Nystart Version 2

Jag har just formatterat om hårddisken och installerat ett nytt operativsystem. Det förra var i så dåligt skick fullt med patchar och servicepack, jag är tveksam till att hårdvaran skulle klara många fler år med det gamla operativet.

Jag har egentligen vetat länge att det inte går med regler och uppehåll, det måste bli ett slut och aldrig mer. Men det har alltid kommit något emellan, ursäkter att skjuta upp det bara lite till. Nu har jag fått nog, dag 1 nu och jag ser fram emot att installera nya roligare program istället för de gamla som alltid krashade och slutade på samma sätt.

Idag blir en lång dag så all hjälp och pepp är välkommen. Det blir nog många inlägg från mig under dagen.

Tack för att du läst.

Profile picture for user Vaniljsmak

Är otroligt svårt! Det finns nog lika många sätt som det finns människor. Själv är jag tillbaka på dag 11 så ... Men innan dess hade jag en längre nykter period och för mig handlade det mycket om att vara medveten. Att ta medvetna beslut kräver väldigt mycket av en, hela tiden. När jag skulle sluta äta godis och fika fick det bli en markering i kalendern för varje dag jag klarade. Fick också göra upp strategier om att aldrig handla hungrig eller stressad (risk för autopilot) och göra upp planer för vad jag skulle säga om någon ville bjuda. På samma sätt tänker jag nu tackla alkoholen. En dag i taget, ett medvetet beslut efter ett annat.

Profile picture for user nystart

Var nere och gymmade, med allt det jag drack igår var det en riktig pina - var inte långt borta att spy. Nu måste det bli ett slut.

Profile picture for user Sisyfos

Ja, känner exakt samma sak. Det går verkligen utan problem i flera dagar, sen styr stegen mot systemet utan att jag egentligen är särskilt sugen. Googlade att bryta en vana och hamnade på en helt ok sida som pratade om vikten av att få den där "må bra" känslan om man slutar med nåt beroendeframkallande. Träning, beröring, meditation, beröm, intresse. Tror verkligen att det är här jag brister. Behöver göra saker jag mår bra av, behöver känna mig duktig på mitt jobb och få kred för det, behöver träna, behöver veta vad jag mår bra av - vilket intresse som kan ge de där klickarna.
Den här gången tror jag att det blir 12 dagars uppehåll för mig. Är på dag 5 och om jag verkligen bestämmer mig idag så finns det ingen möjlighet under helgen. Och jag vet av erfarenhet att det blir lättare när jag passerat dag 5. 21 dagar sägs det ibland att det tar att bryta en vana. Tänker att det borde gå nu. Efter midsommar kommer det att vara svårt att dricka utan att det märks och då kan jag lika gärna låta bli. Sen har det gått rätt lång tid utan (om man bortser från lite lagom på midsommar) och då måste det gå att fortsätta på den banan, för som nu kan jag inte fortsätta.,
Men "inget hemma" är ett hett tips, Nystart. När jag är trött eller ledsen så söker jag en kick och finns det hemma så är det så lätt att övertala sig själv att "bara ett litet glas"...
Kanske kan du köra en nykter semester? Jag dricker sällan just på semestern nu förtiden och det är så vansinnigt skönt och mysigt att vara pigg när man är ledig. Man måste över ett visst antal dagar, sen är det lättare. I teorin vet jag precis... men nån gång funkar det tror jag. Jag vill inte ha alkohol som en stor del av mitt liv. Det blir ju värre och värre också. Än så länge utan upptäckt, men det är ju en tidsfråga. Så nu måste det funka, men jag tror på lång avhållsamhet och på att ersätta med sunda kickar.

Profile picture for user nystart

Vet inte vad jag ska säga, sitter med alla pusselbitar och vet precis vad jag ska göra och hur underbart livet blir under nyktra perioder. Men trots detta blir det en kväll till och en till och en till osv…… Jag kan inte ha alkohol hemma för då måste jag dricka upp den, men jag kan inte inte ha alkohol hemma heller för då måste jag ner och handla vilket till och med ger en större kick än att dricka den. Jag har inte skrivit detta förr men jag bor utomlands, har gjort det nästan hela mitt vuxna liv. Trots detta tycker jag det är enormt spännande att handla sprit i mataffärer, och det finns alltid något på rea. Det blir otroligt jobbigt att varje gång jag handlar mat måste jag också ta en match mot djävulen. Måste hitta motivationen för att ta det sista steget och sluta med denna tortyr.

Profile picture for user Dricklagom

Känner inte dig, men det hörs på mig som om du behöver göra något åt relationsmönstret först (eller samtidigt) om du ska må bra. Det är stort, tungt och en verklig surdeg att vakna upp glad och sedan "malas ned" under dagen, ffa när det repeterar sig. Händer inte ofta, men jag känner igen känslan av att vara glad, tuffa på och göra mitt för att sedan bli "punkterad" av någon kommentar. Nu är min flickvän mestadels otroligt bra för mig och oss, så det är ingen stor grej för mig, men det har hänt ibland. Vi kan dock prata om det, vilket är en fördel.

Jag bor annars också utomlands. Same, same but different. Alkohol är väldans lättillgängligt här med, men jag köper sällan eller aldrig större mängder. För att dra ned som första steg har det hjälpt mig att späda ut vinet med hälften bubbelvatten. Motivationen verkar vara liknande som för dig, undvika något katastrofscenario om det barkar iväg. För mig är det värre att komma vidare (tror jag har brutit med det extremt destruktiva drickandet). Men sen då?

Håller tummarna och lägger lite pepp på din trapp, att intagas vid behov.

Profile picture for user nystart

Tack för ditt meddelande. Pepp behöver jag nog. Sitter mitt i ett moment 22 jag inte kan ta mig ur, min fru anser sig alltid ha rätt och hon kan bli riktigt elak när hon anser att jag gjort något fel. Skulle jag flytta är jag helt säker på att hon skulle vända barnen emot mig, stannar jag så fortsätter det i samma spår. Jag vet inte hur jag ska få henne att fatta hur mycket skada hon gör med hennes ständiga klagande och nedlåtande kommentarer, hon har ju växt upp med detta då hon har världens mest egoistiska och elaka mamma. Terapi finns inte för det är inget fel på henne, det är alla andra det är fel på… Nåväl, jag fortsätter min kamp.

Profile picture for user Dricklagom

Uff, vilken sits... min farmor funkade sådär. Liksom en fd kollega. Farmor dog ju, så hon är borta och kollegan (den enda jag inte alls kunnat jobba med) gjorde att jag blev sjukskriven och var tvungen att sluta det jobbet. Har inga tips och råd att ge där, omöjliga folk är omöjliga folk. Men jag kan ställa en hård och obekväm fråga (lägg den i papperskorgen om du inte giter med den nu): vill du leva så som du gör nu? Om svaret är nej, hur blir framtiden?

Sorry om det blev för obekvämt, men dels har jag uppfattat att vi har rätt raka puckar här på forumet och dels uppfattar jag att jag nog sammanfattat dina egna funderingar i en fråga. Dessutom, du är inte ensam. Vi är flera här som lever med obekväma och delvis oformulerade frågor. Även när man hittar en klockers fråga är det inte alls säkert att man orkar agera på den. Klart att alkoholen hjälper dig fly, som jag ser det. Men blir något bättre av att du är onykter eller är det bästa sättet att skjuta upp otroligt jobbiga beslut?

