Två gånger har jag sökt hjälp för "binge-drinking" men jag kan liksom inte förmå mig att ändra mitt beteende. Jag har alltid haft svårt att kontrollera mitt drickande och det slutar ofta med att jag blir jättefull på fester. Efteråt sitter ångesten och skammen kvar i flera dagar.

Nu bor jag själv sedan fyra år. Tidigare gift i 23 år med två unga vuxna barn. Jag dricker inte dagligen men varje fredag köper jag en flaska vin och någon öl att grunda med. Jag tror att det ska vara mysigt att laga god mat och ta några glas. Sedan kommer suget som ett brev på posten och inte sällan slutar jag på den lokala pizzerian och dricker öl tillsammans med andra vilsna själar. Jag vet ju innerst inne vad som kommer att hända. När allt är uppdrucket slutar det på en flaska vin och 3-4 stora starköl. Ändå kan jag inte låta bli. Sedan kommer som sagt ångesten och jag känner mig som en tragisk människa. Jag är jätterädd för att hamna snett och att jag ska börja dricka mer och mer.

När jag kommer hem är jag fullständigt omdömeslös och surfar runt på sociala medier och skriver plumpa kommentarer. Jag kan också skriva mail till folk. Jag skriver inget kränkande och jag förföljer inget. I mitt arbete fungerar jag normalt och känner mig uppskattad och omtyckt men jag undrar vad en del tycker om mig när jag skickar mail på nätterna eller skriver kommentarer som jag aldrig hade gjort nykter. Det är så fruktansvärt pinsamt och självförnedrande. Det liknar nog någon form av fyllemani/personlighetsförändring. När jag sedan möter mina "offer" känns det som jag vill krypa ur skinnet av skam.

Jag skulle vilja dricka normalt som de flesta andra. Det känns väldigt jobbigt att sluta helt. Dels för det sociala (Jag kan gå på AW och dricka 2-3 öl utan att spåra ur eller ta ett glas vin före bion.) och dels för att jag ibland så starkt känner att jag behöver bli berusad. Det har blivit någon slags rutin att kröka till.

Är det någon som känner igen sig? Hur ska jag göra?

DetGårBättre

De flesta andra hanterar inte alkoholen så bra ska du veta. Det är en romantiserad bild. Självklart finns det människor som kan hantera det fullt ut men glöm att de njuter speciellt mycket. Det är som du skulle njuta av en cola. Klart det är gott men de får knappast den.känslan i kroppen.

Du är verkligen inte ensam med dina känslor. Vi är många här och därute som känner och dricker precis som du. Alkoholen är inte för alla. Har få vänner i min närhet som aldrig blir bakis eller dricker för mycket och får ångest någon gång. Sen är vi väl ett gäng som är lite mer på ytterkanten om jag få uttrycka mig så. Det är väl därför många är här. Vi känner att vi har passerat gränsen. En gång för mycket så att säga.
Hjärnan blir som bortkopplad. Man skriver och säger saker man ALDRIG skulle göra i nyktert tillstånd. Känner igen allt det du skriver. Vet inte om det är någon tröst, men du är i gott sällskap

Jag känner igen mig totalt i det du skriver. Har hängt på forumet sedan förra hösten. Har haft helt vita perioder men även testat att dricka med måtta. Det har gått si så där om jag ska vara ärlig. Förra veckan var vi i Grekland på semester och det funkade väldigt bra att "dricka" lagom. Jag vet dock att jag mår helt klart bäst av att inte dricka alls. I onsdags spårade jag ur och drack på tok för mycket. Nu är planen att hålla sig totalt nykter några veckor framöver för min del. Kanske ännu längre. Jag tar en dag i taget. Välkommen hit..

