Senaste kommentarerna i forumet

Ja såklart går det upp och ner. Och- en del av glädjen som jag nu ofta känner handlar om tacksamhet mot honom som gav mig så mycket. Alla spår av liv jag har här hemma, gemenskapen vi hade, upplevelser av musik, som var hans stora intresse, konst, skönhet. Och en galen glädje att bara leva. Efter ett år av lite vanmakt, dödens närhet, ett år då vi visserligen oftast lyckades ta en dag i sänder men förstås till priset av lite förnekelse. Jag har också kommit ännu närmare mina döttrar, vilket är underbart. Middag hos den ena igår. Delvis har det absolut också att höra med nykterheten, att de börjar ha ett riktigt förtroende för mig. Underbart med de halvstora barnen, höra om skola, kompisar, hobbyn, funderingar om allt möjligt.

@Andrahalvlek så sant, ångesten har har lindrats något idag. Det var mitt beslut att ta första glaset men sen tog sjukdomen över.

@Ny dag det låter som vi har en del gemensamt. Bra att få en diagnos så att man kan få rätt hjälp. Vi får peppa varandra! Kan vi utmana varandra att vara helt nyktra året ut?

Godmorgon i stugan!

Det var bra jobbat vad gäller enheterna @Fia L. Skönt att du känner dig beslutsam också 🙂

Det är ett väldigt fint höstväder. Inte ännu på det klara med vad jag ska göra av dagen men har en ganska god energi och ett gott mående. Ska göra det bästa av dagen ❤

Ta hand om er

@Ny dag @Bobafett Slå följe med varandra! Växeldra. Skriv dagligen hur det går - till varandra! Det är så viktigt att man känner att det finns andra som kämpar med samma sak. Vi behöver gemenskapen. Ibland behöver du gruppen och ibland behöver gruppen dig. Visa er själva att ni klarar av detta! Ta aldrig första glaset. Det förts glaset bestämmer du, sen bestämmer alkoholen.

Kram 🐘

@Bobafett välkommen hit! Jag vet inte om jag är ett bra exempel, har försökt sluta i flera år. Till en början ville jag lära mig dricka måttligt. Har insett att det inte kommer gå, jag vill åt berusning/bedövning när jag dricker. Ett glas champagne är inte nog…. Jag har accepterat att det är så men har ännu inte lyckats. Nu är jag på dag 10 igen. Lider av psykisk ohälsa sedan tonåren. Kämpar med mig själv varje dag, har familj, jobb, hus, god ekonomi och allt det där yttre. Det är mitt inre som är problemet, har ingen diagnos. Har läkarhjälp som vet om hela problembilden. Fortsätt skriva här, lämna drickandet (iallafall för ett tag och som du skriver drickandet och din medicinering går inte ihop) så kan vi följas åt längs vägen❤️

@Varafrisk Det är en stor sorg när man förlorar en älskad förälder. Jag hade nog en liknande relation till min pappa som gick bortför 11 år sedan, helt plötsligt. Den sorgen sammanflätas med när mina problem med a tog sin början… ❤️ till dig!
Förstår också oron för din dotter och hur det påverkar dig. Du är så stark som fortsätter på det nyktra spåret! Keep on doing that! Det är det bästa du kan göra för din dotter, att fortsätta ta han om dig själv! Det finns många med bipolär sjukdom som är helt ensamma, som inte har fina föräldrar. Du och din make finns där i bakgrunden och vill/önskar/kan hjälpa till med efterdyningarna men jag tänker (obs mina tankar) att ibland kanske hon ska ta hand om några av efterdyningarna själv för att lära av konsekvenserna. Vikten av att själv förstå innebörden av att sköta sin medicinering, hälsa etc är väl en förutsättning för att få ett drägligt och bra liv. Lättare dagtiden gjort. Kan dra paralleller till alkoholen och den kamp jag själv för. Hoppas jag inte klampar in, jag skriver med ett stort ❤️ i tanken. Jag har själv nära relation till bipoläritet. ❤️❤️❤️

Min sjukdom går heller inte bra ihop med alkohol. Jag genomgick en medicinändring mitt under jobbresan och kände att jag var lite uppvarvad, sen blev det några dagar med alkohol dagligen. Sista dagen tog jag en drink för att varva ner men det blev okontrollerat, förstår inte vad som hände. Har berättat allt om min sjukdom för nya chefen som verkar ha förståelse. Ja jag måste inse att jag inte tål alkohol och måste lyckas den här gången men självförtroendet är i botten.

