hur mycket är för mycket?

770 inlägg / 0 nya
Senaste inlägg
victoria (inte verifierad)
Jaha, var ganska säker på att texten kom från Marianna...

Jaha, var ganska säker på att texten kom från Marianna Willamson´s "A return to love"

lillablå (inte verifierad)
märta, hur har du det? och victoria, tack för en...

märta, hur har du det?

och victoria, tack för en oerhört vacker text, oavsett vem som ligger bakom orden... tack!

ska ut och njuta av min ensamhet idag... en filt, en bok, och en stor kaffe och jag SKA njuta... och eftersom mormor förväntar sig ett besök i eftermiddag känns ensamheten mindre påtvingad och hemsk... trots bröllopsfotografering igår omgiven av lycka och framtidstro... =)

hoppas ni alla fina får en fantastisk söndag!
stora kramar!

Fenix (inte verifierad)
Hej Viictoria. Jo, jag har nog rätt. Klistrar in detta...

Hej Viictoria.
Jo, jag har nog rätt. Klistrar in detta från nätet:

”Vår djupaste rädsla är inte
att vi inte räcker till.
Vår djupaste rädsla är
att vi är mer kraftfulla än vi förstår.
Det är vårt ljus, inte vårt mörker
som skrämmer oss mest.

Vi frågar oss,
vem ska jag vara?
Lysande, fantastisk, talangfull, underbar.
Vem ska jag inte vara?
Du är ett Guds barn.

Att du låtsas vara liten
tjänar inte världen.
Det finns igenting upplyst i
att gömma din storhet,
för att andra människor
inte ska känna sig osäkra.

Vi föds för att visa
den gudomliga skönhet som finns inom oss.
Det finns inte bara i några av oss,
utan i alla.
Och när vi låter vårt eget ljus stråla,
ger vi omedvetet andra människor
tillåtelsen att göra detsamma.

När vi befrias från vår egen rädsla
befriar vår närvaro automatiskt andra."

Nelson Mandela, ur installationstalet 1994

Märta (inte verifierad)
Hej lillablå I går var jag och en god vän ute på...

Hej lillablå

I går var jag och en god vän ute på krogen en stund. Vi kom ner strax före 21.00 och beställde in lite mat. Efter en timme var jag helt slut och var tvungen att gå hem igen. Jag klarar inte av fulla gapiga människor längre, hela kroppen reagerar och går i full beredskap. I dag är jag helt slut, full av ångest och försöker tänka på andningen. Mitt liv är förstört, jag börjar förstå det mer och mer. Jag är sjukskriven sedan i början på maj men resan tillbaks till ett normalt liv som inte längre begränsar mig är långt och mödosamt.

I eftermiddag ska jag hem till min dotter och hennes sambo på fika så det blir en långpromenad i solen. Jag har världens underbaraste dotter som stöttar mig oerhört nu, fina vänner likaså så jag känner mig trots allt väldigt previligerad. Jag försöker hålla det i minnet när smärtan kommer.

Hoppas att du får en bra dag lillablå :-) Ett steg framåt, ett steg i taget

Kram Märta

lillablå (inte verifierad)
ännu en häva-ur-sig-roman... läs inte... (inklistrat...

ännu en häva-ur-sig-roman... läs inte... (inklistrat från botten)

Märta...
förstår precis vad du menar... jag får rysningar av överkonsumerande låtsasglada.... eller stupfulla elaka... med en gång minns kroppen, jag kan inte få den att lugna sig, den reagerar trots att jag mycket väl vet att det där inte har något med mig att göra alls..

min stresströskel är så fruktansvärt låg.
slutade kl 13 i fredags, skulle träffa brorsan för lite lunch...
han stod och väntade och retades med mig och skickade 9 sms på raken, och samtidigt ville min kollega ha en liten statusrapportering... och jag fick panik, stressen blev mig helt övermäktig... hela mitt system låste sig... kunde inte svara min kollega, kunde inte hantera telefonen som bara pep och pep och jag bröt ihop igen... kunde inte bara skratta åt det, jag fixade inte situationen... och nu så här i efterhand ter det sig ju bara löjligt! vad var det värsta som kunde hända? brorsan fick vänta två minuter extra...

dessutom, väl på lunchen, glömmer de vår mat, så vi fick vänta 20 minuter extra på den, och sen hittar brorsan plast i sin rätt, och då skulle vi kompenseras, och fick vänta 15 minuter på en i och för sig väldigt god efterrätt... och vad hade väl 2 minuter extra spelat för roll?! men just då, just där, blev det syntax error...

och idag skulle jag ju ut och njuta av ensamheten... men jag glömde kolla vädret... och istället för att göra nåt annat än att ligga på en filt och läsa, typ gå på ett kafe eller nån fotoutställning, så har jag halvsovit i tre timmar... och hur bra mår man då? nu väntar mormor... min älskade mormor som jag har skämt bort, och nu förväntar sig ett telefonsamtal varje dag och besök 1-2 gånger i veckan... vilket jag gärna gör, men ibland undrar jag om jag glömmer bort mig själv...