Sorry om jag hörs hård - men som utomstående är det frågor som poppar upp i mitt huvud. Och no worries, jag har mitt eget krig... :/

Profile picture for user Sisyfos

Tack för orden inne hos mig. Vi är här och kämpar du och jag. Jag Växte upp i ett hem där det var mycket gräl. Mamma grälade på pappa, med rätta ibland, men jag har verkligen på senare år funderat på vad för effekter detta fick. Pappa grälade på mig o mitt syskon, vi syskon bråkade med varandra och gav oss på de svagaste sidorna hos varandra. Och inte blev det nån skillnad... det lugnade sig på senare år och det fanns en grundkärlek där. Vad skulle hända om du var ärlig och talade om att hon gör dig ledsen, för det är väl det du är? Nu vet jag inte hur du svarar din fru, men min pappa blev arg. Och det enda jag kan konstatera så här i efterhand är att detta inte ledde framåt på nåt sätt. Han var säkert eg mer ledsen. Att få höra att man gör fel tar på krafterna. Hela mönstret i familjen blev rätt negativt. Och då var min mamma och pappa ändå rätt snälla människor. Så här i efterhand kan jag tycka att både min mamma och pappa borde ha bytt strategi. Om hon vägrar ändra sig, finns det nåt du kan göra för att ändra mönstret ni har, förutom att dricka förstås? Det finns ju en del självförakt i att inte klara av att hantera alkohol. Om nån dessutom ger sig på en med elaka och nedlåtande kommentarer blir det ju svårare att hantera. Jag har inget sånt att "skylla på", är bara dålig på att hantera livet.
Nu kämpar vi på igen tycker jag. Förstår din känsla av kick av att handla. Det är helt enkelt mer komplicerat än beroende av a.

Profile picture for user nystart

Tack för era inlägg, det värmer att någon bryr sig. Det har blivit bättre senaste åren och jag lever väl i någon utopi att om jag bara härdar ut så blir det bra till slut. Sen min frus pappa dog har hon blivit lugnare, han var utrypen av narcissitisk macho och alkoholist. Dessutom ju mindre hon ser sin mamma ju lugnare är hon. Är på gymmet nu men ska skriva mer sen. Tack iallafall för att ni bryr er.

Profile picture for user nystart

Som svar på din fråga Sisyfos, jag blir ledsen när min fru säger elaka saker till mig - MEN, jag börjar bli mer och mer arg och ibland kokar det verkligen och jag blir uppriktigt orolig att någon gång kommer tappa kontrollen. DOCK hanterar jag henne mycket bättre efter att jag druckit då jag helt kan koppla bort och i princip ignorera henne. Jag önskar att jag kunde göra likadant nykter. Igår var en dålig dag, men vi tog ett snack och jag tog upp att hon sårar mig när hon är elak och att jag kräver respekt. Ingen av oss kan fortsätta så här och vi båda vet att om det inte blir ett slut på detta blir det nog slut mellan oss.

Hur som helst, drack upp det sista jag hade igår efter den mycket påfrestande dagen och nu blir det en nystart igen. Både med mitt drickande och min relation med min fru, blir det inte bättre innan hösten får jag tänka om. Men nu blir det nyktert, det måste det bli. Nya rutiner, nytt allt. Detta är nog sista chanson, fortsätter jag isamma fotspår kommer jag supa ihjäl mig.

Profile picture for user Dricklagom

Igen, vilken sits... men bra att du frontar lite. Och det är lite med ilska som med alkohol, det brukar inte bli bättre när man har blivit arg eller onykter. Som olyckligtvis ofta hör ihop, iaf för mig.

Jag kan bara hålla tummarna för att det löser sig på något sätt för dig. Medvetenheten finns ju hos dig, hur sakerna funkar och att du inte trivs där du är nu. Kruxet är förändringen. Jag gillar att du tog upp att du känner dig sårad av somligt i din frus beteende, det brukar ofta vara en framkomlig väg till kommunikation. "Jag blir sårad när du säger x eller gör y". Sagt utan ilska. Folk som har den minsta gnutta insikt i andra personers känslor brukar fatta det där - och då kan man jobba med det. Jag är rätt dålig på att använda det där själv, men min flickvän är expert på det så jag lär mig.

Det finns något som kallas giraffspråket, som hör hemma här. Du kanske kan kolla upp det och det sättet att kommunicera?

Profile picture for user nystart

Nu ska vi ju inte dra iväg och skylla allt på min fru, hon tvingar mig ju inte att dricka och jag har egentligen haft en problematiskt kärleksaffär med alkohol sedan jag var 13. Jag har oftast (typ alltid) varit fullast på festen, passat på varje gång tillfälle ges, missat flyg pga fylleslag på flygplatsen, somnat på nattbussar, tappat bort kreditkort, hamnat I tumult i svarttaxi, druckit hela dagarna pga semester och sen då hemma för att fira, glömma, hantera stress, mota tristess and you name it.

Har dock alla pusselbitar och måste sluta. Har redan (tror jag) botat det fysiska beroendet, nu måste jag jobba bort det psykiska. Sitter ganska sliten just nu efter att ha tömt hela whiskyflaskan igår, bestämde mig igår men dumhuvudet tyckte det var bättre att dricka ur allt istället för att hälla ut.

Profile picture for user Dricklagom

Sant, vi har alla en historia. Generellt är det ju fascinerande livsöden som det skrivs om här. Tackar för din och alla andras berättelser.

Har du någon plan för att jobba bort det psykiska beroendet? Frågar av nyfikenhet och självhjälp. Svar är naturligtvis inte nödvändigt, om det ens finns ett färdigt svar.

Trist med hela flarran igår, men är det någon tröst var det ju miljövänligt och ekonomiskt att inte hälla ut den. Trist på ett personligt plan dock.

Hoppas idag blir bättre!

Profile picture for user nystart

Nej jag har ingen plan, motivation går upp och ned som vanligt. Ett första steg vore iallafall att aldrig dricka starksprit, det är den som är den riktiga boven. Att hinka i sig en halvliter whisky går alldeles för snabbt och enkelt. Började dricka whisky för att jag la på mig kilon när jag drack öl, whisky har blivit lite som en bantningskur och man mår ju knappast bättre när nästan alla kalorier kommer från ren sprit.

Profile picture for user nystart

Det enda jag kan tänka mig är att pussla om rutiner och hur jag reagerar i olika situationer. T ex att inte sitta med dödtid mellan kl16 och 19, att lära mig att trots att frugan blir sur så kan jag lämna huset för att t ex träna eller ta en promenad. Det gick ganska bra igår trots att jag drack 2 st öl, det är klart mycket bättre än en halvliter whisky och ett par glas vin. Satsar på att inte dricka starksprit och att bygga om rutiner och allt annat till att börja med.

