Har tyvärr inte koll på det juridiska, men jag tycker att du ska insistera på att få den hjälp du vill ha, vara tydlig med att du sökt upp vården frivilligt och förklara hur det vänds till något negativt när du får den respons du nu fått . Om du tror att det är svårt att förklara det lugnt kan du kanske be att få mejla? Och viktigast är att du får hjälp och hittar motivation att vara nykter, då kommer det största problemet att vara löst. Ge inte upp nu, det är egentligen inte sjukvården som är fienden, utan alkoholen...

Ångestmoln
Jag har inte heller koll på

Jag har inte heller koll på det juridiska men jag vet att det är rutin med anmälan till socialtjänsten om någon med barn söker vård för alkoholmissbruk, tyvärr. Förstår att du känner dig trängd och att du inte känner förtroende för sjukvården. Är det någon särskild anledning till att du inte vill lämna blodprover? Jag vill själv inte göra det pga av att jag är hypokondrisk och livrädd för vad de ska visa. Försök prata med dem igen! Hoppas att det ordnar sig för dig!

Ensam1984
Det är som sagt rutin att man

Det är som sagt rutin att man gör en socanmälan i dessa fall. Man får tycka vard man vill om det, själv tycker jag det är ganska bra. Soc har så dåligt rykte, både för att att de gör för mycket och för lite. men man kan få väldigt mycket hjälp därifrån, de kommer inte och tar barn bara sådär. Det ska föreligga mycket svårigheter i hemmet och framförallt våld för att barn ska tas ifrån sina föräldrar. Många gånger jag stöter på fall i mitt yrke där jag undrar varför soc inte har gjort mer.

Tänk på det som att samhället vill se till att våra barn mår bra. De vet ju inte att du är en fantastisk mamma (som jag antar att du är trots att du dricker) men vissa barn kan ju bli väldigt försummade och fara illa pga. sina föräldrars drickande. Se det objektivt menar jag.

Hoppas du inte tar illa vid dig,förstår självklart att det är skrämmande och känns ledsamt. Men som någon skrev innan, det är inte sjukvårdens fel.. det är alkoholens. Hade inte alkoholen funnits med så hade detta aldrig skett. ta tag i det, för din skull :)

Hillary
Felaktiga uppgifter

L...lämnade läkaren till Soc!
Han hävdade att jag ”dykt upp berusad” på mottagningen samt uteblivit från tvångsäktenskap för Antabuskontroll. Det är inte sant!!!!
Jag kommer kräva att han skriver en komplettering färjan medger sitt misstag. Jävla maktmissbruk!!!!
Sååå sårad, besviken och arg!!
Tilliten för vården är skadad.
Pratat med sjuksköterskan och berättat. Jag ska nu få träffa deras överläkare samt ssk i morgon och slippa den där jävla randande ST-läkaren som förmodligen tycker att hans tillfälliga placering Inom beroendemedicin är ett nödvändigt ont och inte tar sina patienter på allvar.
Ångrar så bittert nu att jag bad om hjälp. Har redan såååå svårt att lita på folk efter vad jag varit med om så detta hjälpte knappast.

Hillary
Knappast ”tvångsäktenskap”

.... :))) Det skulle stå antabuskontroll.... :))

Ångestmoln
Men fy vad hemskt! Hade han

Men fy vad hemskt! Hade han blandat ihop dig med någon annan patient som dykt upp berusad? Eller tyckte han att du luktade alkohol pga att du var bakfull och han misstog dig för full? Hoppas att du inte tar illa upp. Förvånansvärt många som arbetar inom Sjukvården är tyvärr väldigt dömande inom flera områden, har sett det själv från ”insidan”. Hoppas det där går att reda ut och att inte ord står mot ord.

