Hjälp att sluta/minska

Profile picture for user Amamdak

Jag är en 2 barns mamma som började för snart 3 år sedan att dricka vin för att få sova. Jobbade skift och hade svårt att varva ner när jag skulle upp kl. 5 nästa morgon. Så jag hittade lösningen i att ta ett glas vin, somnade och mådde bra nästa dag.
Sen har de eskalerat och blivit allt värre med tiden. Ibland dricker jag mån-sön och så fortsätter det. Får ofta ångest när jag dricker för att jag försöker ju minska min konsumtion. Jag vill inte fortsätta så här! Det är inte livet jag vill leva.. Kan ha uppehåll på 3-5 dagar sen dricker jag. Inte så att jag är "redlös" men onykter och de finns ett sug, en vana och ett belöningssystem som vill mättas... Det har blivit en vana helt enkelt.
Jag försöker dra ner men inser att de är svårt stundvis när suget faller in. Ni vet, alla ursäkter man kan hitta för att ta de där glaset som efter ett blir några fler. De finns alltid ett skäl, allt från att jag livar upp städningen som blir roligare till att jag är allmänt uttråkad.
Men jag vill ändra på detta och vill bestämma mig för 2 nyktra veckor till att börja med.
Söker pepp, motivation.. hur gjorde ni? Alla tips, råd osv tar jag tacksamt emot. Känner att jag behöver få läsa det för att inse. Jag vill hitta tillbaka, jag är så less på detta onda mönster. Tips och råd tack

Profile picture for user Amamdak

Som svar på av Miss Mary Poppins

Tack, de ska jag sätta mig och titta på i morgon. Har ca en liter vin kvar och den kommer till 100% drickas upp i morgon under dagen. Men sen vill jag stoppa och som så många andra gånger hittar jag ursäkter eller något som gör att jag inte håller det. Därför söker jag all pepp och motivation jag kan få ??

Profile picture for user Tofu

Alla familjeproblem satte ljuset på mina vanor. Det blev ett abrupt uppvaknande som tvingade mig att tänka om.

Jag gick "all in" redan från början. Kastade ut alla tillbehör som hade med sprit/vin att göra så som vinglas, drinkblandare mm mm. De kastade jag i återvinningen, vilket blev mycket symboliskt. Sedan satte jag bakskålar där vinglasen brukade stå. Det blev väldigt symboliskt för hela familjen. Blir glad varje gång jag öppnar dessa skåp fortfarande.

Berättade för alla som jag råkade springa på i början och erkände allt. Det skulle jag inte göra om idag... Vissa blev för skrämda så jag hade nog tagit det lugnare med att erkänna allt.

Tog kontakt med en nykter alkoholist sedan 9 år och han var väldigt stöttande och kunde förklara sjukdomen för mig. Där kunde jag prata om allt.

Bokade in psykolog för mig och maken både enskilt och i tillsammans vilket behövdes för att få rätsida på "all vår skit" som barnen numera kallar det.

Sedan har jag fått massor av hjälp här. I detta forum finns mycket klokhet och värme! Nu går jag snart in på min 8:e månad som nykter och livet har vänt. Det blir bara bättre och bättre!

Välkommen hit ❣

Profile picture for user Sattva

Hej!
Känner igen det där suget, det är förrädiskt. Vad bra att du vill förändra! Mitt bästa råd är att bestämma dig o stå ut. Suget är starkt men stå emot!
Välkommen hit!

Profile picture for user Amamdak

Hur länge brukar det värsta suget kunna sitta i? Ibland är de ju så starkt att de är det enda jag kan tänka på och då är det så lätt att sätta sig i bilen och åka till bolaget. Jag kan inte ha alkohol hemma, då dricker jag upp det. Men eftersom jag känner att de påverkar mina barn (3&6 år) vill jag inte fortsätta så här.