ännu en häva-ur-sig-roman... läs inte... ska klistra in det längst upp också, som en varning!
stora kramar ändå! eller kanske just därför!!! =)

Kvinna-mamma46 (inte verifierad)
Hej lillablå! När jag läser dina inlägg så...

Hej lillablå!

När jag läser dina inlägg så låter det som du är utbränd.... och behöver vila. Du vet när man varit med om för mycket, varit konstant i stressberedskap, jobbar för mkt. Jag tror att du skulle gå till någon och prata och kanske bli sjukskriven.

Det är inte bra att fortsätta i samma spår och tempo trots massa varningssignaler från kroppen. Du måste vara rädd om dig!

Många kramar Pia.

Kvinna-mamma46 (inte verifierad)
Vi föds för att visa den gudomliga skönhet som finns...

Vi föds för att visa
den gudomliga skönhet som finns inom oss.
Det finns inte bara i några av oss,
utan i alla.
Och när vi låter vårt eget ljus stråla,
ger vi omedvetet andra människor
tillåtelsen att göra detsamma.

Fin text.

När jag känner mig liten, ful och oduglig så brukar jag tänka på en röd, tjock, skabbig gammal hankatt. Som skrider fram som om han vore vackrast och dugligast i världen. Han bara är!! och är självklar i sitt liv. Han är mitt föredöme och jag kan släppa mitt egos pockande tankar om att jag ska vara bättre, sämre, olycklig, lycklig, avundsjuk, girig, snällare osv. OCH BARA VARA! Det är inte självförtroende utan sann självkänsla. (tror jag i alla fall. :)

Billy (inte verifierad)
Märta, jag reagerade lite på ditt inlägg och började...

Märta, jag reagerade lite på ditt inlägg och började tänka på hur jag själv ser saker och ting. Jag har ofta känslan av att mitt liv är förstört och att det är jag själv som har förstört det. Men ju längre tiden går inser jag att det inte är sant. Jag väljer själv om mitt liv är förstört eller inte. Vad jag värderar och vad som EGENTLIGEN är viktigt. Och vad är ett normalt liv som du vill leva? En vän gav mig ett tips för ett tag sen. Att försöka se saker ur ett större perspektiv genom att tänka mig att jag är en "utomjording" som kommer ner hit och ser hur vi lever.

Låt oss säga att han, hon eller det dyker ner på krogen där du var. Och ser olyckliga, stressade varelser som beter sig konstigt, dricker äckliga vätskor som dom låtsas njuta av och gapar åt varandra i ett trångt utrymme. En av varelserna vill inte vara där och går därifrån. Denna varelse mår dåligt av att vara där. DET skulle jag som utomjording tycka vara normalt. Att se varelsen promenera med sin avkomma i vacker naturomgivning i strålande ljus skulle jag också uppfatta som normalt ...

// En utmomjording :)

Märta (inte verifierad)
lillablå Hoppas att du sovit gott och får en bra...

lillablå

Hoppas att du sovit gott och får en bra start på veckan. Att stresströskeln är låg är inte konstigt. När kroppen varit i full beredskap under lång tid så tar den stryk. Dessutom har kroppen sitt eget minne där beredskapen automatiskt kopplas på när kroppen upplever en stressituation. Jag tror att mindfulness kan vara en bra väg för att må bättre. Har du förresten börjat med det än? Och du, det är helt normalt att reagera som vi gör efter en lång period i vanmakt ;-)

I går var jag hem till min dotter och fikade, på kvällen gick jag och min goaste vän Sara ut och åt en bit mat. Det blev ett par glas vin, kaffe och en längre promenad under en vacker kvällshimmel. Så kan man också förhålla sig till alkohol. Jag har sovit gott i natt men drömt mycket om mitt X, förstår att jag fortfarande har mycket kvar att bearbeta.

