Valentina.123

Hej.
Nu är det så att jag, min moster, mormor, mammas barndomsvän och mammas arbetsledare/nära vän har bestämt oss att göra ett möte med min mamma. Vi har bestämt att vi ska gå hem till henne så fort hon kommit hem från jobbet så hon inte börjat dricka än, sen ska mammas arbetsledare förklara att jag(hennes dotter) är jättte orolig för henne pga hennes drickande och många andra saker som hänt och att hon kanske ska dö. Därför har vi gjort detta möte osv. Min mamma lever i förnekelse och blir förbannad så fort man pratar om att hon dricker för mycket. Vi kommer ge henne ett ultimatum att om hon inte väljer att ta hjälp själv så kommer jobbet bli inblandat efter som att hennes arbetsledare är tvungen med tanke på att jag sagt att jag är orolig och om hon inte säger något så kan hon mista jobbet.
Snälla hjälp med tips!
// en orolig dotter

hastigt påkommet men kontakta närmaste AA-grupp och be att få hjälp av en nykter alkoholist som kan följa med. Det är betydligt svårare att manipulera och ljuga för en som varit med förr..... Undvik på alla sätt att anklaga utan använd bara begrepp som "jag känner, jag ser, jag hör" och liknande känslostämningar. Kanske kan ha en vistelse på behandlingshem i beredskap ?
Lycka till !

Var absolut inte anklagande. Var stöttande. Visa förståelse och empatis över att någon kan trampa snett i livet, men att det går att rätta till med hjälp av de hon har nära. Inte en dum ide att ha en vistelse på ett behandlingshem redo. Känner hon sig inmålad i ett hörn så blir anfall bästa försvar.

Sofia

Vilket fint gäng som din mamma har omkring sig. Många som är oroliga och vill hennes bästa. Hoppas att det ska gå bra att förmedla att det är det som är er utgångspunkt. Jag håller med budskapet från de som redan har skrivit, försök i så stor utsträckning som möjligt att utgå från era egna upplevelser och känslor - "jag känner mig väldigt orolig för dig, att du ska bli sjuk och kanske till och med dö om du fortsätter dricka som du gör nu. Hur tänker du kring det?" Försök att lyssna på hur hon själv tänker, var hon befinner sig någonstans, och gå inte in i en argumentation ifall hon helt slår ifrån sig - "jag har inga alkoholproblem". Ju mer hon känner sig inlåst och anklagad, desto svårare kan det vara för henne att acceptera ert ultimatum.
Var väldigt stöttande och positiva till varje litet steg emot hjälpsökande som din mamma är villig att ta (och ta gärna upp små, små framsteg som hon kanske redan har gjort nu, eller har klarat tidigare). Försök så långt det går att låta henne behålla sin känsla av självständighet och värdighet. Ni kan stötta henne och tillsammans kan ni utforska olika behandlingsalternativ, men det är i slutändan hon som behöver bestämma vad hon själv tror blir hjälpsamt. Och även om hon hamnar i försvar idag, så kanske ni ändå lyckas så ett frö hos henne, om hon känner ert stöd och er oro.
Lycka till! Rapportera gärna om hur det går!
Varma hälsningar,
Sofia, Alkoholhjälpen & Anhörigstödet