skrev Se klart i Kom igen nu!

Kära Annabell, tänker att du gör himla rätt när du tar en kurs i taget på denna Högre Utbildning i Nyktert Tänk och Liv. Varva praktik och teori, arkitektur och konsthistoria, antropologi och Freudianska grejer. Det är på det hela taget mycket som är kul, spännande. Men det kan kännas övermäktigt med doktorshatten när man precis ska lära sig hitta i nya lokaler.
Jag tycker nykterheten är rätt så klok på egen hand. Släpper på lite i taget, av tankar och egen-konfrontation. Alla svarta klibbiga dagar på en gång blir för många. På sitt sätt kan det påminna om det randiga sorg-arbetet som ju inte heller kan sväljas helt.
Tror som med precis all konst, även nykterheten alltså, att vi är hjälpta av våra fabler, bilder, toner?
Her du lyssnat på Miriam Bryants version av Ett sista glas?
Tjatterfjanten vs Gräsanden - helt säkert 1-0 idag också.
Kram ✅💕


skrev Se klart i När kommer dag nr två??

God eftermiddag, jag överdriver mina dagar på landet- men för MIG känns det fint, däremot platsar det nog inte i någon feelgood- serie… jag är själv världens slappaste när det kommer till my appearance, går i mjukisbrallor och orkar inte tvätta håret. Det spelar ingen roll. Jag kan skärpa mig när det krävs men har stort behov av kravfria stunder och platser. Det tror jag är allmänmänskligt och kanske det som många av oss försökt dricka oss till. Nu är jag nykter och njuter av det.
Jag tänker inte så ofta på de där svarta dagarna men de är många. När jag ser tillbaka tänker jag främst att det var så ensamt. Det ÄR ensamt att dricka ensam. Jag gjorde ju helst det. Få vara ifred. Nu försöker jag hitta annan tid att vara ifred, behovet finns kvar. Trädgården är perfekt på så vis.
Jag är säker på att både du och de flesta av oss lyckats bra nog med att ansvara för tonårsbarn och småbarn. Men när vi inte gjort det, är det väl bara ytterligare ett bevis på hur a-beroende slår ut våra instinkter.
Jag tänker att allt jag”lyckades” med trots mitt drickande var nån försyn. Bara en tidsfråga. På så vis är vi alla i samma båt när vi klivit i. Turen, insikterna, beslut, kan vända sjökortet och ny riktning för kompasset. Kram!


skrev Ase i Nu börjar jag att sluta...

@Tezzan Hej och välkommen tillbaka!
Nu har jag inte läst din tråd än men tänker att du har säkert många bra strategier sedan tidigare som kan hjälpa dig nu igen.
Det blir att kavla upp ärmarna igen och ta fram det där pannbenet som behövs i början 😊.
Hoppas jag får läsa mer av dig och din resa framöver 💖


skrev miss lyckad i Sluta när den andre inte vill

Allt är fint med mig, trots vinterslaskväder. 😅Var precis och skjutsade yngsta dottern till tåget. Hon var 19 år när jag slutade dricka. Nu 25 år. Dom yngsta bodde hemma när jag och deras pappa drack mer och oftare. Vi hade utåt sett allt bra, med resor, hus och bilar. Men innanför dom fina fönstrena, så dracks det på helgkvällarna, ofta långt in på natten. Alkoholberoendet blir ju värre och värre som allt missbruk, det stoppar inte, om man själv inget gör åt det. Sen dracks det även vissa vardagskvällar också. Minns sista semestern jag drack. Började räkna dagarna när semestern började gå mot sitt slut. Jag hade druckit ca 19 dagar varit nykter 6! Fruktansvärt. Klart att vissa kvällar blev det mindre, men oftast mer..😳..Tänkte för mig själv att detta är sjukt. Slutade sedan på min födelsedag i november. I början tänkte jag ta ett uppehåll på någon månad. Kände ganska snart att det var mycket enklare att inte dricka alls, än att försöka dricka mindre, svagare, ej ensam osv. Jag har aldrig ångrat mig! Tvärtom, jag undrar fortfarande varför jag inte slutade innan. Men allt har sin tid. Nu är jag fri, men tar aldrig första klunken, då är jag säker. Nu när du är i början Nania, kommer du att märka massor av positiva grejor som händer med dig..Jag är glad för din och familjens skull. Kram🍃🌺


skrev Kennie i jag är livrädd

Ja, ta hjälp, det finns många typer av behandling och mediciner som hjälper. Ring alkohollinjen för tips, eller ring din husläkare. Förklara att det är akut. Du har ju mycket vilja och klarar massor, men jag tror du behöver reda ut ditt beroende grundligt. Du har rätt att få hjälp att må bra! Stå på dig och ge inte upp!