Kram Märta

lillablå (inte verifierad)
Åhh.... ni är så underbara allihop! Just idag är en...

Åhh.... ni är så underbara allihop!
Just idag är en rätt skön dag... den började sådär, men har sakta blivit bättre...
Sista tillfället på min mindfulness-kurs igår, men jag har inte orkat ta till mig allt och verkligen leva mindfulness än... men jag är medveten om att jag inte är medveten, om ni förstår...
och i morgon ska jag titta på mitt drömhus, för drömma ska jag inte sluta med!
Stora kramar till er alla!

Och Pia, den här är till dig!!!
http://www.facebook.com/photo.php?pid=110612&l=aac8aa8d13&id=10000100294...

lillablå (inte verifierad)
Hej igen... Pratade med Mie igår via facebook-chatten......

Hej igen...
Pratade med Mie igår via facebook-chatten... helt obeskrivligt bra att prata i realtid, få kommentarer och bolla och fundera tillsammans... Tack Mie!
Skickade i morse iväg det längsta brevet någonsin till en beroendemottagning i närheten, där jag ber om hjälp att bryta mig ur mina mönster... Har länge funderat på hur jag ska överleva, och tack vare er, Märta, Pia, Mie och andra som antytt eller rätt ut påpekat att vi ibland behöver hjälp, så har jag idag bett om den!

Vissa dagar är bra, vissa sämre, men det blir bättre!
Idag är bra, jag städar och tvättar och röjer, och i eftermiddag ska kära far och bror följa med på visning på ett drömhus... håller ni tummarna?!
stora kramar!

Märta (inte verifierad)
lillablå Vad underbart härligt att höra att du har...

lillablå

Vad underbart härligt att höra att du har energi till dig själv. Det är så viktigt. Bra, bra, bra att du ber om hjälp, vi klarar inte det här på egen hand. Det är en mödosam process och tufft arbete att ta sig ur medberoendet där man lätt halkar lite hit och dit och då är det bra med"stödhjul".

I går kom min dotter hem till mig och satte i gång med att röja och förändra. Ut åkte bokhyllan som jag blev inkastad i, köket gjordes om och sovrummet likaså. Nu känns mitt hem som bara mitt igen. Mitt X kommer aldrig mer innanför min dörr, hit kommer aldrig mer någon som kränker mig eller gör mig illa. Tänk att så lite kan göra så mycket för att hitta ny styrka och energi :-)

Jag håller alla tummar som finns att du hittar ditt drömhus i dag. Och du, ett steg framåt, ett steg i taget...

Stor kram/ Märta

Märta (inte verifierad)
lillablå Satt och läste din tråd och fastnade tills...

lillablå

Satt och läste din tråd och fastnade tills jag läst igenom allt. Du, vilken resa vi båda har gjort under våren, det är lätt att glömma ;-)

Kram Märta

Kvinna-mamma46 (inte verifierad)
O vilken fin, förnuftig, stolt katt som blickar ut i det...

O vilken fin, förnuftig, stolt katt som blickar ut i det dåliga vädret! Tack :)

Ja Märta och Lillablå. Ni är tappra och beundransvärda. Har nog skrivit det förut, men alkoholism är en hemsk sjukdom och allra värst för partnern och barn. Alkisen har ju ändå ett val...

Fortsätt er resa med önskan om att den blir lättare och ljusare för varje dag!

Pia

Märta (inte verifierad)
Pia Det samma till dig. Vi är många starka...

Pia

Det samma till dig. Vi är många starka kämparkrafter här på forumet och himlans bra för varandra på olika sätt. Även du ......

Kram Märta

Mie (inte verifierad)
TACK själv Lilla blå...

TACK själv Lilla blå...

måne (inte verifierad)
vilka otroliga människor ni alla är!!! lycka till med...

vilka otroliga människor ni alla är!!!
lycka till med husvisning,lilla blå
botten,botten,,,,,
uppåt,uppåt,,,,,
är inte redo att kasta in handduken
har varit en bra vecka trots allt
nykter,solig
växthuskaffe
o skolavslutningar
kors o tvärs
känner mig lugn
o förvirrad samtidigt
men har ändå en tillförsikt
till mig själv
finns ju inget annat att göra
än att kämpa vidare
livet är ju vackert som det är
i sin enkelhet
snosa på ungarna
krama jycken
o bara leva

carpe diem
kram Måne

Kvinna-mamma46 (inte verifierad)
Vi är Måne! Du inte minst.