Profile picture for user Tofu

Jag kommer inte ihåg men det var inte evigheter iaf. Jag hade träningskläder på mig 24/7 i början och drog ut och sprang så fort tankarna drog iväg. Blev minst 2 ggr / dag i början. Rå ingefära är sjukt starkt. Testa tugga på det... Det hjälper. Om inte annat kommer du få hostattack vilket avleder.

Det blir bara bättre och bättre.

Profile picture for user Sisyfos

Tror att det varierar hur länge suget sitter i, sen kan det komma då och då, men det brukar bli bättre och bättre. Tror det tog ca 2 månader för mig innan jag verkligen blev lugn, men suget var inte där hela tiden fram tills dess.
Du kan ju tänka på HALT när suget kommer. Försöka identifiera om någon av känslorna Hunger/oro, Arg, Ledsen/ensam, trött finns just då. Att fokusera på saker i kroppen är också ett bra sätt att bromsa tankar.
Bra att du tar tag i det här nu!

Profile picture for user Amamdak

Tack så jätte mycket! Ingefära ska jag prova, tror jag har de hemma. Hittar hela tiden ursäkter såsom, jag fungerar ju... Jag är ju inte redlös när jag dricker.. Folk märker ju inte... Jag kan ändå ta hand om barnen. Men helt ärligt så vinet jag hade kvar drack jag kl. 10:00 idag. Nu är det slut och jag vill ha ett köpstopp, konsumtionsstopp. Jag vill liksom se vad som händer. Jag vill ha ett uppehåll på 2 veckor till att börja med för att se vad som händer och ta de därifrån. Men jag vet inte hur många gånger jag tänkt på detta, för att sedan 1-2 dagar senare bryta det trots att jag lovat mig själv och påmint mig om allt som kan stå på spel. Ha ångest, må dåligt och känna mig allmänt nere för att jag vet att roten i det är att jag klandrar mig själv för att jag inte kan leva upp till det jag lovat mig själv. Men nu känner jag att ursäkterna, anledningarna osv räcker. Jag vet redan alla... Jag vet att dom alltid finns och hittas på i mitt huvud för att fortsätta i spåret. För när suget kommer tänker jag inget annat, men när alkoholen väl är i kroppen mår jag piss. Där och då ser jag inget annat än att alkoholen avhjälper, och det är huvudfokuset som DÅ är lösningen på allt!!! Så mycket av min energi och mina tankar går till just alkoholen, eller mer specifikt vinet. Det tar ifrån tiden och energin jag kan lägga på min familj och barnen, jag märker allt mer att det börjar ta ifrån det...
Samtidigt som jag är mer introvert, rådande corona läge osv... Gör att när jag dricker blir jag mer social, ringer familj och vänner mer. Det känns bra just då. Min pappa sa till mig att han tycker de känns som om jag hittat mig själv mer på sistone. Vilket i sin tur spär på alkoholen mer för mig.. Liksom, okej han tycker det. Men för mig är de ju alkoholen som hjälpt mig. Kanske ska jag fortsätta med den, kanske är den lösningen. Jag blir mer social, tar mig tiden, energin som jag kanske inte annars hittar. Samtidigt som jag vet att jag levt ett helt liv utan detta... Jag har haft ett liv innan där jag fått kasta vin för att de blivit så gammalt och äckligt (orört ca 1 år) att de inte är drickbart längre. Till att idag dricka en box på 2-3 dagar, kan tillägga att jag är väldigt lättpåverkad från början. 1 glas så var jag onykter. Idag dricker jag i snitt 1-2 flaskor vin 13% och är onykter men kan föra mig fram helt normalt och obemärkt. Hur som....
Det jag söker nu är styrka, hjälp, rådgivning, motivation för jag vill inte leva så här längre. Jag mår dåligt över mitt drickande samtidigt som jag intalar mig själv att jag behöver de för att klara det och må bra. Nu VET jag att detta är ett eskalerande problem som bara blir värre. Drabbar mina barn och familj, jag mår dåligt och så min familj... Det finns en medvetenhet inom mig att fortsätter jag förlorar jag allt, barnen, min man, hus familj överlag, arbete etc. Så nu räcker det!!
Jag är nikotinberoende sedan tidigare, och har lyckats sluta med det på egen hand under båda mina graviditeter, så de känns som att jag borde lyckas med även detta. Men jag söker nu desperat efter pepp och hjälp innan som jag känner det... Att detta förstör mitt liv totalt.....

