Inledning:

En sak som jag tänkt på nu när jag kom hem från resa med en kompis. Vi drack knappt något under resan, jag tog en öl till middagen etc. Men så var vi på stranden och jag kände ett starkt sug av att ta en öl, det var det enda jag kunde tänka på nästan och kunde inte koppla av förens jag fått en. Sedan klarade jag mig resten av dagen.

Sedan när fredagen kom så började jag dricka en öl på stranden igen, tog en till... Sedan gick vi till affären köpte på oss alkohol för kvällen. Jag tog en öl innan vi gick till middagen. Sedan blev det en aperol spritz till middagen. Efter det gick vi hem för att byta om för nattklubb: Här ballar det ur för mig. Min kompis tar en flaska vin, medan jag har köpt en whisky och en stor cola, samt 3 desperados som jag dricker upp själv. Nu ska man ju fatta att man är riktigt full redan... Men jag kör på ändå. Kvällen närmar sig sitt slut, jag har black out och vaknar upp på hotell rummet. Jag vaknar av att min kompis sitter på sängen och ser riktigt ledsen ut. Jag känner direkt att jag gjort något dumt och jag kan inte komma ihåg, en minneslucka på kanske 3 timmar.

Hon berättar att jag nästan föll ner för en kant där det fanns massor av stenar nedanför och hon trodde jag skulle ramla ordentligt. Jag ville antagligen bara sitta ner, för jag var för full, men det hade kunnat sluta illa.

Är nu hemma igen efter resan och har sådan ångest. Jag skrev ett långt meddelande till henne att jag var riktigt ledsen och att detta är något jag måste ta tag i. Jag kan inte förlåta mig själv för detta och att jag lät henne ta hand om mig för att JAG inte kan hantera alkoholen. Tänk vad självisk man är. Och det konstiga är att man inte lär sig av sina misstag, man är väldigt duktig på att säga att man aldrig kommer göra så igen, men så går det någon vecka och så är man i samma problem igen.

Det är såhär jag känner just nu, och jag vill ha en förändring, jag menar inte alla är sådana här, utan detta är hur min hjärna går i tankarna just nu.

Jag är trött på att skada min kropp och såra mina vänner, samt min familj och min fästman. Det är nu en förändring måste ske! Därför som jag sökt mig hit och hoppas på att kunna få hjälp.

Så min fråga är:

Hur ökar man sin självkontroll, hur blir man psykiskt stark när man mått så dåligt under en längre tid?

Jag vill sluta med alkohol och cigaretter, jag mår skit av det rent ut sagt. Jag har ingen uthållighet längre och känner konsekvenserna av mina ohållbara val. Man vill ju även hitta något som får en att byta fokus, kanske en ny träningsform etc. Hade varit kul med tips på fysisk aktivitet som får endorfinerna att spruda och få en att få nya sunda vanor.

Hej!

Att komma hit är ett första steg på en lång och väldigt lärorik klättring uppför det där berget, och rätt spännande också för den delen om man är redo och är mottaglig för det.

Tack för påminnande läsning, för mig spårade det för jämnan på ett eller annat sätt på sluttampen av min aktiva karriär, det var endera att jag blev så jävla arg, grinade eller utsatte mig själv och min egna kropp för extremt stora risker etc, det sista som skedde var att jag sista året valde att dricka själv hemma eftersom jag bara duckade upp mina relationer och ville vara ensam med min bästa vän (flaskan) så jag slapp höra om hur det spårade, kommentarer över hur jag drack osv.

Starkt av dig att be om ursäkt, godtog hon den?
Bekräftade hon att du hade problem att kontrollera alkoholen på resan den kvällen?

Det är en sån jädra stor och svår fråga att besvara, som jag egentligen tror att alla har ett eget svar på, som du ställer.
Jag vill inte försöka mig på att besvara den utan instället ge dig ett värdefullt tips som hjälpt mig:
På startsidan av alkoholhjälpen finns ett självhjälpsprogram i 11 steg man anmäler sig till, man får en kontakt från alkoholhjälpen att bolla tankar och reflektioner med - ett otroligt lärorikt program att genomgå som hjälper en att utvecklas som person.
Sen rekommenderar jag dig att vara nykter i 1-3 månader för att reflektera och framförallt utvärdera ditt mående utan alkohol.

Mod och styrka ,
Dee

Tack för bra svar. Ja du det är verkligen inte lätt, men hittade denna sidan och hoppas på det bästa :)

Ja hon godtog min ursäkt, men jag känner på mig att hon fortfarande är arg på mig. Ja hon bekräftade att jag hade problem, men hon skrev till mig att hon är glad att jag inser vad jag gör och att jag tar tag i det, hon vill ha tillbaka mig som den glada och positiva människan jag en gång var. Så det fick mig att vakna ännu mer.