skrev AstridK i Ett glas vitt på stranden

Haft en lugn helg med spa utan dator och mobil. Känner mig avslappnad och trött. Ikväll är middagen som jag sagt ska bli sista tillfället jag dricker inom överskådlig tid och mer därtill förhoppningsvis. Viss oro att alkoholdjävulen ska suga tag i mig och få mig att dricka tills jag stupar. Sällskapet inbjuder dock inte till detta vilket är bra. Försöker visualisera när jag lägger mig på kudden ikväll och är nöjd och redo för nya tag. Inget smygdrickande denna gång.


skrev AstridK i Ett glas vitt på stranden

Haft en lugn helg med spa utan dator och mobil. Känner mig avslappnad och trött. Ikväll är middagen som jag sagt ska bli sista tillfället jag dricker inom överskådlig tid och mer därtill förhoppningsvis. Viss oro att alkoholdjävulen ska suga tag i mig och få mig att dricka tills jag stupar. Sällskapet inbjuder dock inte till detta vilket är bra. Försöker visualisera när jag lägger mig på kudden ikväll och är nöjd och redo för nya tag. Inget smygdrickande denna gång.


skrev majsan_nu i Mitt nya liv

Ny dag, 105 a-fritt! Kämpar på. Inväntar tider till div. undersökningar. Läser era inlägg & kommentarer men har inte så mycket ork att kommentera. Önskar er alla det bästa 👍
Stor kram 🤗


skrev aldro i jag är livrädd

de sprack tyvärr o har nu druckit i 5 dar… behöver fan hjälp… ja va så jävla duktig o gick ner 6 kg o tränade en månad liksom. sen ba spricker de och de är som att ja tar igen de ja missat på nåt sätt o de blir värre än nånsin. så trött på mej själv


skrev Tezzan i Nu börjar jag att sluta...

Å så var det dags att börja om igen. Nu har det blivit för mycket drickande igen de senaste månaderna. Jag vill tilbaka till då när jag lyckades hålla upp i 9 månader. Mådde så mycket bättre då. Hade en inre plan att sluta dricka 1 januari. Men då jag fortfarande mår mer än skit efter helgens urballning så tänker jag att idag på Lucia, är nog en bra dag att sluta igen. När jag blir piggare kommer jag att förhandla med mig själv, om att få dricka lite till jul och nyår. Jag vet det för jag känner mig själv. Men om jag lyckas avstå, då kommer jag känna mig stark.

Det är så jävla tråkigt att jag inte har några gränser och inte kan säga stopp efter ett glas eller två. Jag har ju vart medveten om det så länge.....men det hjälper inte att veta om man ändå fortsätter dricka.

Jag har fått högt blodtryck sen sist.....känner att jag spelar rysk roulette med mig själv när jag hinkar i mig glas efter glas.

Idag har jag 2:a dagens baksmälla.....men jag är ändå nykter....så måste det förbli nu.

Tack AH för att ni finns.


skrev Kennie i Sluta när den andre inte vill

Ja, och dessutom bonusen att man vilar sig på helgen istället för att sitta uppe sent och ge kroppen en massa gift att bryta ned. Grundenergin är tillbaks för mig nu, jag orkar och vill göra mycket mer.


skrev Andrahalvlek i Ångesten tar mitt liv...

Otroligt vackert beskrivet ❤️ Stort grattis på din årsdag! 🥳🥳🥳 Det är som att få en andra födelsedag. En dag som verkligen är värd att fira, även om få i min omgivning ens har en aning. Jag vet. Det är huvudsaken.

Kram 🐘


skrev Sisyfos i Jag är så trött

Vi lägger våra egna ribbor lite väl högt ibland tror jag. Det kan bli extremt stressigt just runt jul. Igår havererade min tidsplan helt då en sak tog alldeles för mycket tid.
En sak som är bättre med nykterheten och som för mig kommit mer efterhand är lugnet. Här och nu, en sak i taget. Det är extremt jobbigt tycker jag när man ser den där högen av måsten, borden och allt man inte hunnit/hinner. Men som alla andra skriver - det går att hitta genvägar. Vissa saker är inte viktiga. Det enda som är riktigt viktigt tänker jag är att hinna vara i nuet. Ett steg i det är ju det som du gör nu att analysera lite vilka av dina borden som är viktiga, vad du kan delegera (ibland önskar jag en sambo som tar större ansvar jag också). Och håller med de andra om att den här nyktra resan du gör nu också är utmattande. Den är en inre resa, ifrågasättanden av vanor och rutiner. Att lära nytt är krävande. Hoppas det är lite bättre idag. Och du har gjort ett fantastiskt jobb hittills!


skrev Berra i Ångesten tar mitt liv...