Profile picture for user Dricklagom

Hörs som en bra plan. Starksprit är en stor fara, just för att det kan gå så fort. Jag har tur som kan undvika det. Samtidigt undrar jag om jag inte dricker öl och vin "för att det är ju inte så farligt". Sätten att finta mig själv på är oändliga.

Grattis till bara två öl, och jag håller tummarna för att rutinerna kan ändras!

Profile picture for user Anxiete

Kommer från anhörigsidan. Jag läser ofta här för att försöka förstå min man lite bättre, varför han dricker när han säger att han egentligen inte vill. Det är lärorikt och jag blir så glad när det går bra och ledsen när det skiter sej.
Tänkte kasta in en reflektion ang din fru,det är bara mina tankar, inget du behöver läsa om du inte vill !
Du säger hennes pappa var alkohlist och nu lever hon med dej som har ett beroende. Jag gissar att hon är medberoende. Den sjukan är lika svår att hantera som din. Man blir arg, ledsen, bitter, ibland elak , offerkoftan kommer på , man tar på sej mer och mer ansvar och får den beroende att känna sej mer och mer värdelös. Man tappar tillit och blir kontrollerande, känslorna ligger många gånger utanpå och man kan flyga i luften för en bagatell ...... Känns det igen? ”- Jag cyklar en sväng, säger maken. En bra dag svarar jag -Ok, det är bra om du inte dricker något..... En dålig dag svarar jag - Ok......... dags igen, räcker det inte ?
Det är inget man vill svara men det kommer av sej själv för den andres drickande tar såååå mycket energi och finns alltid i bakhuvudet.
Jag säger inte att era problem beror på detta , men jag förstod inte att jag också var sjuk i medberoende förrän jag började läsa här och att jag har lika mycket att jobba med som min man. Tipset till dej är: när hon skäller på datorn och du tar åt dej, fråga vad hon egentligen är arg för, jag vågar säga att det är förmodligen inte datorn.....
Lycka till på din väg mot bättre mående ?

Profile picture for user nystart

Tack så hemskt mycket för ditt meddelande, du har både rätt och fel. Jag ska svara dig, men det blir senare ikväll eller imorgon då det inte kan bli ett kort svar. Kram på dig och ta hand om dig.

Profile picture for user nystart

För att svara ordentligt skulle jag nog behöva skriva allt sedan jag träffade min fru...…. Detta skulle ta alldeles för lång tid, men here goes. Jag ser mig själv som medberoende till min frus humör, när hon är glad är jag glad men när hon är på dåligt humör så lider jag. Jag försöker nog så mycket jag kan styra världen runt oss för att undvika att få henne att tappa humöret, jag har gjort detta i många år och jag börjar faktist tappa orken och helt enkelt slutat bry mig mer och mer. Ju mer jag "skiter" i henne, ju mindre känner jag ett behov av att dricka. Jag har gett up nästan varenda hobby och varenda kompis för att vara där 24/7 för henne. När jag är nykter blir jag arg och ledsen när hon blir elak, när jag druckit kan jag strunta i henne. Jag tänker inte gå in på några exempel just nu, men om något är fel blir det alltid mitt fel. Jag vet var allt kommer ifrån, hennes föräldrar, de lät henne aldrig växa upp och jag hade enorma problem med dom när de blandade sig i allt vi gjorde. Min fru klagade på att hon hamnade i kläm och att det bore lättare att låta dom hållas. De har i åratal utövat psykologisk terror mot henne, t ex när hon sagt ifrån till hennes mamma kom hennes pappa några dagar senare och gav henne ett självmordsbrev som hot från hennes mamma om hon inte gick med på vad för krav de nu hade på henne. Nu är hennes pappa död och hennes mamma har flyttat ihop med en ny karl, som hon låtsas är en granne och aldrig introducerat oss för. Hon kommer på besök 1 till 2 ggr i månaden och då rackar hon ner på min fru och allt vi gör så att hon blir ett vrak och deprimerad i dagar. När hon är i det stadiet så får jag ta hand om henne och blir ansvarig för hennes välmående. Ju mindre kontakt vi har med denna elaka människa, ju bättre mår min fru och ju bättre mår jag och ju mindre dricker jag.

Nu blev detta väldigt långt och rörigt men summan av allt är att vi borde flytta hem till Sverige, kapa alla band med denna ragata och starta om våra liv.

Tack för att du läst.

Profile picture for user Anxiete

i en björnfälla och då menar jag inte en mesig brunbjörn utan nu snackar vi grizzlybjörn !!!
Det är det här jag menar när jag säger att det ger så mycket att följa både beroende och medberoendes trådar. Det öppnar för så många aha- upplevelser och jag känner att min värld blir öppnare och mer förstående. Jag tror vi har enormt mycket att lära av varandra på båda sidor.
Jag säger ofta att beroendepersonligheter är ” hudlösa” ,vi tar in så mycket och kan inte sortera och skaka av oss på samma sätt som ”normala”( vad är normalt?) vanliga människor. Vi är lätta offer för både beroende och medberoende eftersom vi känner annorlunda. Läs vilken tråd du vill så hittar du genuint tänkande och kännande människor där, det är kanske en liten del av roten till det onda .
Jag borde nog inte råda dej men som du själv säger, du är medberoende och då säger jag så här: Ta ansvar för att din dag blir så bra det går ! Gå och träna om du vill, det är ditt val! Curla inte frun, hon blir säkert vansinnig om du sätter ned foten men i förlängningen är det kanske det som behövs ? Hur gärna vi än vill så kan vi inte ta ansvar för andra människors välmående!
Jag tycker synd om din fru och jag lider med dej , det måste vara svärmor från helvetet du har ! Finns ingen möjlighet för en utflykt till något högt berg där du visar henne utsikten nära klippkanten ?
Nä, förlåt, jag har sett för många filmer....
Fokusera på dej och dina barn och gör allt för att de och du ska må så bra som möjligt ! Stor kram ?

Profile picture for user nystart

Utan att ta tag ordentligt i hela min och familjens livssituation känns det helt meningslöst att ens försöka sluta dricka. Vet att benen kommer bli undanslagna och att jag kommer må skit och ändå ta till flykten i flaskans värld. Har inget fysiskt beroende, men känner mig helt apatisk till allt just nu. Jobbet är skit, svärnmor är skit, mina egna föräldrar bryr sig inte ett dugg och idag körde dessutom ena dottern ett av hennes klassiska utbrott vilket betyder att hela huset skriks sönder och golvet stampas sönder (hon har hennes morfars temperament). Att inte ha någon som helst fallskärm och ingen som kan hjälpa till med ens 5 minuters barnpassning knäcker även den bästa.

Nog med mitt klagande, hoppas ni andra har det bättre.

Profile picture for user Anxiete

är ett farligt uttryck och en farlig känsla. Då tillåter du dej att inte agera eller förändra. Du tillåter dej själv att dricka.
Ditt liv suger nu och har gjort ett tag om jag förstått dej rätt. Livet gör det emellanåt oavsett om man dricker eller ej.
Du låter uppgiven, som om du väntar på att någon annan ska göra en förändring åt dej. Ibland behöver man låta någon annan bestämma men då blir livet sällan som man själv önskar. Kanske du ska staka ut din väg själv och släppa hjälplösheten ? Små, små steg av förändring kan leda till något större och bättre. Det är bara du som kan bestämma ?