Profile picture for user Amamdak

Jag är livrädd för att misslyckas som så många gånger, jag har försökt ha stopp under arbetsveckan. Nu gör jag allt hemifrån vilket inte hjälper min konsumtion... Men då tröstar jag mig med att under helgen är allt ok! Minns inte när jag senast hade en helt alkoholfri helg, jag vet verkligen inte... Mitt mål är att komma till en sund relation till alkohol, den som jag en gång hade. Där vinet blev gammalt, där jag kunde dricka 1-2 glas vin och blev onykter på det men sen räckte det. Inte en relation till alkohol där jag dricker mig väldigt onykter, anstränger mig inför nadra för att vara "nykter", vaknar på natten pga alkoholen, vaknar bakis en veckodag osv osv.... Det är inte livet jag vill leva. Jag har 2 små barn som är mittpunkten i mitt liv, vars liv jag vet jag kommer förstöra allt mer om detta fortsätter. Jag vägrar, samtidigt som detta tar överhanden och ursäkterna kommer. Därför söker jag motivationen, råden, hjälpen...

Profile picture for user Kennie

Har du klarat sluta med nikotin klarar du att sluta med alkohol. Gör det nu, det blir bara svårare ju längre beroendet fortsätter, och motivation har du ju. Jag tror att beroendet har som taktik att göra en rädd att försöka sluta, men se igenom det och våga. Du har så mycket att vinna på att sluta. Ring Alkoholhjälpen och prata för att komma igång, kan vara bra att få tips att ta till. Kör nu, livet kan vara så mycket bättre!

Profile picture for user Edda4

Bra att du har hittat hit!
Jag är i en liknande situation som du även om mina barn är lite äldre än dina. Men jag drack ca 3 bib/vecka, mindre på barnveckorna.
Jag är inne på dag 22 utan vin. Det går. Forumet här är ett jättestöd.
Det som funkar för mig är att inte tänka ”jag får aldrig mer dricka” utan att varje vecka bestämma mig för att jag ska vara nykter den här veckan också. Ibland har jag fått ta det dag för dag.
En annan grej är att aldrig ha alkohol hemma och inte utsätta sig för risken att slinka in på systemet som ligger bredvid mataffären. De två första veckorna satte jag inte min fot i centrum medan systemet var öppet. Att inte ge sig själv möjlighet att skaffa alkohol.
Skönast nu är sömnen, rofylld och tillräcklig, att vakna utvilad och inte vara bakis, att slippa fyllehunger, gå ner i vikt och att plufsigheten i ansiktet börjar försvinna.
Jag har inte bestämt om nykterheten ska vara för alltid men har något diffust mål om tre månader. Men som sagt, jag tar en vecka och ibland en dag, i taget.
Kram!

Profile picture for user Tofu

a. Tänk igenom alternativen nedan. De är inte rangordnade utan bara lösryckta förslag. Skriv sedan om den till "din lista" på saker du tror kan fungera och delge den till oss så vi kan stötta dig

1. Berätta för någon ex din man. Genom att göra det så blir allt så mycket mer verkligt. Berätta allt och säg att du vill att det nu får vara nog. Det blir mycket svårare att tassa runt om någon vet. Du får övervakare. Du kan välja någon annan med. Någon du vågar anförtro dig åt. Någon du kan ringa om du behöver prata av dig.