Luciavaka?

Nej det var längesedan man höll på med sådant.
Då var man tonåring och enda orsaken till att det fanns något som hette vaka var att man skulle dricka sig redlös…
Jag var väl med på något halvhjärtat försök vid något tillfälle i högstadiet, men oftare nykter än full.
Minns vid ett tillfälle hur kommunen hade ordnat en drogfri discokväll i folkets hus, och det var väl lite spännande när man var i den åldern.
På vägen ner till toaletten passerade man entrén där en välvuxen dörrvakt stod och höll alla fulla ungdomar utanför dörren.
Längst fram står en liten tjej från samma skola men årskursen under mig skriker okvädesord till dörrslusken skitförbannad, slåss och sparkar, till slut går fönsterdörren sönder.
Hon kom inte till skolan dagen efter då det verkligen var Lucia.
Hon som vanligtvis var den lilla försynta jäntan som alltid höll sig i bakgrunden av oss andra gömd bakom sina skolböcker i famnen.
Det sägs att hon tillbringade sin kväll på polisstationen.
Men det skrämde mig lite då, vad alkoholen kunde göra med människor, en dr Jekyll och Mr Hyde.
Det växte en djävul genom den annars så tystlåtna lilla flickan som aldrig syntes i vanliga fall.
Nu tog hon igen allt hon försakat med att vara en liten tyst mus under en och samma kväll, med besked och till synes överdrift, alkoholen blev inte bra för henne heller, inte denna kvällen.

Men att återkomma till dags dato, vi har varit på julbord med våra närmaste, ja det vill säga enbart då så blir vi tio stycken.
Vi hade bokat upp oss vid en liten stuga intill en sjö, gemytligt men ändå väldigt nära storstaden.
Sjön låg hårt frusen efter några rejäla kalla dagar i förra helgen, utanför lös några marschaller i den kyliga mörka kvällen.
Ett traditionellt julbord med egentligen inga extravaganser, men välsmakande och mysigt.
Lite förändrat då restriktionerna kommit tillbaka en bit, men det fungerade bra.
Vi fick ett långbord i en hörna av stugan där vi kunde vara med två små barn, en två och en halvåring.
Till det tog de flesta julmust av en liten mer vuxnare sort, kan inte säga vilken sort då detta forum inte tillåter dold reklam men den är bryggd på ett liknande sätt som öl med kornmalt och humle.
Men det förekom visst ett antal snapsar för tre-fyra stycken av oss, men i snitt en och en halv per person och en och annan lager också.
Det blev ingen fylla men uppsluten stämning som det brukar bli när vi umgås även utan alkohol.
Mest såg jag väl en väldig skillnad på svärsonen som blir väldigt förändrad med alkoholen.
Från att vara en sur och tvär småbarnsfar till en som skrattar och bjuder på sig själv.
Han blir uppåt och ödmjuk, berättar saker om sig själv han som annars kan vara ganska så inbunden och sluten.
Lite tråkigt att han behöver det för att bli i mitt tycke ”normal”, men kanske att han kan slappna av och släppa på alla spänningar och mjukna upp lite.
Och då känner jag igen mig själv när jag drack, jag hade svårt att slappna av utan alkoholen.
Allting var alltid på helspänn genom livet, men med alkoholen kunde man slappna av.

Att bli en livsnjutare utan alkohol var nog en av mina svåraste nålsöga att ta mig igenom.
Vad kan någonsin ta dess plats, hur ska man kunna slappna av och njuta av livet utan en avslappningsdrog?
Att ta snabbfilen till lugnet fanns ju inte längre, och något annat substitut fanns ju inte.
Att ta till en annan drog är ju lika illa, är man drogberoende så spelar ju inte drogen i sig självt någon roll, beroendet finns ju där i alla fall, det ligger i förhållningssättet till drogen som är problemet.
En beroendepersonlighet kan lätt byta typ av beroende till ett annat, så länge den uppfyller samma kriterier, dvs att göra en beroende av något som ger en något som inget annat kan göra.
Det finns paralleller till andra saker såsom, mat, socker, choklad, sex, shopping, träning osv.
Alla snöar vi in på något och farligast upptäckte jag var att slentrianmässigt fastna i en sorts rutin.
Några kalla på fredagen direkt när man kom hem ifrån jobbet, och sedan rullade det på med vad man hade tillgång till, slutade att man tullade på något gammalt äckligt portvin.