@Amanda L Tack för ditt fina svar. Jag har nog alltid haft tendens till kontrollförlust. Det dagliga drickandet blev ett problem för ca 4 år sedan under en livskris då jag blev diagnostiserad med bipolär sjukdom. Jag började dricka alkohol för att komma till ro på kvällarna, sen gick hypomanin över i en djup depression och då använde jag vinet för att må bättre psykiskt. Mitt i detta kraschade mitt 20-åriga äktenskap. Jag flyttade till ett eget hus och fortsatte dricka vin på kvällarna för att jag kände mig ensam. Får att bryta mönstret sökte jag professionell hjälp och fick utskrivet Campral och jag kunde dra ner på drickandet. Tog ett uppehåll på 3månader just pga mitt problem med kontrollförlust och trodde att jag skulle kunna dricka normalt efter detta.

Min sjukdom går heller inte bra ihop med alkohol. Jag genomgick en medicinändring mitt under jobbresan och kände att jag var lite uppvarvad, sen blev det några dagar med alkohol dagligen. Sista dagen tog jag en drink för att varva ner men det blev okontrollerat, förstår inte vad som hände. Har berättat allt om min sjukdom för nya chefen som verkar ha förståelse. Ja jag måste inse att jag inte tål alkohol och måste lyckas den här gången men självförtroendet är i botten.

@Kennie Tack för ditt svar, härligt att höra att du lyckats så bra, det ger mig inspiration även om allt känns tungt just nu.

@vår2022 Tack för ditt fina svar. Jag har nog alltid haft tendens till kontrollförlust. Det dagliga drickandet blev ett problem för ca 4 år sedan under en livskris då jag blev diagnostiserad med bipolär sjukdom. Jag började dricka alkohol för att komma till ro på kvällarna, sen gick hypomanin över i en djup depression och då använde jag vinet för att må bättre psykiskt. Mitt i detta kraschade mitt 20-åriga äktenskap. Jag flyttade till ett eget hus och fortsatte dricka vin på kvällarna för att jag kände mig ensam. Får att bryta mönstret sökte jag professionell hjälp och fick utskrivet Campral och jag kunde dra ner på drickandet. Tog ett uppehåll på 3månader just pga mitt problem med kontrollförlust och trodde att jag skulle kunna dricka normalt efter detta.
Just nu känns allt så mörkt, självkänslan är på botten och jag tvivlar på att jag ska kunna lyckas men jag får ta en dag i taget.

Dag 10 (igen), nu börjar dagarna rulla på och alkoholen känns allt längre borta, framförallt på morgonen. Efter lunch kan tankarna på a komma, speciellt i tisdags var det superjobbigt men jag tror jag red ut den stormen. Adjövulen tyckte att jag skulle få en ”belöning” till helgen och ”unna” mig att döva ångesten. Skrev här istället och de värsta tankarna på detta släppte. Nu har jag planer till helgen som omöjliggör smygsupande. Känner mig hyfsat trygg i att det ska gå bra. Har ingen alkohol hemma som jag kan nalla av, maken är informerad och håller kollen på det som finns kvar. Skönt med hans stöd i detta, han har för övrigt i princip också slutat dricka vin till helgmaten. Vi botaniserar istället bland afria alternativ för att matcha maten. Idag kommer jag vara nykter, har bilkörning sent på kvällen inplanerat. Inatt när jag inte kunde sova lyssnade jag på ett par kapitel ur Skål tamejfan igen. Rekommenderas till er som inte läst den! Gillar att han använder begreppet problemdrickare istället för alkoholist. Jag har ju både jobb, familj, hus etc kvar i mitt liv och att vara en poroblemdrickare känns inte lika stigmatiserande även om det är samma sak som att jag är alkoholist… löjligt kanske men för mig håller detta. Idag ser jag framemot en nykter torsdag, och om/när ångesten sätter in ska jag försöka andas.

@prinsessa
Hallåj. Jag ser fram emot december - då min plan är att börja dricka måttligt. Undrar lite hur måttligt är för dig och er andra?
Räknar ni gräns per vecka / kväll eller vad räknas som måttligt?
Ha en fin dag.

Godmorgon alla kaffekompisar! Dricker gott kaffe idag, trots enheter igår, men måttligt, men jag måste bli måttligare, så jag kör en enhetsfri dag idag.
Ha en fin torsdag!