2. Försök hitta någon runt dig som du vet har haft problem men nu är nykter. Ta mod till dig. Berätta allt och se till att ha daglig kontakt tills du känner att saker lättar. Det handlar om att lära sig mer om sjukdommen och bli förstådd. Här är säkert Alkoholhjälpen / AA alternativ

3. Sätt på dig träningskläder. Från och med nu är det ut och springa/gå som gäller när andan faller på. Du behöver inte springa långt men tillräckligt för att hjärnan ska hitta nytt att fokusera på.

4. Bestäm dig nu för att imorgon gör du rent hus. Då åker du till tippen och röjer bort alla spår av alkohol. Rapportera in här imorgon att du verkligen har gjort det och om inte så varför så vi kan komma med ny input om så önskas

5. Ingefära. Tugga på bara:).

Profile picture for user Amamdak

Som svar på av Edda4

Det känns så bekant. Jag hittar alltid något skäl att bryta löftet mot mig själv och slinka in på bolaget. Allt från en jobbig dag, uttråkad, jag "förtjänar" det, avslappning osv osv det tar aldrig slut. Men hejja dig som kommit så långt. Dit vill jag också komma! Så skönt att läsa att du klarat det, då måste ju jag också göra det liksom.
Däremot har jag väldigt svårt att öppet prata om detta för andra. Det tar emot så eftersom denna onda cirkel och alla brutna löften till mig själv (jag som alltid håller de jag lovar andra och mig själv). Skapar ju ett hat/irritation mot mig själv. Att jag nu i stunden har svårt att identifiera alla tillhörande delar. Om jag känner så här, hur ska ex min man känna om jag berättar. Däremot har jag sagt att jag vill ta en paus för mitt eget mående. Men jag är inte där än att jag klarar att dela med mig av detta än, många rädslor och självförakt som ligger bakom tyvärr.

Profile picture for user Amamdak

Som svar på av Tofu

Så många bra tips! Nu har jag tömt och hällt ut allt! Mestadels druckit upp.. I morgon åker jag och kastar alla tomma boxar och flaskor jag haft undangömt. Och målet är att börja om från och med i morgon, för de vill jag verkligen. Rädsla och pepp på samma gång. Jag har gjort de tidigare i mitt huvud oxh lovat mig själv utan resultat. Men nu vill jag verkligen jag känner att jag måste. Har däremot ingen jag vågar anförtro mig åt tyvärr, jag klarar inte det just nu. Med tiden ja, men nu är jag rädd. I morgon bitti drar jag på mig träningskläder och räknar med att ha ett tag framöver för att avbryta när suget faller in. Åh varför ska de vara så läskigt, varför har jag låtit de vinna? Känns som att se hjälpt att forma rädslan för att misslyckas dom bara blivit starkare, att utan alkohol går de inte. Men jag vill...

Profile picture for user Tofu

Alltså den där skammen. Den sätter käppar i hjulet och är en helt fake grej. Den är ju där för att vi ska bete oss på ett sätt som gör att vi blir accepterade av flocken. Vi fattar att folk kan titta snett så vi gömmer oss och någonstans där sätter sig käppen som ett spjärn i hjulet.

Men... om vi stannar där. Helt ärligt. Hur intressanta är människor vars liv bara går på räls? Finns de eller är det mer en fasad?

De som har levt livets skola och tagit sig frammåt. De tycker jag blir oerhört intressanta att lyssna till. De som har historier.

Jag tror inte alla är lämpliga att prata med. Vissa har för mycket fasad och rädslor de vägrar delge så just dem kanske man kan hoppa när man är skör. De som dömmer... Men de som kan släppa hörnflaggan och erkänna att det finns rädslor och att man gör tokiga saker. De kanske man ska ge en chans och lära från dem? Våga sträcka ut sin hand till dem. De kommer känna sig priviligierade att man vågar berätta tror jag. Om man tänker efter så tror jag de flesta har någon sådan.