Rutinen var det som skrämde mig mest, att inte våga bryta mönstret.
Och när man väl gjorde det så kom abstinensen rullande över kropp och själ.
Man kunde inte sluta tänka på dessa tvångstankar, allting skulle lösa sig bara jag föll tillbaka på mitt beroende, mata mitt beroende så blir allt bra igen, mata djävulen som satte mig i pinsamma situationer hela tiden.
Att erkänna sig slav under alkoholen tog tid men fick långsamt växa fram.
För mig gick det inte att vara deltidsnykterist, tillät jag mig att dricka så öppnades slussportarna och flödet var återigen fritt.
Det fanns bara ett sätt, att för all framtid överge det som gav mig själslig falsk lugn och tröst.
Beslutet var tungt och till synes omöjligt, men gav mig en chans att avbryta det.
Det enda som skulle hända var att jag skulle skämma ut mig inför mig själv, att visa att jag var en tunnis som inte kunde stå för mina ord, jag skulle svika den som stod mig närmast, mig själv.

Ingen enkel match, men med tiden växte mitt självförtroende fram, jag var stark och kunde lita på mig själv, starkare än vad jag hade trott i denna lealösa slappa kropp.
Smaken av det verkliga livet kunde te sig beskt till en början, det fanns många fallgropar jag fick ta sats för att mig över, det hade varit så enkelt att bara…..nej Berra, skärp dig!

Det växte fram det osötade och verkliga livet, strävt ibland men också så närvarande i alla dess former, jag kunde gå rakryggad igenom det utan att riskera att jag hade sagt eller gjort något dumt.
Det fanns små degar som inte var just surdegar, utan något som gick att baka ut till något ätbart.

Att upptäcka att det fanns annat i livet som inte behövde omhöljas i ett dunkel av alkohol var något nytt för mig, svårt att upptäcka då det låg dolt i det som jag brukar kalla det verkliga livet.
Det som tidigare hade dolts av allmänt flum började nu flasha till, då och då.
Stanna upp och tänka, känns detta?, hur känns det?, känns det till och med bra, eller?
Spara på små ynka händelser och samla de i en virtuell ask, och ta fram de när det känns tungt.
Man blir glad av en rolig historia för det får en att skratta, men om den inte är rolig utan att den bara berör, passerar den då bara helt oberörd förbi, nejdå!
Jag har min lilla virtuella Pandoras ask som jag plockar små händelser ur när jag behöver tanka upp mig själv, och något som är viktig är att se till att den fylls på, ständigt.
Den kan vara fylld av leende, skratt, gråt, självömkan, glädje, andras glädje, snö, sol, fågelsång, bisurr, musik, regnplask, glass, vått gräs, skugga, ge beröm, rodna, ja till och med nageltrång.
Minnena berör mig, jag kan påverka mitt allmäntillstånd genom att förflytta mig till något som ger mig näring att må lite bättre.

Min nykterhet fyllde nyligen tonåring i dagarna som passerade.
Jag räknar inte timmar, minuter ja till och med sekunder som jag en gång gjorde.
Nu är det år, och ja jag behöver ständigt påminna vem jag är, jag är en beroendepersonlighet.
Så det är inte drogen som är det viktiga, utan personligheten.

Berra


skrev Varafrisk i När kommer dag nr två??

Attans att man inte kan redigera…vill tillägga….alla gånger som vi skjutsat och hämtat har varit värt allt. Min son sa en gång…”vi har alltid känt att vi kunde komma hem”. Han syftade då på om det hade hänt ngt tokigt bla druckit alkohol. Alla kan ju faktiskt inte komma hem…


skrev Varafrisk i När kommer dag nr två??

Kan ju inte redigera men det ska stå jag som inte brukar jobba på helgen.


skrev Varafrisk i När kommer dag nr två??

Tack för hälsningen @Se klart 💗 Jag tänker att jag är väl den enda som skrivit här på forumet att jag fyller år🙈 men det var inte meningen att man ska känna att man måste gratta eller om man inte grattat känna oops…men jag är ändå glad för de hälsningar som jag fått. Anledningen att jag skrev om det var väl mer utifrån glädjen över att få bli äldre men även att jag tyckt om att fylla år för att det är ”min” dag (precis som du skriver Se klart)och kanske den känslan har växt sig starkare utifrån min uppväxt samt att jag vill fylla dagen med saker som jag mår bra av. Lång mening….Har haft en bra dag med min familj. Fått så fina presenter. Så jag är ytterst tacksam🙏🏻🥰 Fast jag som inte brukar på helgen. Satt och dokumentera några timmar. Längtar verkligen efter en längre ledighet nu.