Hillary
Har nu träffat läkaren

Förklarade att jag tog mycket illa vid mig av att han rapporterat till SOC att jag "kom till mottagningen berusad".
Saken var att jag en vardag kom på avtalat tid kl 10 för Antabus. Jag blåste då 0,15 promille i en av deras nya mätare. I den gamla blåste jag 0.
Jag hade kvällen innan druckit massa vin och sent på timmarna. Jag hade ALDRIG kunnat drömma om att jag kl 10 fortfarande skulle ha alkohol i blodet. Då hade jag ju knappast gått dit!! Men att då rapportera att jag var "berusad". Jag kan inte i ord beskriva hur arg jag blev över det. Det signalerar att jag dök upp "plakat, ragglandes etc" vilket för de flesta är innebörden av ordet "berusad". Knappast bra att Soc har den uppfattningen!
Sa till läkaren att jag i princip kräver att han skickar en komplettering och dementerar ordet "berusad" utan förklarar så som det faktiskt var.
0,15 promille är ju inte ens rattfylla!! Knappast att man är berusad då! När jag påtalade för läkaren att han använde en vilseldande terminologi då 0,15 knappast är att anse vara berusad svarade han: -Då har vi olika tolkningar. Jävla politikersvar!!! Jag spände ögonen i honom framför överläkaren och sjuksköterskan och sa att vi INTE har olika tolkningar men olika FAKTAKUNSKAPER!!!
Det slutade med att han erbjöd att göra en komplettering och i den skriva att jag "kom till avtalad tid och blåste 0,15 promille". Helt ok för mig då det var sant. Men att jag var "berusad"..... Fy fan!! Det är jobbigt nog som det är att överhuvudtaget gå dit. Att då bli porträtterad värre än vad det är.... så jävla illa.

Ångestmoln
Förstår att du blev upprörd!

Förstår att du blev upprörd! Ordet ”berusad” känns som man vill definiera mer som ett tillstånd, ett sätt att bete sig, att någon ter sig på ett visst sätt. Inte att man blåser 0,15 och ter sig adekvat. Att skriva så som han gjorde gör ju att man tror att de betedde dig full och påverkad på besöket. Hoppas inte detta förstör din fortsatta kontakt med sjukvården. Trodde sjukvårdspersonal som arbetar inom beroende inte var så dömande.

Hillary
Det blev värre!!!!

Trots att jag träffade läkaren så som jag beskrivit så "glömde" han att berätta en sak.
Nämligen att han också anmält mig till Transportstyrelsen då han bedömt det som "sannolikt olämpligt" att jag ska inneha körkort eftersom jag kör bil i min yrkesutövning.
Vad han missat är dock att det inte räcker med "misstanke om beroende" utan också KRÄVS att patienten "motsätter sig utredning eller behandling".
Jag har aldrig motsatt mig någonting!! Det han anför är två uteblivna återbesök! Det ena då jag på morgonen ringde och sa att jag var superstressad och behövde plugga för en tenta och BAD om ny tid. Den nästa gången var jag sjuk!!! Får man inte vara sjuk i beroendevården utan att det ska tolkas som att man motsätter sig vård???
Detta kräk till läkare har nu försatt mig i en form av tvångsvård. Samtlig personal jag varit i kontakt med har hävdat att all vård är frivillig. Jag har också EFTER hans anmälan *(innan jag visste om den) träffat överläkare och sjuksköterska för att lägga upp plan för provtagning och terapi.
JAG HAR FAN INTE MOTSATT MIG NÅGONTING!!!! Jag är så jävla kränkt! Han hade inte ens kurage nog att tala om för mig vad han gjort. Jag kan förlora mitt arbete pga detta! Då ska man veta att föregående läkare jag träffade (eftersom det är ST-läkare som bara är där tillfälligt och ständigt byts ut!) så pratade vi om detta och han bedömde mig som trovärdig. dvs att jag ALDRIG riskerar att köra bil påverkad av alkohol. Har aldrig hänt!!!!

Men denna jävla fispropp (som aldrig ens träfffat mig!) anmäler mig både med kompletterande uppgift till SOC om att jag kommit till mottagnignen "berusad" vilket inte är sant men också att jag motsatt mig vård vilket inte heller är sant.

Känner mig så sjukt kränkt och inträngd i ett hörn. Satt för fan i torsdags med överläkare och sjuksköterska som uttalade att all vård var frivillig. Inte ett ord om någon gjord anmälan tilll Transportstyrelsen. Tycker det är så svinigt. Jag har av vissa anledningar väldigt svårt att lita på folk och myndigheter. Detta har jag berättat om för de. Trots det, går de bakom min rygg, anmäler mig utan att tala om det samtidigt som de säger att allt är friviligt.
Nej! Det är inte det! För nu är jag "ålagd" att i minst sex månader lämna blodprover som visar på total avhållsamhet från alkohol, annars återkallas mitt körkort! Därmed skulle jag förlora mitt arbete.
Jag har ALDRIG kört påverkad!! Läkaren har inte ens frågat mig, eller samtalat med mig. Han har bara utövat sin makt och satt mig i en sits jag mår ännu sämre av och medför att min tillit till beroendevården nu ligger på minus. MEN!!! Det är just DEN vården jag är utlämnad till. DE ska fylla i läkarintyg till Transportstyrelsen osv men sedan har Transportstyrelsen sina egna "läkarkonsulter" som bedömer intygen (ungefär som Försäkringskassan) och det är långt ifrån säkert att de går på min behandlade läkares linje om hen intygar jatt jag bör ha kvar mitt körkort.

