Min relation till alkohol är speciell, jag älskar den och jag hatar den.
Hatar den för de flesta saker i livet som jag ångrar har med den att göra, och att den har fått mig beroende.
Älskar den för att alkoholen förstår mig, den vill ha mig och jag vill ha den.
Det började med vin. Vitt alltid.
Idag bryr jag mig inte lika mycket om vad det är, hela förra veckan jobbade jag sent och hann inte till systemet så jag köpte bara ett paket juice och blandade med tequila för det var det enda som fanns hemma.
Jag minns när jag började dricka ensam hemma, hur konstigt det kändes första gången, men ändå mysigt.
Nu är det vardag, det blev normalt. Första gången var jag 18, idag är jag 22.
Det läskigaste är när man inte vet vad som händer. Skammen att man förlorade kontrollen.
Skammen att inse att en eller flera timmar är bortraderade från min hjärna.
Som när jag var utomlands och vaknade mitt i natten i en okänd säng, i ett okänt rum, bredvid en okänd person.
Det var som tur är enda gången just något sexuellt relaterat till alkohol hänt mig, men just det är något jag fortfarande tycker är jobbigt för det var så otroligt läskigt.
Men minnet sviker mig än när jag dricker för mycket, som i lördags då det var en liten fest. Det var inte speciellt mycket folk där och några var kollegor som jag dessutom är chef över. Det är en period på över en timme som jag inte minns, vilket känns obehagligt då det var så få folk där.
Minns inte ens hur jag kom hem den dagen. Fick höra att jag satte mig i en taxi men jag vet inte vem som betalade, hittade ett kvitto från den resan men det är betalat med en helt annan bank än vad jag har. Så sjukt.
Mitt största problem var väl från början och är än idag att jag inte kan sluta när jag väl har börjat, att jag alltid vill ha mer.
Som tillexempel så brukar jag ta med mig ca fem 7.0 procentiga cider och en flaska vin till fester för det känns alltid som att det värsta som skulle kunna inträffa är att drickan ska ta slut. Intalar mig att allt inte är till mig själv utan att jag kommer bjuda andra.
Hur tar jag mig vidare. Jag inser att det är ett problem och jag har blivit skrämd av incidenten i lördags, men jag vet hur stor alkoholens kraft är över mig.