Vi är Måne! Du inte minst.

lillablå (inte verifierad)
Hej! Jobbat idag, mycket mer kundkontakt än...

Hej!
Jobbat idag, mycket mer kundkontakt än vanligt...
Och sen hem till mormor, gick in genom hennes dörr
samtidigt som kronprinsessan gick in i kyrkan...
Vi åt tårta och drack kaffe, mormor fick ha en guldkrona
på huvudet, dagen till ära...
och nu är jag helt tom, helt slut, och trött...

väntar på svar från beroendemottagningen.
hoppas verkligen att jag inte väntar förgäves, vet inte vad
nästa steg blir då...

min kollega träffade på mitt ex i mataffären häromdagen,
han kom så nära då... det påverkar mig mer än jag vill
erkänna, och det irriterar mig... blev nästan sotis över att hon
sett honom, och inte jag.. fast jag VILL ju inte se honom...

just det ja, huset var så fint, så fint... alldeles för fint, det var
mer än 30 par där... och att gå på visningen fick mig att tänka
lite till, på vad jag vill och vad jag borde, inte säker på att de
två stämmer överens... svaret kommer tids nog!

Hoppas ni alla får en fin lördagkväll och söndag!
tack för att ni finns!!!

http://www.facebook.com/photo.php?pid=114656&l=2d90dc3bf9&id=10000100294...

Märta (inte verifierad)
Hej lillablå Hur mår du i dag? Jag är nervös, ska...

Hej lillablå

Hur mår du i dag? Jag är nervös, ska träffa X syster och berätta allt som hänt. Vill på något sätt lämna allting ifrån mig, bakom mig nu. Bryta tystnaden. Vi ska äta lunch, hon är en klok kvinna och vän så egentligen behöver jag inte känna så här. Små händelser kan ta mycket kraft, precis som du beskriver.

I dag skiner solen, det är en riktig sommardag. Ska försöka njuta, jag älskar våren och sommaren, solen som värmer huden och gör den gyllenbrun. Hoppas att du får en bra dag och en bra start på veckan

Kram Märta

lillablå (inte verifierad)
hejhej! Märta, hoppas att du känner lugn och ro nu...

hejhej!
Märta, hoppas att du känner lugn och ro nu efter lunchen... gick det bra?

en sådär dag idag... har fått någon slags allergisk reaktion på antingen nya arbetskläder, eller en kräm mot utslag... helt svullen, röd och guuuud vad det kliar på hela halsen... men det är ju övergående iallafall!

pratat med min bankkontakt idag, och där sprack alla mina drömmar!
"Riktvärdena i kalkylen har förändrat sig så..." inte råd med vare sig lägenhet i stan eller nåt hus av värde ute på landet... kanske en liiiiten rutten sommarstuga kan jag få tag i, men hur kul är det? där kom svaret på mina funderingar, behöver inte ta ställning just nu, med andra ord! så det blir nog att bo kvar svart i andra hand så länge jag kan, och sen lösa situationen när den uppstår... just nu har jag 63 intresseanmälda lägenheter! borde kanske flytta till en mindre stad? några tips på lämpliga orter?! =)

annars funkar det.
väntar fortfarande på att höra från dem på beroendemottagningen.
vackert väder ute är det iallafall, tog mig en kaffe på ett café på hemvägen, varmt och skönt och rätt avkopplande, och nu är jag åter hemma i min lilla etta!

i morgon blir det ett träningspass och sen kanske lite lugn i solen i nån park, är ledig två dagar nu, härligt men jobbigt också, dubbelt, precis som det mesta just nu!

skulle nog behöva krama om er alla i verkligheten idag, få ge och ta lite mänsklig värme!
ta hand om dig, de dina!
kram!!!

Märta (inte verifierad)
lillablå Sen kväll, min dotter var här och...

lillablå

Sen kväll, min dotter var här och "pysslade" i eftermiddag och i kväll. Det var riktigt tufft på lunchen, så många känslor som kom upp till ytan. Insåg att jag inte längre vil veta något om X, det är bara plågsamt att påminnas. Just nu är jag bara så innerligt utpumpad och sliten, ska lägga mig och läsa och försöka sova. Förhoppningsvis har jag samlat ihop tankarna till i morgon.

