Maken smygdricker!

3 inlägg / 0 nya
Senaste inlägg
Frun
Maken smygdricker!

Hjälp, vad ska jag göra med min smygdrickande man.
Problemen har väl funnits hela tiden men jag har blundat. Vi har vart ihop 10 år.Det har alltid varit nått på helgerna men nu har det blivet ohållbart. Nu räcker inte ett par öl nu är det starksprit som gäller.
Fredagarna sätter ribban för hur helgen ska bli. Redan i trapphuset vet jag det blir en sån helg igen. Musiken är på Kommer in och ser efter tecknen på om han druckit, hur luktar han, hur ser kroppsspråket, ögonen och hur låter han.
"Ser" aldrig att han dricker men fullare blir han. Han är i köksskåpen, in i matrummet, toaletten m.m.
Jag håller mig undan, stänger av mobilljudet och hemtelefonen bara för att han ska somna så det blir lugn och ro. Och då smyger jag i lägenheten för att inte väcka honom. När jag vaknar på lördagen är han redan full för då har han redan varit uppe tidigare och "fyllt" på och så fortsätter det hela helgen. Han sover och fyller på. Han smygsuper bara hemma är det middag eller fest så dricker han öppet inom vänkretsen. Men han kan aldrig hålla sig salongsberusad och ha trevligt. Utan han blir bara full, och somnar. Alla som inte vet om problemet säger alltid att vilken "tur" jag har som har en sån bra och trevlig man. Om dom bara visste.

Han fyller alltid på förråden när jag inte är hemma, kommer hem senare än han. Ser endast att det bli mindre i vinet eller spriten. Sett honom när han "glömt" att jag är hemma halsa ur flaskorna med starksprit. Han dricker upp andras om det ej räcker med det som han köpt för helgen. Hans vuxna son bor hos oss tillfälligt.

Håller mig bara undan för honom på helgerna, tassar på tå för att inte väcka honom när han väl somnar. Har försökt att prata med honom om problemet
men han säger att han inte nått botten än eller så vill han inte prata. Och det känns mest som jag inte finns. Vi kommer båda från hem med alkoholproblem och i min familj pratade man aldrig om känslor eller om problem och det gör det svårt för mig att hantera det som jag har nu.
Vet ej hur jag ska lösa problemen men som det är nu funkar inte. Jag har inget liv. Vill inte åka hemifrån för jag vet att det blir ett jävla liv med musiken och vi bor i hyreshus. Vill inte ha ett klagomål från grannarna eller en lapp om vräkning. Har åkt iväg en helg och fick då höra av grannarna att det var hög musik på hela natten och det fortsatte på dagarna. Han somnar full med stereon på högsta volym.

Dricker själv väldigt måttligt för jag vet vilket helvete det ställer till med.
Snälla finns det någon som kan ge mig lite tips om hur jag ska hantera det här. Är helt slut i kropp och själ.
Orkar inte mycket längre.

mulletant
Välkommen Frun!

Så klart du inte orkar (mycket) längre - det ska du inte heller för det förändrar ingenting! Det bästa tips jag kan ge dig just nu är att du läser i trådarna här under "Hjälpa någon som står nära". Jag brukar också rekommendera Carina Bångs blogg Information och stöd för medberoende http://medberoendeinfo.blogspot.com/
Det du kan göra, kanske det enda du kan göra (så tror jag) är att förändra ditt eget liv. Mannen och mannens alkoholvanor kan du inte och kommer inte att kunna förändra - jag tror att du innerst vet det själv. Du behöver jobba med ditt medberoende, sluta ljuga, skydda, släta över... sluta ta ansvar för att "allt" ska fungera. Det är verkligen lättare sagt än gjort. Men det är din väg till frihet.
DET du också KAN göra är att skriva mera här, du är varmt välkommen och du är på rätt när du har hittat hit. Att skriva är att klargöra sina tankar och det är ett viktigt steg. Du kan också söka hjälp inom kommunen eller varför inte gå till ett Al anon möte. Där kommer du att mötas av värme av människor som vet från insidan vad du upplever. Varma hälsningar, kramar / mt - som läst och skrivit här sen början av 2011 och forumet var början till att förändra mitt liv

Mammy Blue
Hejj, hej,

och välkommen!

Jag som skriver detta är alkis, har varit nyktet nu i drygt åtta månader, i princip helt tack vare detta forum. Jag är även anhörig, då min sambo fortfarande dricker.

Jag tror att man vinner på att som anhörig lära sej så mycket som möjligt hur en alkis tänker och fungerar, man är nog ganska chanslös annars, lögner och självbedrägeri är alkisens bästa grenar... Läs alltså gärna i både alkisdelen och i anhörigdelen, kommentarer är hjärtligt välkomna och är mycket bra för en själv också, man skriver långsammare än man tänker, då man hinner fundera lite på det man tänker. Äsch, nu blev det rörigt, men jag hoppas du förstår ändå!
Välkommen!
/MB