Se klart, dina beskrivningar av hur du har det ute på landet (har alltid lite svårt att skriva landet men du vet ju varför) låter alltid så fantastiska. Så rofyllda. Lite som ”i det enkla bor det vackra” som Ernst Kirschsteiger. Men jag uppskattar när du berättar om sekvenser från tiden före du blev nykter. Kanske låter lite dumt men på något vis känns det lite hjälpsamt.

Jag tänker även på vad Torn skrev om att kunna hämta och skjutsa barn. Trots mitt missbruk så har vi alltid skjutsat och hämtat. Antingen har min man åkt, många gånger har vi båda åkt och någon enstaka gång har jag kört. Och. Vi har kört långt det vill jag lova. Våra barn har varit allt annat än lugna tonåringar därför vi alltid känt att vi måste kunna hämta. Och vi har avstått från mycket för att kunna vara nära , för att kunna hämta.

Nu är det sovdags men det är så svårt att somna på söndagskvällar dock inte beroende på jobbångest.

Kram🕯


skrev Se klart i När kommer dag nr två??

Godkväll och hur kan jag ha missat att gratta? Oförlåtligt eller kanske inte - men grattis kommer här! 💏 jag gillar som du, att fylla år. Mysigt och kul att träffa familjen, få paket! På julen bryr jag mig föga om julklappar men på födelsedagen är det verkligen ”min dag”. Hoppas du haft det bra. Jag har varit på landet hela helgen, obetalbart skönt. Plockat in granris, lite mossa och kottar. Skramlat ihop ytterfoder till julblommorna. Packat upp julklappar ur diverse kartonger och checkat av. Försökt hålla jobbet ifrån mig, gått bra.
Nu sova och önskar dig en god kväll. Kram


skrev vår2022 i Sluta när den andre inte vill

@Nania Fint med en sådan bra helg för dig. Det är en gåva för barnen med nykter förälder. Minns själv som barn att det inte var roligt med fulla vuxna, de blev konstiga och det blev ofta bråk. Det är skönt att få det svart på vitt som du fick imorse när du såg skillnaden på att vakna nykter mot att vakna bakis. Frågar mig själv precis som du, varför har man inte blivit nykter tidigare, med allt det positiva det medför? Men, bättre sent än aldrig😀.
Kramar💕


skrev Nania i Sluta när den andre inte vill

@miss lyckad Tack, det känns toppen. Som att man vaknat ur en dvala! När dimman lättar, ser man detta som det självklara valet. Barnen ska aldrig behöva känna sig oroliga för ifall jag kommer dricka idag? Och jag slipper oroa mig för att göra eller säga nåt pinsamt eller dumt inför/till dem.

Hoppas allt är väl med dig!🍀💕


skrev Nania i Sluta när den andre inte vill

@Kennie Eller hur! Plötsligt är man ”fri” på helgen liksom! Så himla skönt att slippa fundera på när man ska dricka nästa gång, hur tidigt kan jag börja, hur mycket ska det bli ikväll, ska jag kunna dölja det för barnen osv. Man slipper allt det där🤠

Och precis som du säger, man slipper bakis-mornar. Man behöver inte vänta till sen eftermiddag innan man känner sig ”ok” igen. Och då är det på det igen. Resten är bara en transportsträcka, man är liksom inte riktigt vaken och närvarande.


skrev miss lyckad i Sluta när den andre inte vill

Bra jobbat! Jag är glad för din skull, men även barnens. 💕..Nu kör vi framåt.Så bra att du känner dig glad. För varje nykter dag såg jag vinster. Mina barn började märka att nu var det på allvar, jag ville verkligen bli den mamman dom älskar hela tiden. Varm kram💕🎉


skrev majsan_nu i Mitt nya liv

@Ase och @vår2022!
Tack för era inlägg, tolkar dem som att även för mig är viktigt att gå vidare. Nu när jag kan ta tag i dem som a-fri. Det har ni så klart rätt i, jag har ju både fysisk o psykisk hälsa att jobba med!
Är hur som helst glad för ert stöd o ska försöka ta tag i båda delarna! Men det är inte lätt att ha med vc. att göra, låter kanske som en undanflykt... Men det gäller att ha tålamod!!!
Kram till er båda två 🤗


skrev Kennie i Sluta när den andre inte vill

Just så kände jag också-varför kom jag inte på det tidigare... Men så skönt att ha gjort det nu! Jag njuter lite varje helgmorgon av att inte vara bakis. Så många dagar man kämpat sig igenom tidigare, vilken lättnad att slippa det!