Att du så tydligt visar att du vill men är skrämd gör att jag verkligen tror du kommer lyckas. Du måste bara tro på dig själv. Om du verkligen tänker efter så visst kommer du fixa detta. Med bravur tom! Ut med skam och skit i rädslan. Den får väl spela ett spratt till den är satt på plats❤. Jag har börjat parkera min och du har helt rätt. Kan jag så kan du.

Ser fram emot att höra din fortsatta resa mot ditt nya liv ??

Super att du börjat kasta. Dra i så det klirrar. Kan bli en fin symbolik.

Profile picture for user Amamdak

Som svar på av Tofu

Håller helt med dig. Vissa kan inte kliva ner från sin höga häst och inse att vi bara är människor med fel och brister, och dom vill jag just nu undvika.
I morse kastade jag alla tomma flaskor och vin boxar som var undangömda lite här och där. Idag är jag nykter!!! Men självklart känner jag ett sug, framförallt nu när jag arbetar hemifrån. Det finns egentligen inget som hindrar mig, förutom min vilja att inte låta alkoholen ta över mitt liv och förstöra mina barns liv. I skrivande stund känner jag ett sug, min hjärna försöker hela tiden hitta på ursäkter så att jag ska besöka bolaget.
Är mest orolig inför helgen, minns inte när jag var nykter en helg sist? En del i mig säger: Hur ska de gå till? Helgen kommer ju bli så himla tråkig! Du behöver ju vinet för att liva upp dagen, göra helgen lite roligare.
Så nu när helgen närmar sig blir jag rädd. Men tar jag mig förbi den blir de en milstolpe och jag hoppas att jag klarar detta, att jag efter helgen kan se att de gick ju. Och att de gick bra. Men så många hjärnspöken just nu som gnager i mig.

Profile picture for user Soffi

Välkommen i gänget!
Så bra att du har börjat din resa med att rensa ut.
Du skriver om sug och att hjärnan försöket hitta på ursäkter - oj vad jag känner igen det!
För att stå ut och "komma förbi" suget så har det hjälpt mig mycket att försöka identifiera suget. Det kan ju variera vad som triggar det. Sedan försöker jag fundera ut i förväg vad jag ska göra istället för att dricka. Då får jag en lista att läsa och välja ifrån och behöver inte förlita mig på enbart viljestyrka.
Typ:
Hungrig? - Ät mat.
Arg? - Ut och spring, eller om det inte går, slå hårt på en kudde!
Ledsen? - Gråt! Om du inte kan/får. hacka lök och låt tårarna rinna - det beror bara på löken..
Trött? - Vila.
Du har varit duktig och "förtjänar ett glas vin" - Skäm bort dig själv med godis/bubbelbad/mysstund..Vadhelst som känns lyxigt.
...
...
Kläm in lite roliga saker för helgen också. Var förberedd.

Jag vet inte om det kan funka för dig, men prova om du vill.
För mig har det som sagt hjälpt när hjärnan går i baklås och skriker "VIN!", då kan jag inte tänka - men läsa kan jag 😊.

Kram och lyckospark!

Profile picture for user Tofu

Härligt med nykterhet. Första helgen kan ju vara lite tuff. På med träningskläderna bara. Känslan när man vaknar lör morgon nykter. Håll fokus på den för den är häftig. Att veta att man inte gjort något tok och inte tömt baren:). Blev typ lika paraplex varje gång jag vaknade i början och tänkte först. Å nej, vem har jag nu messat med igår? Vad behövs städas upp? Känslan när man sedan fattar. Det är grönt! Den är härlig

Profile picture for user Miss Mary Poppins

Ja, den är svår. Men också spännande. Jag bara ligger i soffan och chattar på forumet. Första helgen går långsamt och man ser inte alltid meningen med den.
Men utan första hel blir det inte den andra och DÅ min vän börjar det hända saker!! Du kommer att få sååå mycket fler timmar på dygnet. Älskar när första energihöjningen kickar in.
(Nu vill många här stoppa mig från att dra för stora växlar och kommentera att "det är individuellt " och blaa blaa 😅🤣💚, men lita på mig!!! Det här blir så bra!!!)

