Återfall

8 inlägg / 0 nya
Senaste inlägg
Abk18
Återfall

Hej, min man har tagit återfall denna vecka och flera gånger han han sagt att han ska sluta och "trappa" ner. Senast i söndags sa han att han INTE skulle handla något mer utan han skulle ta en "Cold Turkey". Nu är han så skakis och har ångest, mycket ångest så han vill att jag far o handlar sprit åt honom. Han har ringt t Beroendecentrum som sa att han skulle trappa ner själv eftersom det var fullt. Han vill egentligen inte dricka, han vill vara ren och leva. Jag blir otroligt kluven till detta samtidigt som är det emot mina principer att köpa eller skjutsa honom systemet. Det kommer bara att bli värre imorgon och imorgon kanske han ber mig igen. Jag har förstått att det inte går att lita på honom riktigt och att det är en jävla beroendesjukdom detta, kronisk. Han har klarat av att leva nyktert under flera år. Hur farligt är det med att inte dricka efter ett återfall på en vecka (ca 2st 75 starksprit/dag i ca en vecka och dessemellan i princip, har jag förstått, varit nykter i över ett år denna gång)? Ska jag möta honom på något sätt för att han ska må bättre? Till saken hör att han var inne för LOB förra veckan vilken har gjort att han blivit förnedrad i arresten, knäckt revben och har mycket ont - det vill han verkligen inte göra om! Aldrig! Jag försöker att hålla min linje att inte fara och köpa åt honom eller skjutsa honom. Han säger nu att det är på mitt ansvar, hans mående att ha kan få både delirium och epiliepsi, att jag inte hjälper honom med drickat. Har ni några tips?
//

Adde
Han

måste ta ansvar för sitt eget liv !!!! Det är så lågt att lägga ansvaret på dig och få dig att känna dig tvingad att "hjälpa (eg stjälpa) honom. Att langa sprit till en alkis är att påskynda sjukdomen.

Tänk på ditt eget liv och fundera på om du verkligen vill vara kvar i denna dysfunktionella relation. Du är värd ett bättre liv !

sessi
Lägga skulden på andra

Jag har lärt mig genom den hårda vägen hur lätt det är för dom att lägga skulden på oss , som finns vid deras sida, och jag vet hur lätt det kan vara att köpa ut åt dem, pga att man inte orkar mer bråk.
Jag är ingen ängel och jag kan erkänna att jag köpt ut för att få det lugnt. Det gör mig till medberoende.

Mia.80
Usch, har också varit med om det

Min man har också bett mig att köpa och jag har gjort det otaliga gånger. Men med åren har jag försökt stålsätta mig mot detta och han accepterar det för det mesta. Han får snällt gå ut själv och köpa, han har hittat ett nattöppet ställe inte så långt hemifrån. Men hade vi inte haft det så hade det nog blivit hus i helvete. Får se nu hur det blir nu när vädret blir kallare.

Han har också haft mage att försöka lägga ansvaret på mig om han skulle köra rattfull och åka fast. Nu tror jag inte han gjorde det den gången, men jag är faktiskt lite osäker. Men oj, vad jag fick kämpa med mig själv den gången!

Men jag ska lägga alla utbrott han får när jag nekar i vågskålen så blir det kanske lättare att ta ett beslut.

Nu var det inte meningen att kapa tråden, ville bara säga att jag har liknande erfarenheter. Jag skickar styrkekramar och hoppas att du kan stå fast vid din inställning.

Men jag förstår att det inte är lätt, jag vacklade själv senast för ett par veckor sedan. Man känner sig så utnyttjad efteråt.

Som de andra säger, det är INTE ditt ansvar!

Kram på dig!

DetGårBättre
Det är individuellt det med

Det är individuellt det med delerium och det kan ha med psyket att göra. Dock bättre att ta det säkra före att gambla då det kan vara livshotande tillstånd. Den mängden sprit är mycket oxh att trappa ner vore att föredra. Men svårt trappa ner på sprit eller vin då man gärna hamnar i ruset igen. Köp 3.5or och låt honom trappa ner på det istället vid sådana läge. Ge honom 12 första dygnet, sen 8 stycken andra, 6 stycken tredje och minska med två till noll. Så får han helt enkelt portionera ut det under dygnet.

Carina
Hur gick det?

Hej hej Abk18!
Jag läste ditt inlägg i början av veckan och du fick många kloka svar från de andra forummedlemmarna. Men jag är nyfiken och skulle vilja veta hur det har gått för dig och er?
Hur valde du att göra och hur känns det för dig?

Jag vill betona att det är absolut inte ditt ansvar gällande hans alkoholkonsumtion, nedtrappning m.m. Det absolut bästa är om han själv söker professionell hjälp.

Med hopp om en fin helg!
/Carina
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Abk18
Åh ja. Jo det lugnade ner sig

Åh ja. Jo det lugnade ner sig något eftersom han skulle till jobbet i fredags. Men jag skjutsade nog en gång och nästa dag sa jag nej så då tog han taxi (säkert u 2dagar). Vi köpte också en dräger som kollar alkoholhalten. Den var uppe på över 2,5 promille ett tag i mitten på veckan men den hjälper både honom och mig att få ett konkret mätvärde. Vi har pratat nu när han varit nykter o båda vill ju att det ska gå bra, spec han som säkert fick ett bottennapp med anledning av loben. Jag har ju tusen förslag till honom vad han ska göra och vad mycket oro veckan gav med sig, känner brist på tillit, i vissa fall verbalt kränkt och nästan utmattad av det som hände när han var full.
Men jag vill inte pressa honom utan han själv ska komma på vad han ska göra. Jag hjälper till naturligtvis, en sak i taget. Han har jättemycket ångest. Hela tiden. Ja, där är vi nu. Jag har förstått att jag inte ska tro 100% på allt han säger. Tex när han blåste 2.2 så sa han att ”de här dräger kan visa lite fel...” då blåste jag 0.0.... Så jag känner att jag kan vara mer tydlig, tuff nu. Hoppas att det ordnar sig, vi får se, tiden får utvisa OCH han ska ha hjälp naturligtvis. Han ska ordna det men behöver nog påminnas för att få det gjort.

Hansdotter
Det är inte ditt ansvar att ”

Det är inte ditt ansvar att ” medicinera” ner honom med nedtrappning. Om han skulle få dilerium får du kalla på ambulans. Då är det bättre vårdens proffs får ta hand om honom. Då kanske någon får upp ögonen för att han har problem. Det är annars svårt att få professionell hjälp om man inte aktivt själv jobbar på det har jag förstått. Men - du måste ju göra som du känner passar bäst för DIG SJÄLV och som funkar i den situationen. Men känner du att du inte vill köpa alkohol till honom ska du absolut inte ha skuldkänslor! Han är trots allt en vuxen människa. Bara för att man är alkoholist är man inget barn.