Dom osynliga ledtrådarna

6 inlägg / 0 nya
Senaste inlägg
Mumlan75
Dom osynliga ledtrådarna

Kommer hem från ett em/kvälls pass, möts av min man i hallen jag ser på honom på en gång att han tagit några öl jag behöver inte känna någon doft utan jag bara vet,räcker med en öl så kommer hans små ljud/fram han vet inte vilka grejer jag ser det på pch det kommer jag aldrig avslöja!!
Han har sista tiden haft en lite hård ton och arrogant sätt som jag inte är riktigt van vid....

varför bryr mig ens ? han gör ju det var enda jäkla helg..
När ska jag bara acceptera.
Jag blir sluten som en mussla och allt sug på att snacka eller umgås är som bortblåst,
Jag längtar tills att jag får slå mig ner och sätta på mig hörlurarna och glömma mig bort i seriernas värld,vänner lägger upp bilder på fredagsmys med ett glas vin och gulliga bilder på småplock att äta,ungar som springer runt och har roligt....
Här har gubben förhoppningsvis gått å lagt sig med en ursäktande lögn om att han är så trött,jobbig vecka osv osv...
Yngsta spelar spel på sitt rum o älsta killen är ute.
Fast jag har lust å fräsa till honom att ja du det tar på en att vara alkolist...
men efter alla år så har jag tappat den rösten, och när vi bråkar om drickat så hotar han med att separera (om jag tycker det är så hemskt att han tar sig ett gäng öl på helgen så är det mitt jävla issue
,å vips så blev det hela mitt fel...
Aldrig snack om behandling eller någon uppofring i sitt drickande.

Jag vet när han dricker precis som en blodhund hittat sitt spår...

Li-Lo
Hej och välkommen Mumlan75

Så uppmärksam du är på det du är med om, klokt av dig att se små skillnader som vittnar om att något håller på att förändras. Just nu åt en håll som inte alls känns bra för dig. Bra att du är här, jag hoppas att andras berättelser och din egen förmåga att synliggöra det som sker i ditt liv kommer hjälpa dig att formulera vad som blir bäst för dig nu. Finns det steg att ta? För vem? Åt vilket håll?

Fortsätt gärna skriv, det kan ta lite tid innan en tråd får fart.

Varma hälsningar Li-Lo
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Tvådöttrar-80
Samma sits

Hej! Jag sitter i samma sits som du! Lämnade i somras och han blev nykter, drack inte en droppe förens i oktober.
När jag då frågade hur han tänkte, fick jag svaret att jag kan hantera det nu....
problemet med min är att whiskeyn är som saft i strupen på honom. Han håller sig till 2-3 öl, men det kan lätt bli en halv flaska wiskey i stället...
barnen backar från han och blir plåster på mig, hunden backar från han och blir plåster på mig.

Har snart återigen pratat sönder mig med honom. Han lovade ta kontakt med någon att prata med om det, så sent som förra lördagen.

Har inte hört ett ord om det än...

Idag är han borta och jag vet att han kommer komma hem full...

Jag vet vad jag måste men det är så svårt, när han är nykter är han fantastisk men full inte lika. Aldrig slagit nig eller barnen men kan bli tokarg och irriterad.
Jag borde lämna igen och denna gång för alltid men jag vill inte det.....

en annan Micke
Du vill inte...

...lämna, han vill inte sluta dricka, wow.
Vad vill barnen tror du? Tror du de vill ha en fyllefarsa och en medberoende morsa?
En mamma som sänder dem signaler att: nej mina barn, man ska inte stå upp för sig själv och sina rättigheter, man ska förneka sina känslor och bära den skam man tvingas till av den som man en gång älskade.

DU spelar ett högt spel med dina barn som insats, tänk på det.
Å du, omplacera eller avliva hunden, om du mår dåligt av husses drickans så är det bara förnamnet av vad hunden känner.
Du väljer att stanna kvar, din hund kan inte. I värsta fall kan hunden bli så skadad att han/hon blir ångestbitare, hur förklarar du det för sina barn om det är dem som blir bitna?

Vakna upp nu och

Stay Strong

Edit: sorry ser nu att jag inte svarat trådskaparen utan Tvådöttrar-80....var inte meningen att kapa tråden.

Carina
Välkommen Tvådöttrar -80

Välkommen hit till forumet och ledsen att vi inte observerat att du kommit hit och hälsat dig välkommen förrän nu! Det finns risk för det när man skriver i en redan existerande tråd att vi inte ser att det har kommit en ny medmänniska till oss.

Det är en svår situation du befinner dig i, med kärlek och kyla, med omtanke och aggressivitet. Ingen som inte har varit i en liknande relation vet egentligen hur det är. Det är lätt att ta en position när man står på distans och tittar på någon annans liv. Det kommer från oro och omtanke men kan landa lite hårt.

Hur som helst, jag skulle vilja tipsa dig om att ringa Kvinnofridslinjen på tel nr 020-50 50 50. Även om din partner inte har utövat fysiskt våld så har det påverkad alla andra familjemedlemmar så ni drar er undan, blir oroliga och osäkra. På Kvinnofridslinjen är de mycket kompetenta och vana prata om sådana problem som du och din familj möter.

Jag undrar också vilka stödjande personer du har runt omkring dig? Det är tyvärr vanligt att personer i din situation börjar isolera sig från annan familj och vänner. Vilket kan göra det svårare att lämna en destruktiv relation. Vilka människor har du som du kan kontakta och kan stödja dig vid en eventuell separation?

Så du vet, jag kan verkligen förstå att han är en fantastisk person och pappa när han är nykter. Det finns ju en anledning till att du fastnade för honom från början, eller hur? Men sedan har alkoholen påverkat honom på ett sådant sätt att han i perioder inte alls blir den person han en gång var. Och tyvärr får vi inte välja bara en sida av personen. Barnen, du och hunden påverkas även av den andra sidan.

Hoppas du kommer trivas här på forumet och vill skriva mera om hur det går för er!

Med hopp om att ni får det bättre och tryggare!
Carina
Anhörigstödet & Alkoholhjälpen

Ps.
Vissa personer törs inte lämna en destruktiv relation om husdjuret riskerar att vara kvar hos den hotfulla personen, då den kan fara illa. Jag vet inte hur det är för er, men om det är något du känner igen så kan jag tipsa om www.voov.nu som kan ge tillfällig hjälp.

en annan Micke
Vad hjälper det...

... att leka Blodhund? (Mumlan75)
Han struntar i det och dig och du blir inte lyckligare av kunskapen om att sniffa upp hans drickande.

Klart att det är ditt fel, det är klassiskt alkoholistbeteende, inte fan e det fel på den som dricker, det är ju omgivningen, det vet varenda alkis som inte hunnit fatta att den ÄR alkoholist och sjuk. Men du, det är inte ditt fel, för om det skulle ha varit så att du är så hemsk att leva med så hade han löst det med att lämna dig inte dricka.

Du frågar när ska jag bara acceptera, du ska INTE acceptera, du är här och skriver, du mår dåligt, det finns ingen som ska behöva må dåligt på grund av att "den andre" inte respekterar en.

Låter som att dina ungar distanserar sig, barn är flockdjur och även om datorer och TV spel är stor del i barnens liv såå......

Ber om ursäkt för att jag kapade tråden lite och svarade på fel inlägg.

Hoppas du har en mysig fredag, det har jag.

Stay Strong