Senaste kommentarerna i forumet

@aeromagnus Detta med socialtjänsten. Även jag har ju varit där och är inte imponerad. Hela den processen tog väldigt mycket energi från mig. Mina barn vägrade gå dit för de tyckte det var trams. Istället hade de ett kort telefonsamtal. Mig åt det fullständigt upp under lång tid. Det satte sig på min självrespekt. Jag slog så oerhört hårt på mig själv, tappade fotfästet och fick jobba som en galning för att hålla huvudet över vattenytan. Det blev så förvirrat allt. Som att kasta in alla i en centrifug istället för att hjälpa och hålla fokus på det som är viktigt. En välfungerande och hälsosam familj där man stöttar varandra.

Gå inte i mina fotspår! Slå inte på dig själv. Titta på ditt värde. Se att du har en fru som sluter upp bakom dig. Så fint ❤️. Försök tänka bort soc. Lägg istället fokus på vad du behöver för att älska dig själv, värna om din självkänsla och mota bort en skallrade flaska.

Jag lovar dig nästan att soc inte betyder något. Det är du och din familj som betyder något. Lägg fokus där och var noga med att inte låta denna process slå på din självkänsla. Det är superviktigt att du värnar om den. Om du i detta låter processen slå in kilar mellan dig och din familj så kommer det vara svårt att bibehålla fotfästet och fokus. Försök se hur din skamkänsla påverkar dig och flytta ut den utanför din kropp. Studera den ordentligt. Fundera på vad du kan göra för att disikera denna skamkänsla ned i minsta beståndsdelar för att istället kunna fokusera på det som är viktigt. En fungerande kärleksfull familj där skam inte styr. En där alkoholdjävulen blir permanent satt i skamvrån där den hör hemma. Om det innebär att sätta ner foten mot soc så gör det! Sätt gränser om det tär på din självkänsla och se till att få det stöd som ni känner för er framåt. Det kan absolut vara via soc men om det mötet inte blev bra så sätt dig ner med din fru och fundera över alternativ. Skapa en gemensam plan.

Tack Kennie.
Jag har läst mycket av det du skrivit och är glad för att det gått bra för dig. Det är så för mig att jag tagit tag i mitt drickande sedan ett tag. Har skurit ned rejält och parallellt med detta jobbat mycket med dig själv. Går dessutom hos en psykolog som jag tycker om. När det gäller det sociala så är inte mitt problem att umgås med folk. Det är snarare så att jag blir utmattad av det då jag är introvert. Svårigheten är att jag inte har nära relationer, då jag inte har hittat andra nördiga och introverta människor. De flockas inte direkt i sociala sammanhang. Som jag skrev, så har jag lätt för just de där ytliga och sociala kontakterna. Men jag har märkt att jag känner mig ännu ensammare och blir utmattad i sådana sammanhang. Och jag har slutat göra mig till. Jag vill vara ett litet UFO och ändå känna mig uppskattad. Sorgen kommer över mig när det är helg och alla umgås med sina respektive. Jag tar inte längre långa semestrar därför att de blir olidligt ensamma. Min utmaning är att hålla mig nykter och samtidigt stå ut med all den ensamma tiden. Det har varit det som visat sig vara svårt.

I dag var en jobbig dag. Fredag. Den dagen jag brukar bedöva mig ordentligt på kvällen och sen bli sittande passiv i TV-soffan. Jag har nerverna på utsidan. Känner att jag har nära till gråten. (Har inte gråtit på åratal.) Det är en strid ström av väldigt jobbiga känslor som jag tampas med. Irritation och allt möjligt skit bubblar upp. Det är väl såhär det är när man inte flyr från sig själv.

@sliten61 Jag hoppas att jag också fattat. Lyssnat och läst om medberoende och narcissister idag. Det gör att jag i alla fall inte har någon ångest alls ikväll, tycker bara att han är patetisk. Vi sitter i varsitt rum, han kan ändå inte prata så full är han.

@ISE Kämpa på, det kommer kännas toppen på måndag när vi klarat helgen. Helgen är värst för mig. Styrkekram!

@vår2022 nog med morötter! Låter bra. 😎

Bra gör det nu, tiden innan är värst o de som jobbar med detta kan detta o ger stöd. Om inte annat för kidsen.
Försök undvik konfrontation nu när han är berusad och sök hjälp utan att berätta det.
Kanske ringa när du säger att du åker o handlar t ex.
Blir det fysiskt våld så ring 112. Kan du spela in i smyg eller dokumentera på annat sätt så gör det.

Du och barnen har liksom andra i denna situation rätt till det och förtjänar det.