Allt detta på falska premisser!!! Vad fan är detta??? DDR??? Stasikontroll över medborgare????
Jag är så fuktansvärt arg att jag inte har kunnat sova på 36 timmar. Aldrig varit med om liknande.

Nu undrar jag om någon varit med om liknande och vad ni i så fall gjort?
Jag tänker att jag ska kontakta mottagningen på måndag och uttrycka min besvikelse och missnöjdsamhet samt KRÄVA att läkaren återkallar anmälan då den är baserad på icke sanna fakta!!!!

Jag sökte vård en natt i vintras då jag inte ville leva längre..... Jag bad om hjälp. Jag har hela tiden sedan dess fortsatt be om hjälp och lämnat prover på förfrågan osv. Jag var sjuk två läkarbesök i rad, men infannn mig till ssk däremellan en gång, och blir nu anklagad för att jag "motsätter mig vård".

Jag kommer inte överleva ett indraget körkort. I den stad jag bor kommer ALLA få veta och jag kommer inte få nytt jobb. Jag dör hellre än att leva med det. Mina barn kommer i längden må bättre av att inte ha en mamma en att ha en de skäms för och som hela byn talar om.

Denna läkare har förstört mitt liv.

Så till alla er som funderar på att "söka hjälp". GÖR INTE DET!!!!!
Ni åker på anmälningar till höger och vänster oavsett om deras påståenden är sanna eller ej! Ni har inte heller rätt att överklaga! Så kom ihåg: Det läkaren säger ÄR en sanning i andra myndigheters öron oaktar vad Du säger.
Vill du ha hjälp? Gå till AA eller andra organisationer som inte har läkare med attityd och tanke om att anmäla snarare än behandla.

Ser gärna feedback på detta och hoppas ni hör av er.

Kennie
Hej, har tyvärr inga råd

Hej, har tyvärr inga råd kring det praktiska, mer än det du redan skriver, att försöka förklara och ställa till rätta. Jag blir orolig för din skull när du skriver att du hellre dör än förlorar körkortet. Innerst inne vet du nog att det är så mycket viktigare för barnen att ha kvar sin mamma även om du skulle förlora jobbet. Och det behöver ju inte alls bli så, du har ju om jag förstått rätt bestämt dig för att sluta dricka? Fokusera på att det är det viktiga, då har du kontroll och behöver inte vara med om liknande svängar i vården igen. Det är klart att du klarar att sluta dricka, jag tror du har massa kraft och energi som du kan använda. Kämpa och håll ut, även detta kommer du att kunna lägga bakom dig..

Se klart
Kennie

Svarade väldigt klokt och jag kan nog bara instämma. Dina barn behöver dig oavsett vad byn pratar om. Och att bli nykter är ju ett heltidsjobb för den egna hjärnan, så det är ju vettigt att försöka fokusera på det, så som det mesta handlar om här, fokus och glädje när det går bra!

Hillary
Så ledsen

Är så himla ledsen. Ringde till mottagningen idag och bad överläkaren ringa mig. Han har inte ringt.
De får inte anmäla mig såhär!! Jag har inte motsatt mig behandling!!!!
Det ärju ren och skär lögn!!!
Känner mig g så jävla kränkt.
Jag fattar inte hur jag ska orka med det här.

Kennie
Du orkar..

Ta en timme i taget och fokusera bara på vad du själv kan påverka. Och det viktigaste, och som på sikt kommer lösa många av dina problem, har du själv makten över: att inte dricka. Jag får en känsla av att du har mycket energi och är viljestark, bestäm dig för att dumpa alkoholen och visa dig själv och alla andra... Ge inte upp!!

Hillary
Jag har kraft

Och energi. Jag tror att jag kan sluta dricka. Men jag har inte kraft att leva med att bli kränkt. Jag har oerhört svårt med att känna mig orättvist behandlad. Jag fastnar i känslan och kommer inte vidare när sånt sker. Det bryter ner mig långsamt. Jag har varit med om det förut och det förändrar mig till en cynisk, bitter och misstänksam person som inte litar på någon. Jag blir deprimerad och sjuk.