Profile picture for user Jasmine

Ibland orkar man inte ens med sig själv... Om jag förstår det rätt så kan du inte se någon lösning på din situation i nuläget? Jag har känt så i perioder av mitt liv och då är det "lätt" att använda alkoholen som flykt. Rätta mig om jag har fel...

Finns det någon utomstående du kan prata med? Någon inom vården? En psykolog? Jag tror du behöver energi från någon källa för att orka ta itu med någon sorts förändring.

Profile picture for user nystart

Jag vet vad jag borde göra och det är att skiljas, hade ett rykande bråk igen idag och jag orkar verkligen inte mer. Men jag vet hur överdjävligt jobbig en separation kommer bli. Tror inte det finns en väg framåt tillsammans, men jag kan inte leva utan mina barn så om jag inte får leva med dom vet fan vad jag ska ta mig till.

Profile picture for user nystart

Problemet är att jag egentligen inte alls vill skiljas, men jag vet inte hur mycket jag orkar. När vi bråkar går det verkligen åt helvete, min fru är av den skolan att i ett bråk gäller det att kasta så mycket skit det bara går och att skada den andra så mycket som möjligt. Dvs, hon drar upp allt hon kan hur irrelevant det än är bara för att få mig ur balans och att må så dåligt som möjligt. Oftast halvvägs in i ett bråk kommer jag inte ens ihåg vad som startade det då det eskalerat flera ggr om och inkluderar allt mellan himmel och jord. Det blir jobbigt att varje gång vi är oense, även om det minsta lilla så skall det bli världskrig och hela handen spelas med allt vad det innebär. Försöker få till något slags fred nu, om inte för barnens skull vilka hon gladeligen blandar in så fort det är något. Det ligger massa andra utomstående problem runt oss som jag inte orkar nämna här, men det gör allt till den perfekta stormen.

Profile picture for user Anxiete

Vad händer om du tydligt och bestämt talar om att ”jag vägrar bråka om småsaker mer. Nästa gång vi är oense och det blir krig då kommer jag inte att svara dej utan jag kommer att gå en runda/ gå o lägga mej/ ta ut ungarna en sväng tills vi lugnat oss. Jag köper att vi blir osams men inte att vi gör varandra illa ” punkt slut ! Det är ju sådär kul att skälla om ingen lyssnar ?

Profile picture for user nystart

Om det vore så enkelt, men det är väl just här jag måste lära mig att släppa taget. Dock så hatar jag ju att vara osams så jag går en extra mil för att få slut på bråket, vilket oftast får motsatt effekt. Men jag måste ta mig ur den negativa tankespiralen och verkligen skaffa nya rutiner. Utan detta kommer jag aldrig få till den förändring jag behöver. Med drickandet får jag ta en dag i taget, men rutinerna måste jag fixa. Satsar på att vara nykter ikväll, det är långt till ikväll men jag hoppas jag kan klara det.

Profile picture for user nystart

För att lyckas tror jag att jag måste sätta upp mål som jag verkligen kommer sträva efter. T ex jag ska gå ner 10 kg och om ett år ska jag springa ett maraton, just dessa exempel kanske inte fungerar men jag ska fundera ut något som verkligen inte kommer fungera med fortsatt konsumption och som även stoppar frossandet i kolhydrater som jag oftast tar som sustitut när jag har uppehåll. Jag tar tacksamt emot förslag på mål som jag kan sätta upp, både kortsiktiga som långsiktiga.

Profile picture for user Anxiete

har du redan nämnt:Att vara nykter när du går och lägger dej. Ta till alla medel du har så fixar du det!
Det långsiktiga bör vara något som verkligen gör dej glad och som det är värt att kämpa för?

Profile picture for user nystart

Jag hade några dagar utan och märkte stor skillnad på hur jag mådde. Nu kör jag 5-10 gram om dagen och ser ljusare på livet.

Profile picture for user Anthraxia

Det är bra.
Jag antar att du redan kollat upp Sinclair-metoden? Eftersom du verkar ha hittat L-glutamin så antar jag att du gjort dina efterforskningar ordentligt - men just in case :)

Profile picture for user nystart

Jag har läst om sinclair metoden, vet inte om l-glutamin ger liknande effekt som naltrexone. Men vad det än är så dricker jag mindre och mer kontrollerat efter rejäla doser med l-glutamin. Förut försökte jag "hinna" dricka så mycket som möjligt under sista timmarna innan sömn för att "passa på". Nu slutar jag ofta dricka (inte alltid) trots att det kan vara flera timmar till läggdags och att jag har alkohol kvar. Det går åt rätt håll men det blir plump ibland, speciellt när det blivit rörigt hemma med bråk och annat.

Profile picture for user Anthraxia

Nja. Naltrexon ska snarare slå av den signal i hjärnan som säger "Aaah, lättnad" när man dricker.
Lite annorlunda från l-glutamin. Jag tänkte mer att du verkar vara säker på att du vill fixa det här, och just Sinclair-metoden fungerar bra för min pojkvän, så det kändes värt att nämna det :)

Funkar L-glutamin på egen hand för dig så är det ju bra det med - det är ju recept-fritt i alla fall :)

Profile picture for user nystart

Nu är det dags att starta nykterheten, blev lite si och så med en vecka på semester. Höll det inom lagom gränser, men sen spårade det ur direkt när jag kom hem och hittade en näst intill full whiskyflaska. Nu efter 3 dagar med för mycket så har jag inget öppnat som måste drickas ur, ett par vinflaskor som jag ska förflytta ut i garaget (har i princip lika långt till närmsta affär så spelar ingen roll om dom ligger där).

Egentligen skulle jag kanske behöva hjälp, men i landet jag bor fungerar det inte. Det finns massor med skräckhistorier om folk som fått massor med problem med allt möjligt efter att ha fått alkoholproblem i filerna hos doktorn. Tänker inte riskera detta så måste ta det på egen hand. Nu sätter jag iallafall första målet och det är en månads nykterhet. Ska försöka skriva här hur det går, kanske starta en ny tråd för att skaka bort alla misslyckanden i denna.

Profile picture for user Jasmine

Önskar dig all lycka till i den här "kampen" vi har gemensamt med så många andra. Tror på dig!

Profile picture for user Sisyfos

Då kör vi, Nystart! Jag har heller inget som "måste drickas upp". Förstår precis vad du menar, när du skriver så - hur dumt det än låter. Har haft ett litet dilemma om jag måste skaffa nåt, men det ordnade sig idag, så nu kör vi tycker jag. Inga nya inköp! Är du med?

Profile picture for user nystart

Det gick ju sådär, kaosdag på jobbet följt av ännu en dag då frun tar på sig offerkoftan. Siktar om och startar idag istället. Så Sisyfos, jag vill vara med, jag försöker verkligen, idag är en ny dag.

Profile picture for user Jasmine

... det där känner jag igen... att man dricker för att det har varit jobbigt runt omkring och speciellt kan det vara de närmaste (i det här fallet din fru). MEN, det blir ju bara straff x 2. Först "straffar" tillvaron dig och i försvar till det "straffar" man sig själv med alkohol. Du blir dubbelt lidande?