Kram

@Inombords Detta med att sluta snusa. Lite lustigt nästan att vi är så många här som snusat. Att sluta var för mig jobbigare än att sluta dricka. Jag hade ju bestämt mig men jag blev nästan lite deprimerad av det. Kändes som om jag konstant hade en glasglob runt huvudet. Som om huvudet var inkapslad. Låter skumt, jag vet, men så var det.

Tror kanske inte det finns någon bättre eller sämre tid. Bara man bestämt sig. Att bli av med två beroenden i en smäll kommer kännas fantastiskt den dag allt lägger sig. Livet är rätt tufft när man ställer om så om man har en eller två saker kanske inte spelar någon roll så länge man klarar att ha fokus på målet?
Jag snusade typ 1,5 dosa per dag. Löjligt mycket. Vad höll jag på med kan man undra. Så det kan säkert påverka att jag tyckte det var så tufft att sluta från en dag till en annan. Jag trappade inte ner. Slutade rakt av.

Lycka till! Idag är jag supernöjd med att inte ständigt behöva hålla koll på antal dosor i lager. En frihet. Saknar det inte alls och kommer aldrig börja igen. Inte med tanke på hur tufft jag tyckte det var att sluta. Helt klart värt att bara dra av plåstret.

Hej,
Jag lever inte ensam, men vill ändå säga välkommen hit och dela några tankar med dig. För mig låter det som att just ensamheten är det tyngsta för dig, att du dricker för att lindra den. Och samtidigt gör ju berusningen att du inte tar steget och mer aktivt söker gemenskap. För det finns många gemenskaper att undersöka, och jag tror alla kan hitta sitt sammanhang. Det är förstås inte helt lätt, men det går. Körer brukar snabbt få bra gemenskap, eller volontärarbete inom tex kyrkan. Eller varför inte AA, dit går väldigt många olika människor, med olika grader av beroende. Sen tänker jag att nykterheten är något vi är värda som individer. Det spelar ingen roll om vårt drickande inte går ut över någon annan, att det påverkar en själv är illa nog. Och utan alkoholens depressiva och ångestskapande effekt kanske du hittar nytt mod och nyfikenhet på livet. Detta forum är också en gemenskap, så att läsa och skriva mycket här tror jag kan vara en väg framåt. Värme och mod till dig, livet kan bli bättre!

@bella70 skolan och soc vet nog inget. Skolan har inte sagt något. Känns som det inte går att prata om hans drickande när han är nykter heller. Jag är för rädd för att nämna det. Jag har nämnt det bara när han har varit onykter. Då blev det kalabalik. Jag tog bilen och åkte iväg ett tag. Det var sent på kvällen och barnen sov. Så jag var tvungen att åka tillbaka för barnens skull. Men måste ringa till någon och fråga om hjälp. För detta är inte hållbart. Jag har hållit det inom mig själv så länge. För jag inte vågar. Men jag måste göra nåt snart.

Kan du prata med honom när han är nykter? Är han arg när han är nykter också. Ingen ide att prata med någon som är berusad, går inte att nå fram då. Jag har separerat med mitt ex, vi ägde gemensamm bostad som såldes. Han ville inte sälja först. tog ett tag innan han accepterade läget. Kollade då upp att det går med lagen rätt att få bostaden tvångsåld.

Då var det dags igen. Full i sin ensamhet när vi andra kom hem. 11 dagar var han nykter.

Dag 4: Tröttheten kommer i vågor. Mer glass. Handarbetat lite. Svinkallt ute så ingen motion idag. När suget och den inre dialogen startar tar jag hjälp av Annie Grace. Det var ett mycket gott råd. Tack "vår2022"!

@Rehacer God fortsättning! Ja, ibland får man en bra paus när man är sjuk. Trist att du ändå blivit rejält sjuk igen. Jag känner också av en förkylning idag, snuvig och det kändes lite segt att promenera med hundarna idag. Vi får se varthän det går. Krya på dig och sköt om dig❤️

Fint att ni har det bra. Som vanligt väldigt underhållande skrivet, Berra. Men hade du grejat nykterheten helt mol allena?

@Geggan Ha, ha! Tack! Det är en skillnad att söka jobb när man har ett jobb, det blir inte samma press att få något. Trivs ändå bra på mitt nuvarande jobb och har mycket inplanerat för 2024. Man kan väl säga att den sökta tjänsten är en summa av många olika erfarenheter som jag erhållit på mina olika typer av jobb. Jag skulle få stor nytta och användbarhet av all erfarenhet och kunskap som jag samlat på mig. Det handlar om att utveckla och det stimulerar mig. Så tjänsten är inte riktigt likt något jag haft, men jag har kännedom och kunskap av uppdragets innehåll om man säger så😁. En känsla av att det här skulle passa och engagera mig. Sen är det beläget närmare hemmet och troligen även högre lön. Sen slipper jag också en viss kollega och jag vet inte riktigt hur vi ska få bukt med arbetsmiljön, när denne är kvar.