Ångestmoln
Lider verkligen med dig! Så

Lider verkligen med dig! Så hemskt att det får gå till så! Finns det riktlinjer och regler som du kan läsa på och påvisa att de agerar fel? Kanske går att anmäla dem? Man ska ju inte lägga energi på ”fel” saker men i det här fallet förstår man verkligen att du bara inte kan släppa det här. Det är så lätt att så någon som missbrukar alkohol att framstå som en lögnare, någon som drar felaktiga slutsatser, etc. Förstår att allt är tungt men kan du kanske på något sätt använda all den här frustrationen till att hålla dig nykter?

Kennie
Jag tror jag förstår.

Då låter det som att det första du behöver fokusera på är att få vården att förstå din situation. Jag tycker att du formulerar det tydligt här i tråden, kan du kanske skriva ett brev som du ber dem läsa innan nästa möte? Det är verkligen synd om du som frivilligt sökt hjälp inte ska kunna få den på ett vettigt sätt. Jag vet inte om det hjälper att tänka så, men jag gissar att den här läkaren handlat enligt några rutiner de har, och att det inte är riktat mot dig som person. Men det är rutiner som bör ifrågasättas, att göra anmälningar utan att ens ha träffat dig verkar vansinnigt. Hoppas du kan reda ut detta så att du får ro till att kämpa för dig själv och din familj.

Hillary
Varit i kontakt m Patientnämnden

som menar att läkaren anmält UTAN att kriteriet ”motsatt sig vård” uppfyllts och kan därigenom gjort sig skyldig till brott mot sekretesslagen.
Träffade ssk idag och vi fortsätter Enl plan m provtagning, planerad terapi och nykterhet.
Men faaaan vad jag ska anmäla läkaren!!! Har fått kopior på min journal och det framgår tydligt av föregående läkare samt ssk att jag vill ha vård, kommer till djupare insikt för varje besök samt att jag börjat läsa självhjälpsböcker, går med på provtagning osv.
Detta är så jävla kränkande!! En ”mental våldtäkt”!!

Rosette
Hej Hillary!

Vad mycket du har fått stå ut med ett tag nu, verkligen otur! Så ska en inte behöva känna och mottas när en söker hjälp för att ändra sina alkoholvanor. Tråkigt att höra när det du gjort är att ta ett modigt steg och valde att söka hjälp som kan ta lång tid och en del kanske aldrig gör just på grund av att få bemötanden som upplevs kränkande och bli anmäld mm.

Du har fått många fina svar här och du hanterar det på det sätt du kan nu, jättebra att du anmält till patientnämnden. Det ska inte vara på detta vis och du använder din klokskap och energi nu och tar dig framåt. Både genom att göra vad du kan för att säga ifrån, hur detta känts och vad som blev fel för dig samtidigt som du väljer att jobba vidare i din förändring och inte ger upp. Så starkt och bra verkligen!

Fokus på dig, vad du behöver, vad du vill, att det får vara det viktigaste mitt i allt. Du har kommit igång med flera saker, självhjälpsböcker, provtagning och besök. Jättebra att du berättar och skriver här också så vi här kan ge dig stöd.

Du är i gasen nu och jobbar på framåt trots hinder på vägen är du redan långt på din resa!

Önskar dig en fin fortsatt vecka och helg!

Varma hälsningar,

Rosette
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Hillary
Detta kräver verkligen energi!

Känner mig så trött. Både fysiskt och psykiskt. Vi har dessutom en son med neuropsykiatrisk diagnos som kräver enormt mycket energi och stöd från oss så krafterna sinar fort. Känner mig skör. Vet att jag måste klara allt så det vore bra om livet kunde sluta fucka med mig nu!!! Suck! Att stöta på motgångar är verkligen en trigger för mig och jag vill bara fly undan med en flaska vin.

Tycker ingenting är kul längre. Rädd att det ska fortsätta så. Hur är det för er andra? Hur ser den första nyktra tiden ut? Hur mår man? Vad kan man vänta sig?

Kennie
Det vänder!