Idag fick jag sådan ångest och stod i duschen i 20 min och bara grät. Var tvungen att sätta mig ner, och kunde inte ta mig upp. Men så gjorde jag det ändå, och lyckades peppa mig själv. Jag är trött på att må dåligt och att ångra saker hela tiden. Jag måste hitta mig själv igen, och det kommer ta tid men förhoppningsvis så har jag hittat glöden igen.

tack för att du tog dig tid att svara och det känns väldigt upplyftande. Jag ska kolla upp självhjälpsprogrammet och testa, alltid värt ett försök. Idag har jag hållit mig borta från frestelser och börjar närma mig ett steg närmare att sluta med cigaretter med. Så känns väldigt positivt.

Några saker som har funkat för mig och som man från dag 1 när man nått sin botten och ska ta sig upp är ett måste att ha är strategier för att hantera sitt sug.

1. Lär dig förstå vad sug är/hur det beter sig/när det kommer - i samband med mitt program jag genomgick här på alkoholhjälpen fick jag tillgång till en logg att logga mina sugsituationer. För mig var eftermiddagarna en återkommande punkt i loggen, när jag kunde mig se det mönstret på papper så vart det enklare att veta när suget som oftast dök upp.
2. Sug är ofarligt. Bli inte panikslagen när du känner ett starkt sug över att dricka alkohol, chilla istället, jag brukar till och med hälsa på suget och säga att det gärna får vara där men att jag inte kommer agera på det.
2. Andra saker att göra - en plan för vad du gör när suget kommer, för mig var det att direkt dra på mig löparskorna och springa, eller ta en promenad, kunde jag inte det (typ nattetid) så drog jag på en serie på Netflix för att fokusera på något annat. Vad som helst funkar, bara man har det som en alternativ handlingsplan redan uppgjord från början.
3. Pausa situationer/relationer som förstör för din nykterhet ett tag framöver.
4. Sömn, kost och motion - regelbundenhet i schemat på dom punkterna är viktigt!
5. Se till att anförtro dig till någon - skriv av dig här, alla tankar när suget är på väg/är där/har varit där. Eller ha någon IRL som du bara kan slänga ur dig att du är sugen - snacka om att det hjälper att bara säga det högt så någon annan hör!

Mod och styrka,
Dee

Följ Dees råd så fixar du detta, BliStarkIgen.
Jag känner igen mig så väl i det du skriver. Var själv i din sits för kanske tio år sedan. Jag mådde otroligt dåligt och skämdes som en hund. Men efter ett tag valde jag att "glömma bort" det, och drack igen när det var middag/fest/AW etc. Många gånger gick det ok, men oftast blev det mycket alkohol. För mycket.
Jag insåg alldeles för sent hur allvarligt mitt alkoholproblem var, trots varningssignalerna med upprepade incidenter.
Till sist, när en allvarlig livskris slog till, höll jag mig helst hemma med "vännerna" Vinet/Ölen/GT:n efter jobbet. Då, efter en tid i alkoholträsket, förstod jag på riktigt. Det var dags att inse sanningen och välja väg, för gott.
Du ska veta att det är värt allt slit att hålla sig nykter. Det är så befriande skönt och gott för självkänslan att slippa bära på den där ångesten som alkoholen skapar. Jag har bara varit vit i knappt 50 dagar och har haft en del tunga dippar, men skam den som ger sig. Jag hoppas att det går bra för dig och att du verkligen förstår att du ska berömma dig själv för att du väljer bort alkoholen. Det kan vara ditt livs bästa beslut.
Kämpa på!

Miss Hyde och Dee! Tack för svar. Detta fick mig verkligen att att tänka till. Ja verkligen, jag ser bara positivt på att sluta helt. Jag har ett mål på 3 månader just nu och verkar ha en bra plan. Har även lagt om kosten nu på några dagar, försöker rena mig själv. Äter inget godis heller för det är också ett riktigt begär som jag har. Jag känner mig glad och peppad att fortsätta i samma spår nu. Som sagt, det är inte lätt, men jag vill verkligen detta.

Starkt av dig Miss Hyde att du klarat 50 dagar! Snacka om att du har will power som heter duga! jag är riktigt imponerad. Vill också komma dit och ser bara fördelar.

Vad coola vi alla är! Jag har alltid tyckt att det var konstigt att inte dricka, men nu ser jag ingen skam i det längre, man väljer ju istället att må bra. Att förgifta sig med något som man tror är bra för en, är ju helt sjukt i min mening. Men så är det och det är bara att ta sig ur detta mörker.

Kram!

ollebulle

Önskar dig all lycka till, du kommer såklart att klara ditt mål. :)