Profile picture for user Sisyfos

Blir nästan lite kall när jag läser ditt inlägg. Jag önskar att jag faktiskt hade tagit tag i det ordentligt när det var ungefär som du beskriver. Jag önskar att jag hade tagit i tu med det jag medicinerade då istället för att ”köra på”. Jag glorifierade också helgvinet, jag kan verkligen inte fatta varför nu. Det var nog vilan jag ville åt, men den fanns nästan aldrig, vin eller ej.
Att kasta liken är en fin symbol. Min sambo hittade mina några gånger... hur pinsamt är det på en skala? Att släppa sin prestige kan vara befriande. Så att förlika sig med sig själv och fatta att det där bara är en liten del av ens jag är viktigt. Du bestämmer och du kan välja från nu. Var gärna lite klokare än jag också.

Profile picture for user Amamdak

@Sisyfos Vet inte hur mycket jag gömt... Vinglasen lite här och var. Vinboxarna där min man frågat: Är den redan slut? Jag: Nej den har jag ju haft så länge, flera veckor.. Eller: De var ju personerna vi bjöd på middag som drack så mycket. Fast jag innerst inne vet att det är långt ifrån sanningen. Hur blev de så här? Försöker reflektera och tänka igenom allt.. Jag har gått från att vinet blev gammalt för att jag inte drack det så det behövde kastas. Till att idag snitta på 8 l i veckan kanske?

Profile picture for user Amamdak

Måste medge... Pausen höll inte. Jag är så besviken på mig själv!!! Samtidigt som jag är de jämt när jag dricker, och när jag inte gör det överväger jag att ta en resa till bolaget.
Jag bröt mitt löfte och åkte och köpte en dunk vin i torsdags, lördag var den slut. Igår köpte jag en till dunk men på 1,5 liter.
Nu sitter jag här och frågar mig själv vad F*N håller jag på med? Hur ska jag bryta detta mönster? Jag vill, men hur fan ska jag gå tillväga? Jag är så rädd, just nu känns det som att rädslan för att ta en paus är den som gör att jag fortsätter...
Visst, jag är inte redlös när jag dricker, jag "däckar" inte, jag kan fortfarande vara relativt "normal" men samtidigt är det ju skrämmande. Det är ju inte så här jag vill leva. Hur ska jag lösa detta?
Jag blir rädd eller bara uttråkad men främst rädslan, då hjälper vinet och tar bort det. Men samtidigt så mår jag så dåligt när jag väl gjort det, för då står jag där igen.... Klankar ner på mig själv, vafan håller jag på med?!?

Profile picture for user Miss Mary Poppins

Det är läskigt, för man tror att man hamnar i en loop som känns som tredje nyktra dagen om och om igen... men så är det inte.
Nu när jag har gjort detta 4 gånger (varje januari) så ser jag framemot nykterheten. De första dagarna är hemska men de behövs. Första helgen är man vilsen. Men varje dag tar dig närmare frihet. Aldrig hört talas om någon som ångrat att de gjort resan. Kan varmt rekommendera 💚❤🌸 Vi är här och går med dig när du är redo 🌸❤💚

Profile picture for user Se klart

Hej
Det är ett stort projekt att ta en paus eller sluta dricka. Ibland känns det- som jag kan läsa i dina inlägg- övermäktigt. Ett knep som har funkat för mig är att ta en dag i taget. Dela upp dagarna i timmar, ibland kvartar. Men varje morgon bestämma sig; idag dricker jag inte. Imorrn vet jag inte, men idag vet jag.
Jag tänker ibland att jag ”råkade” bli nykter men det är inget man råkar, det är något som man får jobba med, läsa och skriva här, fundera och ta beslut på beslut.
Men efter snart 15 månader nykter tycker jag mitt liv är bättre än någonsin. Jag är fri. Jag äger min tid, mitt liv. Välkommen hit, och som MMP så himla fint skriver, vi brukar hänga här och finns när du är redo.

