Orosanmälan

4 inlägg / 0 nya
Senaste inlägg
Mallan
Orosanmälan

Min man har alltid - sedan tonåren - druckit mycket alkohol. Han vet inget annat sätt att leva.
Tillsammans har vi druckit mycket alkohol och jag förstår inte hur vi orkat vara både småbarnsföräldrar samtidigt som vi nästan varje helg haft huset fullt av gäster - och en massa alkohol. Men på något sätt har vi klarat det rätt bra och nu är barnen ganska stora (15 respektive 12 år).
Jag är inte beroende av alkohol. Men jag dricker också mycket.
Min man har under många år vetat att han har problem. Han har haft vita perioder. Han har medicinerat i perioder. Han har bestämt sig för att "dricka mindre". Men han har alltid ramlat igen.
De senaste åren har det accelererat och han har blivit verbalt elak mot mig när han druckit. Inte varje gång, inte så ofta, men ibland. Jag har försökt sätta gränser, jag har till och med sagt att han måste välja mellan mig och flaskan. Men han har vägrat välja bort flaskan och jag har stannat kvar. Jag älskar honom ju och vi har också ett väldigt fint liv tillsammans.
Den senaste tiden har hans bruk accelererat ännu mer. Han har utökat - från att "bara" dricka en eller två gånger i veckan till att dricka tre gånger per vecka. Och han har blivit dum, har försökt "uppfostra" vår son när han själv varit väldigt berusad.
Helgen som var gick han helt över alla gränser. Vi hade gäster. Min man blev väldigt berusad och började bete sig konstigt - vanka av och an. Våra gäster åkte hem. Då gick min man in i sonens rum och drog ur hans kontakter. Samtidigt som jag kom in i rummet för att se vad som stod på blev sonen ledsen och utbrast "jag sover ju". Jag sa till min man på skarpen att han skulle gå ut därifrån. Då blev han ursinnig, gick hotfullt fram mot mig och lade sina händer i ett grepp runt min hals (men utan att ta tag). Jag blev chockad. Min son blev skräckslagen och skrek så att hans storasyster med kompis kom inrusande.
I dag har båda mina barn varit hos skolans kurator. Jag inser att det de berättade kan få kuratorn att göra en orosanmälan och en polisanmälan och att barnen skulle kunna bli omhändertagna enligt LVU.
Jag är skräckslagen för vad som kan hända och undrar hur jag kunnat låta det gå så långt.
Oj, det finns så mycket att skriva om alkoholen och hur det påverkat oss. Men jag stannar där.

Rosette
Hej Mallan och välkommen till forumet!

Din man har sedan tonåren druckit för mycket alkohol. Ni har tillsammans druckit mycket trots att ni haft barn och ändå klarat av det som du skriver. Nu har det eskalerat på olika sätt och en händelse från helgen har gjort att du börjat funderat rejält på hur det är. Det låter som du fått nog av allt nu och att du är orolig för barnen och vad som kan hända.
Det hörs att du försöker skydda barnen från dins mans beteende när han är onykter. Du nämner att han kan försöka uppfostra sonen när han är onykter och det känns inte bra.
Nu senast hände något skrämmande och mannen blev berusad och våldsam. Han tog strypgrepp på dig framför sonen efter att han gått in till honom och stökat runt när han låg och sov.
Du är rädd att detta kan leda till en anmälan och allt vad det i sig kan innebära.

Det är verkligen bra att du vänt dig hit och sätter ord på hur det är. Du vill ha stöd i din och barnens situation och det kommer du få. Socialtjänsten är en hjälpande instans och de sista de vill är att ”ta barnen”. Mer sannolikt är att de erbjuder dig och barnen hjälp.

Oavsett vad som blir av det, hur ser ditt stöd ut? Vänner, familj, bekanta, professionellt?

Angående hot, aggression och våld kan man ringa till kvinnofridslinjen, Det är kostnadsfritt, anonymt och öppet dygnet runt. 020-505050.
Om du skulle vilja prata med någon om alkoholen (både kanske dina egna och din mans) kan du ringa Alkohollinjen. Även det är kostnadsfritt och du kan vara anonym 020-84 44 48. De har öppet mån-tors 11-19 och fre 11-16.

När du skriver i slutet att du undrar hur det kunnat gå såhär långt är det något nog många kan känna igen sig i. Så här var det ju inte från start. Och som du berättar har din man i omgångar bestämt sig för att ändra sina alkoholvanor. Såklart har han massa andra sidor och du har haft hopp om att han ska förändras och ta emot hjälp. Inte alls konstigt.

Jättebra verkligen att du skriver. Det krävs både mod och kraft att skriva och berätta såhär på ett forum. Det ger oss här chansen att ge dig stöd.

Fortsätt gärna skriv och berätta hur det går för dig!

Varma hälsningar,

Rosette
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Deltagande
Barn blir inte omhändertagna

Barn blir inte omhändertagna om det finns någonstans de kan få skydd. Det ska mycket till för ett LVU.

Gladis
Liknande

När jag bodde hemma så slog min bror min syster . Han hotade att döda henne. Satt gränsle över henne och tog strypgrepp. Jag var ca 20 år dom var 18. Jag försökte hjälpa min syrra och gå emellan, men blec rädd för mitt eget liv på sättet han betedde sig. Jag gick ut ur lägenheten och ringde polisen . I samma veva låste min bror ut mig och har kvar syrran i lägenheten. Poliserna som sedan kom frågade om jag ville göra anmälan och min mamma så att det kan du absolut inte göra, det är ju din bror. Jag ångrar djupt idag att jag inte gjorde en anmälan då min bror fortsatte med sina våldshandlingar ute på stan och i sin umgängeskrets. Nu sitter han inne på rättpsyk för mord .
Om dina barn skulle vilja göra anmälan mot pappan så låt dom få göra det. Lägg dig inte i.
Ett livsviktigt tips