Tror inte på att mer än en handfull klarar att ”skära ner” eller ”återgå till normaldrickande”. Men jag vill inte döma ut de som tror det. Alla får ha sin tro! Och kanske går det. Men har du testat? Jag gissar att du många gånger testat att dra ner och sen har det funkat ett tag...tills det inte gör det igen. Så skära ner handlar nog för mig mer om att försöka få mindre tillfällen som går åt helvete än om du bara körde på. Men åt helvete går det säkert igen. Så kan man leva om man vill. Det är fullt möjligt. Du får ha alkoholen men du får dras med ångesten och annat fast kanske mer sällan.
Om du vill bli av med det helt, så välj att inte dricka idag. Du får dricka sen. Du väljer inte att vara nykter resten av livet. Bara idag.
Vänta inte till sen, (efter fredag, efter lördag, efter festen, efter bröllopet etc) det är aldrig ett bra tillfälle att börja. Du får dricka sen men hoppa idag.
När du hoppat tillräckligt många dagar så blir det inte speciellt konstigt. Du hoppar bara över fler och fler, men du får ju så det är inget livslångt straff.
Ett tips om du ändå tänker dra ner eller fortsätta är att rycka ur internetsladden och gömma mobilen när du går ner på puben. Kanske kommer ditt fulla jag ihåg varför du gjorde det.
Det låter inte som ett sunt skäl att fortsätta för att du ”starkt känner för att bli berusad ibland”.

Kämpa på

Skalmans_nubbe

Åh, vad jag känner igen mig! Den känslan efter man har druckit, den är så jobbig. Känner mig patetisk dagen efter, ångrar mig och känner då att jag ska aldrig dricka mer igen. För min del har det varit ett ex som fick mig att må fruktansvärt dålig. Han är narkoman och varit på olika behandlingshem, sen träffades vi och jag blev förälskad. Eftersom jag tyckte synd om honom så lät jag honom bo hos mig, vilket ledde till mycket psykiskt lidande för min del. Så varje gång jag dricker för mycket skriver jag om honom till de han känner för att prata av mig och få sympatier för stunden. Har även skrivit på messenger till hans mamma, men hon svarar aldrig. Jag vet att det är fel..

Peter på landet

Känner igen mig starkt, jag har bestämt mig för vit period och tänka igenom om jag vill fortsätta dricka. Tror det är farligt att kategoriskt sätta förbud för sig själv, man måste växa fram sina beslut

Känner exakt igen mig. Jag skapade mitt facebook konto på fyllan. Fan vilken ångest efter detta!
Skrev hejvilt till allt och alla.
Pinsamt!

Jag kan ge dig ett konkret tips. Sluta helt med alkohol nu. Inget ”dra ner eller dricka mindre”.

Du behöver inte den skiten i ditt liv. Det är mycket bättre utan och du slipper all återkommande ångest och pinsamheter.

Varje kväll jag ska ”ta det lugnt” slutar alltid i fylla.

Jag tänkte också ”fan vad jag kommer sakna ölen vid matlagning”. Men det gör man inte efter en tid. Man vaknar dock fräsh utan att må skit med en spya i halsen och kan faktiskt göra saker på helgen. :)

Kämpa på! Mitt tips är att stryka Alkohol från ditt liv helt.

Hej och välkommen. Vad bra att du hittat hit o börjat skriva. Det kommer hjälpa dig i din situation. Tror det kan vara bra med en lång vit period för att kunna se någorlunda klart på sin a konsumtion och liv i övrigt. Ta en dag i taget och se hur dagarna läggs till varandra. Att slå på sig själv brukar aldrig hjälpa, och härinne är vi många, kanske alla, som gjort bort oss på fyllan. Det hör till bilden av problem drickande. Kram Jullan

Håller med Peter på landet att man inte måste bestämma direkt om man lämnar alkoholen för alltid, utan börja med en nykter period i till exempel tre månader och utvärdera och ta nytt beslut efter den. Under den tiden hinner man uppleva många fördelar med nykterheten, läsa på om beroende, och få en början till självinsikt. Har två alkoholfria månader nu, och har börjat landa i att det inte alls är någon uppoffring att avstå, medans jag i början tänkte att det var en stor förlust. Just nu har jag lite samma känsla för alkohol som jag har för snus (som jag slutade med för ett halvår sen) : jag minns att jag gillade det, men har ingen lust att använda det längre.

Peter på landet

Slutade med att snusa vid nyår, gott men inget jag behöver. Väl så jag resonerar med Alkoholen med... så vi tänker lika där Kennie.