Hoppas du får en bättre dag idag!

Profile picture for user Sisyfos

Ja, häng på nu. Var helt övertygad i tisdags att jag skulle skjuta upp starten på nykterheten eftersom jag var deppig etc, men bestämde mig på nåt konstigt sätt för att inte handla (när jag var på väg hem) o det funkade. Funkade igår med, men då var jag inte deppig och inte på väg. Mår så mycket bättre direkt. Sover bättre, ingen ångest. Så snälla häng på nu, vi grejar det här. Jag har verkligen tröttnat, men vill inte heller söka hjälp av en massa anledningar. Dumt kanske, men inbillar mig att det ska funka. Måste bara över trösklarna 3 dgr, 5 dagar, 2 veckor etc.

Profile picture for user nystart

Jag vet inte varför du fortsätter skriva i min tråd, jag är ett totalt misslyckande och klarar inte ens att hålla mig nykter en dag. Vem har jag försökt lura med att intala mig själv att jag har drickandet under kontroll? Det är så långt från under kontroll det kan bli, bara för att jag är medveten om mina problem betyder det ju inte att de är under kontroll. Tror jag skäms för mycket inför mig själv, alla andra och detta forumet att erkänna att jag verkligen hamnat ute på riktigt hal is. Jag har börjat tappa omdömet och riskerar mer då jag mer och mer suddar ut gränser och tänker inte på konsekvenser. Om jag inte kan få kontroll på detta kommer det sluta illa. Sitter mitt i stormen, men kan inte fortsätta skylla på jobbet, frun, svärmor, grannens hund osv utan jag måste sluta. Kapa helt. Men jag vet inte hur, när det blir eftermiddag och klockan passerar 4-5 så kommer jag som vanligt ha suddat ut alla minnen av vad alkoholen gör och tänka, jag har inga problem jag kan dricka ikväll, jag kan vara nykter imorgon istället.... och så fortsätter det.

Profile picture for user IronWill

Drick bara inte just idag. Ta en paus. Vila lite. Drick i morgon i stället. Köp glass ellet godis och kolla på tv, bara idag.

Profile picture for user Jasmine

.. och håller med IW- låt bli bara idag och se hur det känns imorgon. Du behöver bara vara nykter idag!!! Jag vet att det är outhärdligt när man är van att få "försvinna in i dimman" på kvällarna, men det går... Lycka till!

Profile picture for user Sisyfos

Jag fortsätter att skriva i din tråd för att vi har delat det här forumet rätt lönge nu och jag är också rätt misslyckad nu. Flyttat gränser, tar risker, vet att jag mår bättre utan. Minns att du skrivit att du inte heller får någon riktig kick av att dricka, så jag känner igen det hos mig. Vissa får energi, kan inte sluta etc, men vi började nån annanstans. Sen vet jag inte om det ändrar sig över tid. Eller, jo, det är väl precis så det går till. Det är en progressiv sjukdom. Får fortfarande ingen riktig kick, men tappar omdömet.
Den bittra sanningen är att jag är precis lika misslyckad som du. Jag var så säker o självklar när jag skrev sist och sen gick det några timmar och "bara en gång till..." som blev fel. Blir rädd för mig själv. Så ja, jag förstår.
Samtidigt så vet jag att jag faktiskt la av förrut. Och jag tänker göra det igen. Och kan jag så kan du. Har ung samma farliga tider som du. Tänker satsa på träning o a-fritt. Jag är trött på det o livrädd. Det går lättare efter hand, så mycket vet jag. Så att fokusera på nåt annat i morgon de kritiska timmarna. Det tänker jag försöka Går det inte måste jag söka hjälp. Annars får det snart konsekvenser för mig, min familj och mitt jobb. Och det vill jsg inte. Hoppas du kan få lite hopp och jag hoppas och tror att det är möjligt för oss båda.

Profile picture for user IronWill

Jag förstår inte varför man ska sätta ettiketter på sig själv. Visst vi har misslyckats med att begränsa intaget av alkohol. En av tusen saker vi gör. Misslyckanden är en helt normal del av livet. Facebook och Instagram vill få oss att tro tvärt om. Folk misslyckas med saker åt höger och vänster dagligen men det postar ju ingen där. Jag tror vi alla skulle må betydligt bättre om vi pratade uppriktigt om våra misslyckanden. För visst är det skönt! Bland annat därför man mår så bra av att skriva här. Det är (min åsikt) betydligt farligare att se sig själv som misslyckad för att någon del gått åt skogen, än att ha alkoholproblem. Att börja anse att man är misslyckad kan leda till sämre självkänsla, sämre relationer/isolering, större alkoholintag, utbrändhet och depression. Kanske till och med är en ”hönan och ägget” situation där det tänket lett till alkoholproblem. Jag hade den här problematiken kopplat till mitt jobb. Jag var aldrig bättre än min senaste leverans. Varje gång det gick dåligt kände jag mig misslyckad och drack väl mer också. Sen har jag med åren jobbat med att koppla loss alla delar av mig och se helheten. Jag är inte misslyckad för att jag misslyckas med olika områden. Jag misslyckas 10-100 ggr om dagen, ibland stort och ibland litet. Det är onaturligt att lyckas jämt och vara lycklig jämt.

Profile picture for user nydag2018

Tror de flesta av oss är eller har varit på samma ställe.
Jag var där iaf, medan "alla" andra på forumet lyckades vara nyktra. Men jag? Nej, max två dagar kunde gå utan att dricka. Och de två dagarna var totalt värdelösa. Det enda som var värt något var alkoholen. Struntade i allt annat och alla andra. Det är inte lätt att ta sig ur skiten, det är jättesvårt. Du är INTE misslyckad för att det inte gått som du velat ännu. Det enda som är misslyckat är samhällets alkoholnorm när så många människor hamnar i misär av drogen. Det är misslyckat, men DU är det INTE. Kom ihåg det ❤️

Profile picture for user nystart

Tack för era fina meddelanden. Jag jobbar på dock utan mycket framgång. Behöver bryta mönstret, dricker egentligen inte destruktivt och mår oftast inte dåligt av att dricka vilket gör det så mycket svårare att motivera sig.

Profile picture for user nydag2018

Jag drack destruktivt men det gick ändå inte att sluta.. Struntade i allt och alla, mådde skitdåligt av alkohol men ändå drack jag. Så jag vill inte ens föreställa mig hur svårt det är när man inte har den känslan. Kämpa på.

Profile picture for user nystart

Patetiskt att man fortsätter dricka trots att man bestämt sig för att inte dricka. Undrar hur länge kroppen håller, kan ju inte gå att hålla på så här mycket längre.

Profile picture for user Erik1979

Som svar på av nystart

På vilket sätt menar du att du inte dricker destruktivt? Läs din tråd igen. Det är mycket ursäkter, bortförklaringar och beskyllningar. Det är dags att du tar hjälp nu. Du skriver hela tiden att du har alla pusselbitarna. Jag tror inte det stämmer alls. Det kommer inte bli bättre med tiden. Det har tiden redan visat dig. Nu är det dags att du slutar kämpa, lägger dig platt inför detta och blir frisk. Tänk på dina barn. Inga barn ska behöva växa upp i trasiga relationer med missbrukande föräldrar. Kom igen nu! Nystart!