Jag kände mig trött och som du säger, att inget kändes kul. Men efter två månader började det verkligen vända för mig, och det känns väldigt bra nu, hittar glädje i enkla vardagsbestyr och inte minst naturen. Har joggat och promenerat mycket, det har gett mig lugn. Det kommer vända för dig också, orka lite till bara! Och som så många här skriver, tänk inte på att det ska vara för alltid i början, det räcker med en dag i taget, och under tiden ändrar man åsikt och börjar se nykterheten som en vinstlott...

Hillary
Berätta mer Kennie!

Du skriver att det blev bättre efter två månader. VAD blev bättre?
Jag utreds för ADD (och ev annan NPH diagnos) och en av mina "grejer" är att jag är väldigt "ordbunden". Borde blivit jurist:)
HUR mår man bättre? I need to know.
Jag var beredd på att kämpa mot alkoholen men hamnade i läge där jag behöver ägna energi mot maktmissbruk som jag ser det. Men jag tänker FAN INTE den läkare göra livet surare för mig!! Ska anmäla fanskapet absolut men sedan hålla mig till min Ssk och nya läkare som är överläkare på mottagningen. De har visat sidor jag kan tänka mig att följa. Om än med små djävla steg.... Det här med att lita på folk..... Fan vad jag vill men inte vågar....

Kennie
Hej Hillary,

Det som blev tydligt bättre efter två månader var att jag slutade tycka att det fattades något när jag inte drack. Jag kunde ha det trevligt med vänner som drack vin utan att känna att jag ville ha. Jag började också känna att saker som i vanliga fall gav mig ångest kändes mindre jobbiga, ångesten kom men mindre och gick över fortare. Sen läste jag en del om hur alkohol triggar ångest, och det verkar stämma på mig. Sen har jag all respekt för att din situation ser annorlunda ut och att du nu dessutom råkat ut för denna läkare som gav dig problem istället för hjälp, så jag förstår att det inte är så lätt att bara sluta och vänta på att belöningen kommer om ett par månader. Och sen kanske alla fungerar olika, jag vet inte.. . Har tidigare slutat snusa och upplevde det lite på samma sätt, först stress och irritation, sen nedstämdhet, sen spirande glädje över att slippa substansen, och sen lättnad och glädje och livslust utan drogen. Hoppas du får upprättelse nu via Patientnämnden och även den hjälp du från början ville ha!

Kennie
Ps

Du frågade hur det blir bättre, mitt tips nummer ett är att jogga eller nån annan pulshöjande aktivitet ute i naturen. Det är ofta det sista jag vill när jag är på dåligt humör, men det är otroligt hur det alltid hjälper att komma ut i skogen och bli trött i kroppen. Brukar avsluta med att duscha först iskallt en minut och sen varmt och skönt. Efter det har jag alltid ett par timmars skönt lugn...

Hillary
Tack Kennie❤️

Dina ord värmer och stärker.
På något vis känns det lättare att sluta dricka än vad kampen mot läkaren gör. Var på möte hos Soc som t.om reagerade (!) på hur han uttryckt sig och förstod min besvikelse och frustration. De tyckte inte det fanns något skäl att starta utredning. Ska idag författa brev till Patientnämnden då jag fått ett ärendenummer och de ska gå igenom min anmälan och hjälpa mig. Länge sedan jag var så här arg. Det upptar alldeles för mycket tankar, känslor och energi men jag kan inte värja mig mot det. Känner mig helt utlämnad, rättslös och maktlös!
Jag känner mig rädd för nykterheten. Samtidigt har jag ju aldrig hört någon ångra den. Känner mig mest deppig och tycker ingenting är kul. Rädd för att bli deprimerad på riktigt då jag varit det några ggr tidigare i livet.
Det känns som att jag måste kämpa mot hela livet för att få ett liv och inte bara alkoholen. Fattar inte hur jag ska palla med allt. Vår son har ADD och ångest och det är oxå asjobbigt! Han är nu inne på att prova en tredje medicin och det går inget vidare. Varje dag är en kamp med diskussioner och bråk. Det tär energimässigt men oxå emotionellt. Jag är orolig för hur det ska gå för honom.
Det är när jag är arg, ledsen eller orolig jag dricker. Vilket är mest hela tiden.
Ja, naturen är helande. Ska försöka ta mig ut lite mer.