Idag är det 14 år sedan min pappa dog. Min bror ringde mig på morgonen vid 6-tiden. Han sa att man ringt fr sjukhuset (som ligger fem mil bort) att tillståndet för pappa var kritiskt, att vi hade ett par dygn på oss. Tio minuter senare ringde min bror och sa att pappa var död. Vi visste att pappa hade ett brock på kroppspulsådern, det hade brustit. Han hade inte ringt ngn av oss barn, ville nog inte störa. Mamma trodde att det var ngt m hans höftled som han hade tidigare opererat. Det var sådan chock för henne när vi kom hem t henne och berättade att pappa var död. Det var en chock för oss alla. Jag hade en mycket nära relation t min pappa. Han var en oerhört snäll, generös och omtänksam människa. Det fanns acceptans när han dog för han var redo att dö och han blev 84 år. Jag skulle fylla 47. Flera av mina kollegor som är i min ålder har kvar sina föräldrar i livet. Det känns så märkligt för mig eftersom min pappa hade varit död så länge. Så idag minns jag och tänker extra mycket på min pappa🙏🏻❤️❤️

Det har snart även gått elva veckor som min dotter varit dålig. Något som är svårt efter ett skov är alla efterdyningar som kommer…massa saker som försvunnit, tappats bort, räkningar som inte betalats, organ i kroppen som fått ta stryk, tingsrätts beslut som kommer tas mm pga maniskhet och berusning😢 Så det är inte bara sjukdomen i sig som är ett helvete utan allt som kommer efteråt.

Jag känner att dessa tolv veckor har tagit ganska hårt på mig plus min jobbsituation. Det är en sjuk arbetsmiljö.

🍁🍁🍁🍁

@Fia L Hurra, ett sånt framsteg Fia! Klappa dig själv på axeln nu och se vad du klarar av. Har du klarat en gång så kan du flera.
Morgon med dis här,precis som igår. Väldigt hektisk vecka denna vecka men igår kopplade jag av när jag kom hem. Lagade mat tillsammans med min partner och tittade på film innan vi gick tidigt i säng. Inga enheter. Sov bättre och har energi för dagen. Önskar alla en fin och nykter torsdag 😻

@Amanda L tack så mycket för responsen! Jag tänker så här. Det är så skönt att döva allt efter ett arbetspass. Funderar på köra vit månad i oktober. Se vart det landar!

@Bobafett Hej och välkommen hit! Förstår att du har ångest och att det känns jobbigt samt att det skedde på nya jobbet och att kollegorna blev oroliga för dig. Du berättar att du huvudsakligen dricker på helger nu förtiden, inget sug på vardagar och att du även tidigare varit nykter i 3 månader. Att du insett att du troligtvis måste sluta helt. Ja, det är ju som rysk roulette och inte veta om du kommer att tappa kontrollen helt, dricker kopiöst, blir fullast och bli så pass berusad att du inte kan ta hand om dig. Rent av farligt och att du kan skada dig illa. Med denna typ av alkoholproblematik låter det som en bra idé att inte dricka allas, som du är inne på, då du inte riktigt kan kontrollera ditt drickande. Är det därför du tar Campral, för att inte dricka så mycket? Kanske kan du fundera på vad som är värt för dig, om det är värt att dricka och chansa på vad som kan hända när du dricker och efterföljderna av det? Du var nykter 3 månader tidigare utan problem, vad var anledningen till detta? Hur mådde du när du var nykter i 3 månader? Du frågar hur du ska gå tillväga, tänker att du varit nykter 3 månader tidigare utan problem och du skulle kunna göra på samma sätt igen. När man har ett problematiskt drickbeteende, så är ju också risken för att det eskalerar och som du berättar att du tidigare drack 1 flaska vin per kväll. Risken finns att det kommer att bli så igen.

Jag har själv druckit ca 1 flaska varje kväll, druckit mest på fester och ofta lite minnesluckor. Skött jobb, hus mm. Försökt dricka mindre som funkat en tid men som alltid slutat med att jag återgår till varje dag. Jag insåg att jag inte kan hantera alkohol och att jag är beroende och det enda var att sluta helt. Idag nästan 2 år nykter, är det mitt bästa beslut någonsin. Min alkoholrelaterade ångest är borta, mår både fysiskt och psykiskt bra, självkänslan är högre och jag gör inte längre bort mig. Jag kan idag nästan inte förstå att jag tyckte att alkohol var så viktigt för mig, det som gjorde mitt liv så surt och självdestruktivt med fyllor och ångest. Det är en frihet att slippa alkohol.

Berätta gärna mer om hur du tänker kring dina alkoholvanor. Ha det gott!💕

Hej, klokt beslut att ta tag i drickandet!
Jag slutade dricka för tre år sen. Läste och skrev mycket här, lärde mig om alkohol och beroende, och lärde om och hittade nyktra sätt att ge livet guldkant. Det är så skönt att inse att man inte behöver alkohol. Resan dit tar tid, men är verkligen mödan värd. Jag läste Rebecka Åhlunds bok Jag som var så rolig att dricka vin med, den var en ögonöppnare för mig.

