Sjöbuse

Hejsan!
Läst en hel del här och blir lite rörd av all kärlek och förstående här inne.
Efter många om och men, samt rop på hjälp har jag ÄNTLIGEN kommit underfull med att jag vill ha hjälp..
Mitt alkoholmissbruk har förstört min senaste relation, vänner och familj i min närhet märker på mig att något inte är som det ska..
När jag tog steget att be om hjälp via jobbet fick jag bra respons och åkte till företagshälsovården där jag träffa en läkare och svara på lite frågor.
Gick till vårdcentralen dagen efter och tog blod och urin prover..
Nu vet jag inte vad som kommer ske och vad för slags behandling jag får..
Det jobbiga är att bara vänta hela tiden på att få hjälp.
Jag behöver hjälp NU och inte om några dagar.
Vände mig till st Göran beroende kliniken då jag skulle hem till min partner igen efter en vecka i trygghet hos familjen utan alkohol.. men där fick jag inte mkt till hjälp "för stunden" utan att blev de för jobbigt får jag komma tillbaka.
Det blev som jag misstänkte att jag drack såklart så fort min partner lämnade lägenheten.. har inte ångest över det eftersom jag förstod själv att de skulle bli så.
Nu väntar jag på provsvaren och vad jag ska få för behandling..
Jag tror själv att det bästa vore att åka på rehab faktist, men känns lite läskigt och främmande när jag inte vet hur de går till.
Just nu vet jag inte så mycket och allt är förvirrande...
Känns lite som att jag inte blir tagen på allvar i det hela.
Behövde skriva av mig lite..