Vad tråkigt att höra om drömhuset och ekonomin. Alltid är det något som sätter stopp för planerna, drömmarna, visionerna. Ibland undrar jag hur länge man ska orka längta, drömma, fantisera. En annan stad? Tja, flytta hit, vi har en fin park där vi kan äta dina kanelbullar i solen som vi pratat om tidigare... Skämt åsido, du kommer att finna ditt paradis och jag mitt. Jag tror på det, jag försöker verkligen peppa mig och tro på det som väntar oss alla kämpar. Vi har alla vår tid i livet, varför skulle vi annars finnas här. Sluta aldrig drömma, sluta aldrig fotografera lillablå. Jag ska aldrig sluta brinna för det jag tror på, engagerar mig i, är duktig på och som ger mig energi. Sov gott lillablå och alla andra kämpar här på forumet....

Kram Märta

Märta (inte verifierad)
lillablå Sänder en tanke till dig i dag på...

lillablå

Sänder en tanke till dig i dag på midsommarafton. Hoppas att den blir fin för dig och precis som du vill ha den. Själv är jag bjuden på den årliga festen med alla mina vänner men har tackat nej i år, klarar inte av all alkohol som står på bordet, alla höga röster, stress, oro i hela kroppen. Nästa år kanske :-) Jag firade lite i går med min vän Sara, bubbel, god mat och mycket skratt. Det känns så himla bra att lyssna på kroppen, magkänslan och stå på mig mot alla som försöker "övertala" mig. Just nu klarar jag inte av större sällskap och alkohol. Det är bara så, bara att acceptera.

Jag har en lugn dag på balkongen med en bra bok (hypnositören av Kepler), katten, blommorna och solen. Ska titta på fotboll om en stund, Brasilien spelar.

Glad midsommar och kram/ Märta

lillablå (inte verifierad)
Hej Märta och kanske någon mer som läser... förundras...

Hej Märta och kanske någon mer som läser... förundras över hur tråden får fler och fler visningar...

Kom precis hem efter en dag med lite jobb fram till tre (eller ganska mycket faktiskt, tänk att folk inte kan planera bättre utan måste till mitt jobb samma dag som de ska ut och resa och oj.....) och midsommarmat med mormor och min morbror som kommit hem efter ett par månader i utlandet. Ett lugnt och städat firande, kan inte bli mycket annat när åldern varierar mellan 34 och 93! Fast en liiiten snaps blev det, bara för traditionens skull, kunde lika gärna hoppat den...

men det var skönt att komma hem, jag har äntligen fått hem en soffa och fyra köksstolar, och köksbord kommer i nästa vecka! pappa skrynklade ihop ansiktet på karaktäristiskt sätt som alltid när nåt inte är riktigt bra, och undrade varför jag inte bett om hjälp med sofftransport tidigare... men nu är den här (med två nyinköpta underbara lindgröna kuddar från indiska) och med den kom lite hemkänsla! NU ska jag ta tag i alla julsaker och annat som jag tog med mig från honom, bort med kartonger och påsar och in med trivsel och kanske till och med lite ordning!

morgondagen bjuder på mys hos god vän med hennes familj hos hennes föräldrar, kanske ska dottern på 4 ta årets första bad, jag ska ta med kameran som orsak att inte göra det samma och dokumentera... =)

just nu mår jag rätt ok, jag försöker att njuta av de stunder av lugn som infinner sig, för jag vet ju att det går upp och ner... har undrat lite stilla hur deras dag sett ut, skänkt dem en tanke eller två, men sen räcker det. vår tid var då, min tid är nu.

och Märta, ditt beslut var nog klokt, jag hade inte heller fixat ett stort sällskap med midsommarens alla krav på flödande snaps, vin och öl... och bokvalet är bra, jag kunde inte släppa den, missade min hållplats på väg till jobbet tack vare den boken, och fick mig en skön promenad tillbaka! =) så ta hand om dig, klappa katten från mig!

många styrkekramar till alla idag, kanske behövs de mer än någonsin? ensamheten är extra tydlig och extra jobbig helger som den här, även om den råkar vara självvald!
så kram och godnatt, och dröm fina drömmar!!!

måne (inte verifierad)
i mitt innersta känner mig ensam fast jag inte...

i mitt innersta
känner mig ensam
fast jag inte borde,,
vad är det för fel på mig?

måne

lillablå (inte verifierad)
måne min vän, du vet det innerst inne, det är inget...

måne min vän,
du vet det innerst inne, det är inget fel på dig...
djävulen på din axel är stark, och blir starkare för
varje droppe du får i dig...
var glad att din man blev besviken på dig, det visar att
han älskar dig och bryr sig... värre vore det med tystnad.
ännu en uppdatering, och du har av den blivit ännu en erfarenhet rikare...
ta hand om dig!!!