Det låter som att din arbetsplats är helt dysfunktionell när ingen reagerar på en misshandel. Se till att bli sjukskriven eller säg upp dig. Du har ju ett liv utanför arbetet, fokusera på det och hur du vill må där. Du har länge varit inne på att jobbet får dig att må dåligt. Nu är det nog hög tid att ta dina känslor på allvar och hitta nys vägar i livet. Det går, finns så många som gör förändringar de trodde var omöjliga.

@aeromagnus Usch så hemskt! Är det ngn slags dålig attityd i största allmänhet ? Har ni ingen manual för vad som ska göras i liknande situationer?
Du borde fått stöd och rektorn borde väl prata med elev och föräldrar?
Kram till dig och hoppas du kan byta arbetsplats om detta är hur det (inte) funkar…

@Se klart Bara två månader kvar! Sen klarar jag mig❤️🙏🏻

@Bobafett Hej och välkommen hit!
Men din tråd kan jag inte hitta, kanske bra lägga en egen här under Vara alkoholfri. Här brukar man få svar.
Jag drack som du, det kallas kontrollförlust och är ett sätt att vara beroende. (Och en stark varningssignal.)
Jag bestämde mig otaliga gånger stt dricka ”lagom” nästa gång, men misslyckades alltid efter ett tag. Nya minnesluckor och ny ångest….
Nu nykter sedan sju månader utan lust att dricka.
Jag bestämde mig, och gick igenom Alkoholprogrammet samtidigt som jag skrev och läste mycket här i trådarna. Det har hjälpt ofantligt att kunna ventilera all problem och funderingar som dyker upp under processen.
Jag läste också tidigt Annie Grace bok Tänka klart som gjorde att jag kunde förstå mer om hur alkoholberoendet fungerar.
Senare läste jag också Skål tamejfan som också finns som ljudbok och lite andra böcker i samma ämne.
Det var jobbigt i början innan allt satt sig, men också skönt att slippa ångesten. Efter ett par månader hade det blivit mer vardag. Jag hade slutat dricka alkohol. Så småningom började också normala lyckokickar dyka upp.
Jag började också träna mer och hitta nya vanor att fylla livet med.
Nu mår jag bra och tycker det var ett av mina bästa beslut.
Det är viktigt att ge det hela tid, tid att tänka på sitt liv och tid att förändra. Se det som en ny och spännande resa!
Som sagt: bestäm dig, tro på det och ta all hjälp du behöver. Alkohollinjen kan också vara bra. Där kan du prata med alkoholrådgivare. Titta under fliken Stöd.
Lycka till!❤️🙏🏻❤️

Det finns massor av info på nätet som man inte tänker på. Både på svenska och engelska. Via att googla sina känslor/problem hittar man massor av stödlistor.

Jag förstår stämpeln. Den finns absolut där ute. Däremot blir den illa nerkletad om man tar tag i sina problem och ser det som ett tillfälle att växa. Det ser i mina ögon riktigt illa ut när stämplar dyker upp och i efterhand visar sig vara elaka eller obefogade.
Finns det något häftigare än folk som vågar vara öppna och står stadigt i det? Finns det något mer pinsamt än de negativa som drattar runt med pekpinnar och förskönar?

Jag hade jättesvårt med nedsättande kommentarer i början. Idag tycker jag synd om dessa människor. De sitter fast i gyttjan och trampar vatten på grund av egna föreställningar/rädslor.

Att dänga till skammen och kliva rakt över, sträcka ut armarna och säga här är jag erbjuder ett helt annat liv! Håller med @Amanda L. Ju snabbare man dänger till skammen desto mer tid kan ägnas åt ett liv med kvalitet. Jag anser tom att man inte är helt fri innan man lyckats ta sig dit. Man haltar lite tills man helt gjort upp med skammen. Jag tror även skammen, när den ligger och gryr, är ansvarig för massor av återfall. Har man öppnat upp så blir det mycket enklare att förbli nykter tror jag. Mao ett stort fan av att göra en icke fråga av tidigare missbruk så fort det bara går. Ut med det bara. Erkänna relativt omgående.

@Kennie Ska verkligen verkligen göra mitt bästa. Det helt sjuka eksemet jag har runt ögonen nu är motiverande, om man säger så.
Detta problem dök upp första gången 2017 och jag har haft denna slags hudreaktion efter alkohol i olika skov. Så vissa perioder har det inte blivit någon rektion.