Orolig mamma

1 inlägg / 0 nya
Orossjälen
Orolig mamma

Hej
Det här är första gången jag är med i något forum överhuvudtaget så jag har absolut ingen aning om hur jag ska skriva, men känner ändå att jag måste försöka skriva av mig på något sätt,kan inte fortsätta att älta och prata sönder min man.
Så här är det, försöker beskriva mitt bekymmer, kanske är det någon som kan ge mig råd eller har egna erfarenheter.
Jag har en vuxen dotter som bor långt ifrån mig så jag är ju inte mitt i och det kanske bäde är bra och dåligt, för jag vet inte hur hon mår och det är väl det som är problemet jag förstorar upp och inbillar mig saker. Har inte förstått att hon haft varken alkoholoproblem eller tablettmissbruk tidigare men när hon var hemma och hälsade på för ganska exakt 2 månader sedan så var hon full när hom kom, hon nekade till att hon druckit men jag stod på mig och sa att jag inte trodde på henne. Till slut efter det att jag med våld letat igenom hennes väskor och hittade 3 liter vodka som hon köpt med sig förstod hon att det var lika bra att kapitulera. Hon har en pojkvän som dragit med henne hela vägen på tåg med byte två gånger och han försökte för min skull att hålla henne bakom ryggen, för han visste inte heller om hennes problem. Så allt blev som en värsta gradens Noren pjäs den här helgen hos mig och min man. Hon erkände sina problem och jag fick kontakt med en man som jobbar med missbrukare

och vi pratade flera gånger innan hon åkte tilbaka. Det kändes ganska bra och hon lovade att ta hjälp. Hon var nykter i nästan en månad sen kom bakslaget då jag var på semester.
Då hörde henne pojkvän av sig till oss och sa att han skulle lämna henne att han inte orkade längre, och det förstår jag fullt ut.
Men hon bad om ursäkt och lovade att ta hjälp igen och hålla sig ifrån alkoholen. Så nu har hon och hennes pojkvän det ganska bra för tillfället.
Jag är glad för detta, men jag känner mig hela tiden orolig, hoppas naturligtvis att det ska gå bra men känner hela tiden en oro, och vet inte vad och hur jag ska kunna hjälpa henne. Vi har alltid haft en väldigt nära mor & dotter relation, men nu känner jag inte igen henne när jag pratar med henne, och hon tar allt jag säger som hot, vill ju bara vara där och stötta henne. När jag inte får tag i henne på telefon och ringer istället till hennes pojkvän blir hon sur både på mig och på honom. Jag känner inte heller att jag kan lita på vad hon säger, hon har ljugit en hel del. Känner mig maktlös över hur jag ska hantera hela situationen.