Märta (inte verifierad)
hej lillablå Det var skönt att sova länge och vakna...

hej lillablå

Det var skönt att sova länge och vakna i lugn och ro, ingen bakfylla, inga hårda ord, ingen oro. Jag vaknade vid 01.30-tiden i natt av att en man utanför skrek av smärta, uppröda röster, hundar som skällde. Oro, oro.... Kroppen gick upp i full beredskap igen, det tog timmar innan jag somnade om. Skön ändå att jag låg i min säng, i mitt hem, ensam och på en fredag utan att behöva fly.

Kaffe på sängen, forsatte med boken och med en spinnande katt bredvid mig. I dag är starten på ett helt nytt år utan mitt X (vi skulle ha firat två år i går). Jag har bestämt mig att det här ska bli ett helt nytt år där allt fokus ska ligga på mig själv, mitt välmående, min resa tillbaka till att bli hel igen. På något märkligt sätt, även då smärtan och sorgen kommer i vågor, känner jag att beslutet ger mig styrka, en orientering framåt igen. Motivation, vilja, kraft, åter styrfart, framåt..... ;-)

Hoppas att midsommarhelgen varit till glädje för alla här på forumet och att du får en bra dag med kameran

Kram Märta

måne (inte verifierad)
tack lilla blå lite bättre idag lite starkare men...

tack lilla blå
lite bättre idag
lite starkare
men deppig
har druckit kaffe i solen
vacker dag
ångesten på väg lite längrebort
en ny dag
ett nytt löfte
nykter idag
kram måne

lillablå (inte verifierad)
Skönt att höra måne! lite bättre idag, och ännu...

Skönt att höra måne!
lite bättre idag, och ännu bättre i morgon!
unna dig lite extra gott idag, glass med jordgubbar och hallon,
eller nybakta kanelbullar, eller en stor chokladkaka... eller en
extra kopp kaffe med tillhörande god bok...
ta hand om dig!!!
Kram!!!

lillablå (inte verifierad)
Jag gjorde det! jag tog mig upp ur soffan och gick ut!...

Jag gjorde det!
jag tog mig upp ur soffan och gick ut! =)
tänk att sånt som de flesta tar alldeles för självklart, att gå ut
i solen med en bok, eller gå ut med soporna, ta på sig strumporna,
eller boka tvättid, eller fixa de där sista fotona innan uppdraget är
slutfört, eller vattna blommorna kan vara så vansinnigt svårt?

men det var rätt skönt ute, faktiskt...
det värsta av allt, rätt patetiskt faktiskt, var att det som fick mig att
få ur tummen, var ett löjligt program från australien... deras version
av bonde söker fru... har varit där i ett år och pluggat, och att höra
det underbara språket och se vidderna där gav mig precis den lilla
energi som behövdes!! två timmar i solen med en bok blev det!

verkar som det har varit en tuff helg för många, på båda sidor om flaskan...
gör ont i mig när jag läser hur alla kämpar för överlevnad, inläggen bara
vibrerar av all ångest och kamp...

skulle ta fram några foton från ganska exakt ett år sen, när jag träffade
lilla tösen från igår, på samma ställe vid samma badvik... och i mappen
märkt med tösens namn låg tyvärr de allra första bilderna på honom...
han var solbränd, typ 20 kg lättare, lugn och glad och lycklig, och en
spegel på hur jag mådde då... lycklig och full av tillförsikt... trodde verkligen
att vi hade en framtid ihop då... trots att vi inte ens pussats! ack så fel jag
hade! vi skulle firat ett år om tre dagar...

märta, du är så klok och så underbar, jag hoppas verkligen att du får ett
fantastiskt och lugnt år med fokus på dig själv och de dina... skulle så
gärna göra en tur runt om i landet och hälsa på er alla, och tacka er med
en riktig kram!!!

mina tankar leker spökboll i huvudet, de hoppar upp och ner och springer
hit och dit och duckar febrilt för att inte bli träffade... märks visst på inlägget,
jag bara hoppar från det ena till det andra... så det får vara nog för den här
gången, jag har en känsla av att jag återkommer!!!

kärlek och värme till er alla!!!
/kristin

Sidor