Såklart har jag också läst och tittat på råd om alkoholöverkonsumtion/beroende. Den gemensamma nämnaren för samtliga är att de är lyckligt gifta. Inte en enda alkoholrådgivare (många skriver riktigt bra och informativt) är ensam. Jag skulle uppskatta om nån gammal och ensam människa kunde ge sina råd. För jag finner snart ingen väg ut.

Jodå. Jag både motionerar, äter sunt och mediterar. Är smal. Alldeles för smal kan man tycka.
Har ibland svårt att äta då jag bara blir ledsen och gråter över tallriken. Men det är väl ensamheten?
Har provat antidepressiva men blev bara uppvarvad; Morgonpromenaden blev 2 mil och fick konstiga synhallucinationer. Tycker inte om att ta mediciner; men dricker ju gärna alkohol. Vad paradoxalt.

Hej, så svårt du o barnen har det, beklagar verkligen.
Du kan visst gå. Många av oss har ägt gemensamt boende. Jämfört med att utsätta barn för detta är det inte svårt att lösa.
Känner skola/soc till situationen?

Bra att du tagit ett första steg o skriva här, men kommun, soc och kvinnojour kan vara nödvändigt - testa att prata med dem?

Förstår att du är rädd men desto större anledning ❤️❤️❤️

Nu har jag börjat röja inför flyttplaner. Orkar inte jättemycket men skönt att det är påbörjat. Lagt ut grejer till försäljning, tv gått bra. Bit för bit. Tack vare att jag slet så med att slänga allt möjligt lagrat skräp sist, för två år sedan, så är det ganska luftigt i källaren, vilket ju är oändligt skönt. Då var jag nynykter, vilket ju också det var oändligt skönt, annars hade jag aldrig klarat det. Men- mera döstädning krävs. Och så makens massa saker. Flera tusen cd-skivor. 🫣🥲😇

Japp @Påvägmothälsa, jag är ledig i helgen 😂

Blir han arg för att du säger till om hans drickande? Du skriver inget om hans tidigare dryckesvanor men jag utgår från att hans drickande pågått ett tag. En person med alkoholberoende gör allt för att kunna dricka. Min sambo har startat bråk med mig ett flertal gånger när hon känt jag kommit vilken för hennes drickande, bråket har sedan fungerat som en anledning för henne att dricka. ”Jag skulle vara nykter men du började ju bråka”. Manipulation, lögner och konflikter är en del av sjukdomsbilden. Mitt tips till dig är att ringa Allohollinjen. De skickade en miniguide för anhöriga till mig som varit hjälpsam.
Och: om hans ilska någon gång övergår till fysiskt våld ring 112.
Ta hand om dig

@vår2022 spännande nyheter! Jag tror ju på dig i alla väder, och särskilt nu när du har lärt dig handskas ännu bättre med idioter! Skall följa detta med intresse. Är det samma/nytt område? Mer ansvar? Vad är moroten? 😁😉🦄

Slut del II efter ett dygn med yngsta barnbarnen- nu har jag gjort goda insatser för att hjälpa de rätt trötta småbarnsföräldrarna, men så pass att jag somnade på min säng och sov 3 (!!) timmar här på eftermiddagen.
Jag kan ju sova middag tre timmar, till skillnad från småbarnsföräldrarna men jag är faktiskt tröttade än när jag var 30 och hade fyra barn under 10… hur orkade jag, tänker jag ofta nu, men då orkade jag allt kändes det som.
Ska straxt iväg på en teater så det var ju tur att jag sov innan,.. imorgon ska jag fundera ut om jag kan göra något som känns lite firar-aktigt, men jag tycker att varje morgon är en sorts firande- trött eller pigg- men aldrig bakis och med ångest. Vad mer finns att önska sig?
Ha en skön fredagkväll!

Idag känns de jobbigt.. när jag ser mitt ex och han verkar låg får ja så sjukt dåligt samvete. Det var han som valde alkoholen ändå tvivlar jag i dessa stunder.. jag kan bocka i alla sorters våld under alla våra år och dagar som denna känns det som om att jag orsakat allt detta. Jag mår skit som ens tänker att det var våld och inte ett snedsteg, ett misstag eller pga av alkohol. Känns som att jag svartmålar honom bara av att delta i detta forum. Tänk om jag överdriver.. om jag "väljer" att bara se allt negativt. Tänk om jag är orsaken till allt. Jag har fogat, försökt, hållit mig lugn men han har ju mått så dåligt över allt möjligt..
Nä usch dagar som denna tär så i djupet av mitt hjärta. Som om jag har utsatt honom för att vara sitt sämsta jag.