Profile picture for user nystart

Jag har jobbat hårt med just detta, att sluta med ursäkter beskyllningar och så vidare. Just nu dricker jag mest på ren vana och rutin, min fru sitter alltid och tittar på riktigt värdelösa teveprogram och då stökar jag runt i köket (med ett glas förstås). Men visst finns det alltid en anledning till att dricka, i söndags t ex var det ju valvaka, satt hela vakan tills alla distrikt var räknade med min vän whiskeyn. Inte bra på något vis, det är detta som måste ändras. Jag har egentligen inga problem med drickandet när jag är ute med vänner, det är hemmadrickandet och då speciellt med starksprit, det går fort att få i sig mer än man tänkt.

Profile picture for user Erik1979

Känner igen mig i mycket du skriver. Du dricker inte av vana och rutin. Du dricker för att du är alkoholist. Det låter som du måste börja stärka din självkänsla. Du tittar hela tiden utåt istället för inåt. Du behöver vara ärlig mot dig själv och andra, stå upp för det du känner samt inse att även drickandet med vänner är ett problem. Kanske håller du ej med men om det ej vore ett problem hade du ej hamnat där du är. En person utan alkoholproblem tar inte till alkoholen som en problemlösare. Du söker inte smaken, du söker berusningen. En insikt föder en annan och på det sättet stärks du.

Profile picture for user nystart

Jag jobbar just nu väldigt mycket på att försöka sätta mig först och inte bry mig om vad andra säger och tycker. Det är inte lätt då jag hela mitt liv försökt vara alla till lags och att alltid försöka passa in. Jag tar kritik oerhört hårt och att dämpa känslor av besvikelse har ju helt klart varit min väg. Jag känner att jag är på väg ur detta, men jag måste ge upp min "vän" som gör mig sällskap så ofta. Att ta några öl ibland vore okej, men att vissa veckor sänka 2 helrör och några flaskor vin är inte okej. Inte okej någonstans.

Profile picture for user nystart

Jag tror det finns många varianter av alkoholism och att man inte kan dra alla över en kam. Vi har alla problem, men på olika sätt. Jag vill inte tro att jag är obotligt sjuk och aldrig mer kommer kunna dricka, jag hart fortfarande föreställningen att jag kommer kunna hantera detta. Jag vet att det kanske låter konstigt för någon som dricker så mycket som mig, men jag kan fortfarande hålla mig inom rimliga gränser så länge jag håller mig undan spriten och inte sitter och dricker för mig själv. För att inte ta mig vatten över huvudet och misslyckas direkt så ska jag som första steg sluta dricka hemma i veckorna, och absolut aldrig dricka sprit hemma. För att detta skall lyckas måste jag även ändra på mycket i mina rutiner, jag är hoppfull och tror att det skall gå. Om det inte fungerar så kanske jag blit tvungen att kapitulera, men jag är inte redo för det ännu.

Profile picture for user Erik1979

Som svar på av nystart

Jag förstår dig. Var verkligen på samma plats. Kämpade så för alkoholen. Tycker fortfarande att det vore grymt att kunna dricka ett par glas men sedan jag varit nykter har jag fått livet tillbaka och inte värt att chansa. Jag har liksom du försökt utan resultat. Tyvärr tror jag det endast är kapitulera kvar för dig. Hoppas jag har fel. Du har en chans att fixa detta men du kommer inte klara det på egen hand. Läs din egen tråd igen om du tror att du endast kan dra ner lite. Jag vet att jag låter tuff men jag hade själv önskat det och det hjälpte inte när folk hurrade över halvhjärtade försök till nykterhet. Man måste till sin gräns. Du skrev tidigare att du nåt din. Men nu har du flyttat den igen.

Profile picture for user nystart

Jag är mycket starkade nu än jag varit förut, jag tror verkligen att den senaste blippen passerats. Jag har jobbat med mig själv och att inte ta åt mig när fru eller någon annan klagar och rackar ner på mig. Samtidigt har även min fru tagit tag i sina egna problem och vi har båda kommit överens om att vara snällare mot varandra. Igår var vi ut och åt, jag drack 3 öl. Det räckte för mig och jag var inte sugen på mer. Så vill jag ha det, och det kommer jag jobba för. Att sitta hemma och dricka är som sagt vad jag måste bryta, jag är hoppfull.

Profile picture for user nystart

Tack för din kommentar och att du bryr dig. Jag är här och läser mycket, skriver inte lika mycket då jag inte riktigt vet vad jag ska skriva. Annars går det upp och ned, har väl egentligen insett att jag borde sluta helt. Behöver bara ändra mitt mindset. Tack för pepp.

Profile picture for user nydag2018

Helt rätt...
Jag försökte länge också att dricka mindre. Folk här på forumet skrev att det inte skulle funka, att jag behövde sluta helt. Det ville jag inte lyssna på. Jag tog min egen väg och det gick jättebra att dricka två öl, sen vara nöjd och gå hem. Flera gånger. HA, jag hade rätt! Det gick visst att dricka måttligt. Så fel dom hade, alla dom som sa att enda alternativet var att sluta helt. Det gick jättebra att dricka måttligt, många gånger. Men sen kom det tillfället då det blev för mycket. Och det är så det alltid kommer att vara, och så länge det blir för mycket en gång av 10 så är det ett problem.
Jag hoppas att du hittar viljan att sluta helt, och inser att det inte kommer att funka att dricka måttligt även om det går ibland.

Profile picture for user nystart

Skrev ett längre inlägg igår, raderade det då det blev alldeles för mycket negativt. Jag måste helt enkelt ta en paus, en längre paus, jag tror hälsan börjar ta stryk. Har haft konstant ont i halsen sista veckan, kan bara bero på drickandet. Hade bestämt mig igen igår men sen fick frugan spel och började hela sin charad, kom på att jag hade en miniatyrflaska med whisky från en resa. Det räckte för att ta udden av allt, men det slutade ju inte med den. Bäst att ta en dag i taget, idag vill jag verkligen vara nykter.

Profile picture for user nystart

Jag måste börja arbeta med mig själv och ta hand om mig själv. Min fru har problem, men jag kan inte ta åt mig och bära på dom. Jag ska försöka beskriva situationen mer, men nu ska jag sätta upp mål. Jag läste i det andra forumet att någon satt ett mål att ge sig själv ett ultimatum på ett år och om situationen inte blivit bättre så skulle hon lämna sin man. Jag måste sätta upp samma mål, om jag inte kan ändra mig och leva normalt trots att min fru hela tiden tär på mig är det upp till mig att ge mig av. Jag måste sluta hoppas att hon skall ändra sig, jag måste lära mig att leva mitt i minfältet utan att bedöva mig. Annars kommer jag dö, det vet jag. Leverna kan inte palla hur länge som helst, njurarna och resten. Hur mycket stryk ska dom ta bara för att jag inte tar tag i detta?