Hillary
Musik

Ja, musiken har alltid haft en väldigt viktig roll i mitt liv.
Både i sorg och glädje har jag kunnat sitta hemma och gjort spellistor och lyssnat på musik i timmar!
I samband med alkohol har det så klart oftast varit i glädje och en känsla av lugn och harmoni men också möjlighet till att släppa lös hämmade känslor fulla med sorg. Det har funnits något utlösande och berikande med det också liksom.
Känslor likt dessa har jag aldrig kunnat prata med mina föräldrar och familj om. De, till skillnad från mig, har alltid varit mer "strama" i sitt sätt. Jag har alltid varit mer emotionell. Således har det alltid varit "fel" på mig också.... Fan vad det har satt sina spår. Har i dag en son med NPF diagnos och han ska fan aldrig få känna att det är fel på honom!! Han ska få känna att han är speciell, annorlunda ja men med särskilda begåvningar som andra inte har....
Så mycket här nu och jag skulle verkligen uppskatta feedback.
Tack alla!

Se klart
Feedback

Hej
Jag funderar över vilken typ av feedback du behöver och önskar.
Har du bestämt dig för att sluta dricka? I så fall är mitt tips att genomleva detta beslut dag för dag.
Jag känner igen att det är läskigt och oroande. Vad blir kvar av livet då? Efter 6 månader nykter vänder jag naturligt på frågan; vad blir kvar av livet när vi dricker?
Känslorna finns kvar, dont you worry. Hur ser din konkreta plan ut?

Kennie
Hillary!

Det gör mig glad att läsa din kommentar om din son, att han inte ska behöva känna att det är något fel på honom. Jag vet själv hur stor skillnad det gör, jag har genom min barndom varit den i familjen som haft ett stort känsloregister som jag alltid levt ut. I min familj blev det accepterat, det var så jag var, och ingen klandrade mig för det, och det har nog gjort mycket för min självkänsla. Jag ser idag mina känslor som en superkraft, en som kan vara svårstyrd, men den går att bemästra. När jag har kontroll är det en underbar känsla, driv, energi och passion. Men om jag är trött, stressad och känner mig utsatt kan det slå över i stor svartsyn och ilska. För mig gör sömn, motion i naturen, vila och att få ägna mig åt mina intressen att energin mest går åt det goda hållet. Och att släppa alkoholen har gjort det ännu bättre. För mig har livet inte alls blivit tråkigare, kanske har det hjälpt mig att jag har en stor drivkraft i mitt liv som är musik, att spela instrument och sjunga. Där kan jag gå in i något livsförhöjande som inte är kopplat till alkohol. Har du något utanför familjen som ger dig glädje och njutning? Du nämnde ditt jobb, kanske funkar det för dig? Slutligen för nu, var inte rädd för att bli nykter, du kommer hitta nya saker som ger dig glädje i livet. Och man kan ju inte vara säker på att depressionen beror på alkohol, men kan det inte vara värt att kämpa på och vara nykter i tre månader för att se om det kanske kan vara så? Jag ser det som att vi med stormiga känslor är som unga jedis som måste lära oss att kontrollera våra lasersvärd- när vi gjort har vi ett utmärkt vapen att strida för det goda i livet med. May the force be with us, och ta hand om dig Hillary, jag tror på dig.

Hillary
Hobby?

Ja jag har tänkt på det där med intressen och att ha en hobby. Jag är dålig på sånt. Jag har alltid älskat att lyssna på musik, sola, bada och umgås. Det är ju inte direkt några hobbys. Trädgårdsarbete tycker jag förvisso är riktigt kul men sista året har jag inte haft någon lust eller ork. Jag har liksom ingen lust eller ork till någonting egentligen. Levt med så mycket sorg och ilska sista tre åren och har liksom fastnat i det. Hoppas på att energi ska komma tillbaka med nykterheten. Men nu går jag och oroar mig istället för om jag inte klarar det och Transportstyrelsen tänker ta mitt körkort eftersom Dr Dumskalle har TVINGAT på mig en nykterhet. Jag fick ju inte ens en chans att komma till eget val baserat på egen insikt. Att bli påtvingad av en maktmissbrukande läkare gör mig bara mer hatisk och arg i livet. Har aldrig lidit av ångest men i söndags kände jag verkligen stark ångest så jag inte kunde sitta still eller göra någonting. Ringde min kompis som jag vet har Oxascand hemma och fick en tablett. I morgon ska jag till mottagningen och lämna prover och bergis kommer den tabletten synas i urinprovet. Har läst att det kan synas i flera veckor så nu kommer jag väl få massa skit för det kan jag ge mig fan på! Orkar inte detta...
Önskar jag aldrig hade sökt hjälp på den där jävla mottagningen!!