Profile picture for user Sisyfos

Pausen höll kanske inte, men du hade en paus. Bra så!
Det är inte svårare än att ta en paus till nu direkt.
Med risk för att jag kommer att tapetsera hela forumet med tips om Närvaropodden - lyssna på avsnittet ”Vanor”. Det handlade så otroligt mycket om våra livsmönster och om att sluta klanka ner på sig själv. Programledaren berättade att han när han skulle sluta dricka eller röka bytte plats på sin klocka. På så sätt var han tvungen att bli medveten om sina vanor. Sätta namn på trollet och ta fram det i ljuset så det spricker. Nästa gång du åker till bolaget, tala om för dig själv vad syftet är
”idag åker jag och köper vin för att”
Bli gladare?
Ha roligt?
Och så en utvärdering på det, nåddes målet?
Det är en process att bli nykter och jag känner så väl igen det du går igenom nu. Jag hade kunnat skriva det du skrev tidigare.
Din man anar... Det gissar jag. Det märks... tja såhär i efterhand när mitt troll kommit ut i solen så är det många fler som märkt att nåt var konstigt. Ingen sa nåt! Jo min sambo när han hittade flaskor, min dotter sen också, som började ”kolla upp”.
Alkoholen gör en så passiv. Många här skriver om att vi är ”uttråkade.” Jag tycker att det är intressant att identifiera vad det står för H i HALT hungrig, hunger efter vaddå?
Du har kommit en läng väg genom att börja skriva här och sätta ord på det. För mig blev det första gången tvärstopp när sambon hittade min gömma. Då var jag nykter med ett par undantag i 11 mån. Från att precis som du gör nu verkligen misströsta om jag hade förmågan att sluta till ett totalstopp. Det gick förvånansvärt lätt. Men börja nu tycker jag. Ta hjälp om du behöver. Jag kanske där och då verkligen behövde signalen om att det var slut.
Jag gjorde ju inte läxan riktigt första gången jag slutade så efter 11 mån var det dags igen i 4 år med mer el mindre konsumtion men det är en annan historia.
Du har fått nog känns det som. Bra, börja där. Det är fullt görbart. Den ångest och självbild som du har nu är inget som du behöver leva med.

Profile picture for user Kaffetanten88

Hej! Jag säger bara upp på hästen och fortsätt kämpa. Varje paus är värd något. Innan jag valde att lägga av helt. 3 månader nykter idag. Vet inte vad framtiden ger och kan inte lova att jag alltid kommer vara nykter men det är vad jag vill nu. Men iaf innan dessa 3 mån hade jag flera kortare pauser. Ibland dagar ibland veckor. Varje paus räknas så ge inte upp. Fortsätt kämpa. Va inte för hård mot dig själv. Vi är bara människor. Vi är inte helgon. Vi gör fel. Jag har också en son. Krävdes en orosanmälan för att jag skulle sluta påriktigt och ta tag i alkoholen och sluta helt. Tar nu antabus 2 dagar i veckan. Så jag tror på dig. Du klarar detta! Det tar bara lite tid att bearbeta alla känslor. ❤

Profile picture for user Ja må jag leva

@Amamdak
Din problematik påminner så om min. Jag har 2 barn på 5 och 7 år och dricker vin i ungefär samma mängd som dig. Dricker delvis pga uttråkad och är ganska introvert. Vinet tar upp så mycket tanketid och energi! Jag kan inte räkna med någon vidare stöttning från min man. Vill du köra ett nytt försök tillsammans med start på måndag? 90 dagar som långsiktigt mål, men såklart en dag i taget så om vi åker dit tar vi bara nya tag.