Hur som helst, har just vägt mig och mätt mig. Usch..... Väger 99 kg och har 109 cm runt magen, huden är torr och astman har kommit tillbaks. Jag brukar äta LCHF och när jag är strikt är astman borta, nu har jag fuskat både med maten och drickandet och har således fått tillbaka inflammationerna och lagt på mig vikt. Jag tänker sätta upp mitt mål att gå ner till 85 kg, sluta med socker och alkohol. Jag är väl medveten om att det kan komma snedsteg, men jag måste lägga upp strategier för att både stoppa impulserna att dricka men också att om jag druckit veta hur jag kan stoppa det direkt utan att jag faller tillbaks i gamla vanor direkt.

Under denna tiden måste jag också sätta mig själv först och arbeta med att inte bli arg och inte ramla in i bråken min fru hela tiden försöker dra mig in i. Jag måste även sluta fråga om lov varje gång jag lämnar huset för att göra något, och när hon klagar på att jag lämnat huset för att göra något kunna ignorera och inte låta ilskan ta över. Kan jag inte göra detta och när jag har varit nykter en tid och nått mitt mål på 85 kg så lämnar jag. Klarar jag inte av att sluta dricka, ja då måste jag lämna också. Jag kan inte kasta bort mitt liv, jag vill leva och må bra. 6 månader minimum, men funkar det inte får det bli kortare.

Dag 1 nu. Döm mig inte för alla mina tidigare misslyckanden, jag vill verkligen bli fri från både spriten och alla negativa känslor.

Profile picture for user nystart

Korkat att tro att jag skulle kunna sluta när jag hade alkohol hemma. Spenderade helgen med att dricka ur allt, och det var inte lite. Nu är det helt tomt i skafferiet så nu kör vi. Ny månad dessutom så se nu till att hålla mig borta från att köpa mer så ska det här satans hemmadrickandet ta slut. Har några resor bokade denna och nästa vecka också, dessa kommer bli riktigt tuffa med fri alkohol i loungen på flyplatsen och fri sprit på planet. Nåväl, första kampen är att klara idag. Ska försöka ändra min rutin och gå på gymmet ikväll istället för efter lunch, brukar känna mig värd ett glas (eller 5) när jag kört ett hårt pass på eftermiddagen - sjukt jag vet! Så fort jag gjort något jag känner är bra så belönar jag mig med alkohol. Måste hitta annat att belöna mig med.

Dag 1 igen. Säkerligen är ingen intresserad av att läsa mina inlägg då jag är helt misslyckad, men jag skriver åt mig själv iallafall.

Profile picture for user Charlie12

Som svar på av nystart

Misslyckandet känner vi alla som trillat dit.... eller som missbrukar något. Nya tag och utmaningar. Jag tränar en hel del och kan rekommendera unna dig en bra måltid efter träningspasset så fokus av belöning blir bra mat. Kanske kan vara värt att prova. Men klart min belöning är helgerna, så inte så långt ifrån ditt men men, få göra så bra man kan och små steg.

Profile picture for user Vinägermamman

Klart att dina inlägg läses. Du är inte misslyckad. Tänk inte ens tanken!!!
Men jag tror att flera (och då inte minst mig själv) har det såpass jobbigt själva att det är svårt att skriva något konstruktivt svar.
Kram & pepp ?

Profile picture for user nydag2018

Jag tycker att det är jättebra att du skriver. Det är oerhört svårt att sluta och återfall drabbas nog vi alla av, därför tycker jag att det är viktigt att få veta att man inte är ensam om det. Får vi bara läsa om hur bra det går för alla så känns det ännu sämre när man tar ett återfall. Gemenskap är viktig.
Så för min del tycker jag att det är bra att du delar med dig och visar ärligt och rakt vilken kamp det faktiskt är att försöka ta sig ur ett missbruk. Kämpa på.

Profile picture for user nystart

Jag behöver kapitulera men jag vet inte hur. Föll igen igår, uppfann en anledning att åka och handla och köpte hem mer. Känner mig så värdelös, men jag vet inte hur jag ska ta mig ur detta. Min fur är som en speedad duracellkanin och hittar på jobb efter jobb och om jag kapitulerar inför henne kommer hon använda detta emot mig för evigt.

Profile picture for user nystart

Det är nog bäst att en gång för alla erkänna för mig själv att jag har problem, riktiga problem och att det går utför nu. Jag drar i handbromsen så hårt jag kan och hoppas få stopp på detta. Igår kväll gick det verkligen överstyr igen, det slutade med att en halv vinflaska ramlade ur skåpet och krossades över köksgolvet, som tur var hade övriga familjen redan somnat så jag kunde städa undan alla spår. Jag måste hålla mig nykter ikväll!

Profile picture for user Öltunnan

hur lika vi är. I går skulle helt klart äntligen vara Dag 1, men med väldigt konstiga argument blev det inte det, och nu sitter jag här och mår skit och undrar precis som du hur det ska gå ikväll. Har dock ett åtagande, och kommer inte hem förrän efter 22, så om jag inte köper hem nåt ska det faan gå. Jag måste som du erkänna att jag verkligen har problem med alkohol och att sluta. Ska vi säga att den 1 oktober var sista dagen det här året som vi drack, det låter lite bra som mål tycker jag. Ikväll håller vi oss nyktra till att börja med.

Profile picture for user nystart

Det tycker jag låter väldigt bra, men hur jag ska klara resten av året har jag ingen aning. Ikväll satsar vi igen, jag hoppas jag kan stå emot men diskussionen finns redan i huvudet. Det jobbiga är att jag varje morgon bestämmer mig för att nu får det vara nog, nu ska jag vara nykter. Detta håller i sig till 100% fram emot sen eftermiddag då det kommer en liten diskussion i huvudet om att så farligt är det inte och som till slut slutar med att jag kan ju vara nykter imorgon istället. Suck.

Profile picture for user nystart

Hur gick det Öltunnan? Själv lyckades jag inte, men det var egentligen inte förvånande då jag hade kvar sedan i måndags. Nu har jag iallafall motivationen och idag ska det gå, ska ut på resa vilket ofta brukar bli hårt drickande - dock har jag ett flyg mitt på dagen så ska banne mig hålla mig nykter och sedan ska det bli gymmet när jag kommer fram. Måste inte bara dra ner på drickandet, jag måste gå ner i vikt och komma i form. Måste få lite självdisciplin inte bara med drickandet, men med ätandet och tränandet också.

Profile picture for user Öltunnan

nä det gick inte igår heller, dock lite mindre än vanligt. Jag tror det är bra att vi skriver här ärligt hur det går så ser man ju hur illa det är, fram till den dag det vänder, och det ska/måste/vill jag att det ska göra!

Profile picture for user nystart

Klarade flygresan, har nu checkat in på hotellet nykter. Blir gymmet nu som belöning.

Profile picture for user nydag2018

Härligt att du klarade flygresan. Tänk vad bra kroppen mår av träning. Tror att den är oerhört tacksam att slippa a. Fortsätt på samma väg!

