Hej...
Vet inte vart eller hur jag ska börja. Jag har en sambo sen några år tillbaka. Vi har barn tillsammans och jag anser att han dricker för mycket. Men det gör inte han, såklart, det är därför jag är här.
Pratar inte om det här med någon, det är väl ingen som vet hur "illa" det är men folk i vår närhet har ju sett hur han dricker.
För ett tag sedan kom jag hem sent, han var själv med barnen,hittade honom sovandes framför tvm och kunde inte väcka honom. Barnen sov. Spelade in det i ett försök att få honom att förstå att han inte kan dricka sådär när han är själv med barnen, tänk om något händer? Men han brydde sig inte nämnvärt. Efter midsommar då han drack 5 dagar i rad sa han själv att han inte vill dricka såhär mer. Vi har haft det bättre än på länge och efter många månader av bråk har vi haft det bra och pratat om att skaffa fler barn... men nu ikväll när jag kom hem var han full igen. Hörde det redan i telefon så när jag kom hem skickade jag honom i säng. Han var själv med barnen idag igen alltså.
Jag har sagt så många gånger "en gång till så lämnar jag dig" ändå sitter jag här nu, förmodligen för 138 gången...
Vad fan ska jag ta mig till?

och håll vägarna tillbaka öppna.Om du klarar det,vilket kan vara jättesvårt då det finns känslor och starka band.
Det är det allra bästa du kan göra för dig,dina barn och honom.Kanske han reder upp det,tar tag i sina problem,kanske inte.
Men då har du i alla fall fredat dig själv och barnen och kan ge er en trygg miljö.Ni kan ju hålla kontakt ändå och du kan hjälpa honom och ge ditt stöd,men från lite distans.

Läs lite härinne,tyvärr är det samma sorgliga melodi i nästan alla historier.
Vi som anhöriga trillar lätt ned i detta och kan inte ta oss ur trots att allt sunt förnuft säger att vi borde.
Så om du har kraft,läs in dig lite här på forumet,både på beroende och anhörigsidan och stärk dig själv.

Och välkommen hit!
Här är vi många som delar en liknande historia som din.

Jag uppfattar det som att barnen inte är speciellt gamla? Vad händer om de är ensamma en dag med någon som inte går att väcka? Vad händer om de blir sjuka när han är full? Vad händer om de skadar sig när han inte kan hjälpa dem? Vågar du lämna barnen med någon som kanske inte tar hand om dem?
Jag menar inte att låta kall och hård, men du kan ta mycket (och knäckas på kuppen) men hur mycket klarar barnen?
Om du inte kan lämna för din egen skull så måste du tänka på barnen!! För en alkoholist finns två vägar: antingen så slutar han dricka, eller så eskalerar det. Om det eskalerar så kan det ta en månad, ett år, 20 år... men det blir bara värre och värre, om han inte slutar dricka.
Du kan inte tjata/tvinga/böna och be och få honom att sluta - han måste välja det själv! Och då behöver du stå upp för dina hot - han vet idag att du inte lämnar, han har hört det så många gånger...
Jag vet att det är lätt att stå utanför och ge massa råd, men de är sååå svåra att genomföra när man är mitt i det. Jag dömer dig inte, gör dom känns rätt för dig, men försök hitta magkänslan, börja berätta för en vän eller någon utomstående!! att prata underlättar!

SomeonesFool

Hur gör man med barnen när man lämnar sin partner som dricker för mycket? I vårt fall skulle det vara självklart att vi tog varannan vecka. Men jag vill ju inte att barnen ska vara utan någon nykter vuxen. ..och en hel vecka stöten. Det måste väl vara ännu värre för dem, eller? Då skulle def. deras tillvaro bli trasig. Trasigare än den är nu. Risken finns ju att drickandet eskalerar i den vevan (en ursäkt att dricka). Hur har det fungerat för andra som faktiskt lämnat? Problemet borde ju finnas även om maken har barnen bara varannan helg.
Ursäkta om jag snor din tråd Emela. Men jag tänker att du också funderat på det.

Att ha ett varannanveckasboende är inte ett alternativ när den ene är alkoholist - och det är vårt ansvar som förälder och vårdnadshavare att se till att det inte blir så.

Låter så hårt, men hur ska barnen kunna bo en hel vecka hos någon som inte ens klarar att ta hand om sig själv?

SomeonesFool

Tack på svar på min fråga. Låter ju självklart när du lägger fram det så. Men ska man skära av umgänget helt alltså? Ska barnen inte få vara där ensvara hos alkoholisten varannan helg? Om pappan nu är en akoholist utan insikt, och tror att det ska funka. Får man soc med sig? Jag befinner mig inte där ännu. Men det är sådant här jag funderar på. (Ifall maken skulle trilla dit igen och vi inte får ihop det här utan allt går åt helvete.)