Profile picture for user nystart

Vet inte riktigt vad jag ska skriva, men åkte på jobbresa denna veckan och klarade som vanligt inte av att motstå at dricka både på resan dit, där borta och resan hem. Var så full när jag kom fram att jag inte hittade till hotellet trots att jag bott på samma flera ggr, fick inte kartfunktionen att fungera på mobilen då jag i fyllan inte slagit av flygplansläget. Sen efter att jobb var avklarat så blev det klassikern att sitta och tanka på hotellrummet helt bekymmersfritt för ingen vet ju hur mycket jag dricker där (förutom den stackars städerskan som städar upp dagen fter förstås). Sen lika bra att tanka på hela vägen hem och komm,a hem fulkl och djävlig, hade räknat med att frugan skulle sova så inget skulle märkas, men där gick jag bet så nu får man skämmas. Men egentligen bryr jag mig inte om vad hon tycker, jag skäms för mig själv, att jag inte kan låta bli. Har nog druckit vad en vanlig människa dricker på ett år under dessa dagar. Jag orkar inte längre.

Profile picture for user nystart

Jag har verkligen nått en botten nu, vill verkligen inte se hur djup den är så jag slutar här och nu ska jag upp ur den. Det finns inga altertnativ, annars är det slut.

Profile picture for user Li-Lo

Tack för att du berättar och låter oss vara ett stöd om möjligt. Här i Stockholm skiner solen och midsommarblomster blommar så allt är möjligt och livet starkt. En bra dag att ta sats utifrån.

Varma hälsningar och hopp
Li-Lo
Alkoholhjälpen

Profile picture for user MondayMorning

Tänker på vad du skriver den 2:a, "det går utför nu"
Tyvärr går det fort, ofta fortare än vad man själv hinner med.
Som en bakvänd tornado. Men du är ju väldigt medveten om
dina problem. Det är en förutsättning.

Skulle du kunna ta hjälp av läkare?
Våga? Vilja?

Kram

MM

Profile picture for user nystart

Tack för era fina meddelanden. Jag brukar aldrig ha någon abstinens men just nu kallsvettas jag och har haft darrande händer. Men så har jag druckit läskiga mängder sista dagarna.

Profile picture for user nystart

Det blev en seger idag, bäddat ner mig för att sova. Nykter! Har haft lite hjärtklappning, darriga händer och kallsvett. Men nykter det är jag. Känner mig äcklas av det där djävla giftet. Nystart-Alkoholen 1-0.

Profile picture for user Denhärgången

Hej
Jag ville bara berätta att jag läst hela din tråd, började och kunde inte sluta. Känner igen mig, och känner stor beundran över hur du hela tiden tar dig upp och försöker igen. Tack för att du skriver så ärligt, det ger mig mycket självinsikt att läsa dina tankar. Och wow, vad du är stark.

Profile picture for user Luddrigt

Som svar på av nystart

Den 10:e, alltså i onsdags, fick jag nog. Kändes som jag verkligen nått botten och allting var totalt skit. Har som du kämpat och trott att jag själv ska klara av att sluta dricka. Så otroligt trött på allt smygande och att alltid hitta på en anledning att dricka. Imorgon är ju alltid den dag som man ska sluta men för mig blev det aldrig så. Men i onsdags bad jag min att fru att köra in mig till Beroendecentrum. Aldrig varit där förut bara läst om att det finns. Blev inlagd en natt vilket bara det var riktigt avskräckande. Underbar personal och bra läkare. Nu går jag på Antabus vilket jag alltid tänkt att jag aldrig skulle göra.Mest för att det verkligen tvingar dig att vara nykter och att det inte längre går att skjuta upp dagen då jag slutade dricka. Men nu kändes det som det enda rätta för att inte förlora fru, hus och alla nära o kära. Idag känns det som ett fantastiskt bra beslut. Så härligt att vakna utan bakfylla och ågren för hur mycket jag drack igår och inte riktigt veta vad man svamlat om. Härlig känsla också att inte behöva börja planera dagen och kvällens drickande. Visst kommer det att bli många tuffa stunder framöver, det vet jag. Min fru är jätteglad och även mina vuxna barn. Dels för min ärlighet men också för att jag vågat ta detta steg. Oj detta blev ett långt inlägg men nystart, hoppas du finner en väg som passar dig!

Profile picture for user nystart

Tack för pepp. Skönt att vakna utan alkohol i kroppen. Sov som en stock och har den bakomliggande tröttheten man får när man slutar. Är fruktansvärt törstig också, dricker enorma mängder bubbelvatten. Nu tar vi tjuren vid hornen och kör. Vill aldrig mer vara full, usch vad hemskt det är att vara en mentalt handikappad idiot.

Profile picture for user nystart

Om jag ska klara det här gäller det att aktivt börja arbeta med saker, att tro att det bara är att slå om en switch och vips är man nykterist lär ju inte fungera. Jag funderar väldigt mycket på vad som gått bra och vad som gått dåligt i mitt liv och vad som gör mig glad och ledsen. Relationer med nära släktingar, måste man hålla dom vid liv när det alltid är på deras villkor? Om de inte får som dom vill surar dom och aktivt får mig att må skit. Är det bättre att kapa det? Iallafall tills vidare? Lite lull lull här när hjärnan går på högvarv.

Profile picture for user nystart

Eftermiddag och kväll har varit tufft, diskussionen i hjärnan har kommit upp med att så farligt han det ju inte vara. Första gången gick jag och duschade och då försvann den, sen efter att frugan tappade humöret över småsaker så tänkte jag fuck ut liksom - Men satte mig ner och bara andades så gick det över. Nu är det bara att fortsätta bita ihop, några timmar kvar till läggdags.

Profile picture for user nystart

Tack för din kommentar och omtanke. Sitter med familjen och tittar på tv nykter nu, skönt. Hoppas det går bra i din kamp på andra sidan. Kram från mig.

Profile picture for user MondayMorning

Vill bara ge dig ett tips. Skit frugan - tjatas det går därifrån. Ja alltså skit inte i frugan men
försök koppla bort allt tjat osv och ha fokus på en sak just nu. Samma sak med du skriver om
"bra och vad som gått dåligt i mitt liv". Jag tänker ta det sen, om det funkar för dig.
Grubbla inte.

Fokusera på att varje morgon du går upp ska du ha en nykter dag. Och se till att du fyller
den med bra saker. Börjar man älta massa skit så är ju risken att man tycker synd om
sig själv. Positivitet och ägna tiden åt att t.ex titta på dokumentärer om alkoholberoenden.

Gå ut, må bra, reflektera över bra saker men lägg fokus
under ett par veckor att bara vara nykter.

Blir det överjävligt med suget så försök att sov istället.
Jag fick propavan första tiden och det har räddat mig
många gånger. Tog en - sov- vaknade utan sug.

Du kan göra detta - tro på dig själv.

Profile picture for user nystart

Tack så oerhört mycket för ditt meddelande och att du bryr dig. Nu kan jag ta ut segern för idag. Nystart - Alkoholen 2 - 0. Yes! Känner mig stark just nu, iallafall väldigt nöjd.

Profile picture for user MondayMorning

Nystart-Alkoholen 2-0! ;.)
Och måndag morgon har du tagit din första helg.
Inte illa att börja inför helgen och ta den skiten först.

Sov gott när det blir.
Du kommer vakna som en pigg vaken klar människa imorgon
bitti. Välkommen till en fin söndag morgon.