Lni050815

Jag lever alltså med en man som alltid druckit mycket.
För ungefär två år sedan separerade vi pga detta och han började gå i terapi osv.
Allt blev bättre och jag flyttade tillbaka.
Senaste halvåret har han börjat dricka i smyg.
Jag hittar vintetror och ja, vi har levt ihop i sex år så jag vet hur han är när han är onykter.
Om jag tar upp det blir han eld och lågor.
Nu vågar jag inte ens prata om det längre.
Vi har ett barn tillsammans och så har han två sedan tidigare som bor hos oss varannan vecka.
Jag vill inte att barnen ska behöva ha det så här.
Tidigare har jag försökt sova borta på helgerna för att slippa vara med honom.
Nu har han oregelbundna tider vilket innebär att han jobbar några dagar och sedan är ledig i en vecka.
Det innebär en veckas ångest för mig.
Hur ska jag prata med honom? Få honom att vilja ta hjälp?
Jag har börjat skriva ett brev men tror att det bara skulle göra honom förbannad.
Herregud vilket spretigt inlägg detta blev men jag tror att jag bara behövde spy ur mig allt.

Li-Lo

Välkommen till forumet!

Det låter som att du under en längre tid haft det jobbigt med en partner som dricker för mycket. Vid något tillfälle valde du att separerar och det innebar vissa förändringar som möjliggjorde att ni åter kunde bo ihop. Nu dricker din partner igen på ett problematisk sätt och du märker att du förändras och du behöver lyfta diskussionen om alkohol igen. Tufft.

Ibland tar det tid innan en tråd får fart men jag hoppas att du stannar hos oss, för att skriva mer eller för att finna stöd i andra trådar. Du väljer förståss det som är bäst för dig.

Varma hälsningar Li-Lo
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

B

Har en god vänn,vars partner har problem med alkoholen. Han har druckit kontinueligt sedan 14års åldern,är idag 30, o kan uppenbarligen inte hålla sig ifrån på något vis nu. Trots att han har små barn och ett arbete som maskinförare att sköta. Att dricka och sedan sätta sig i bilen verkar inte bekomma honom. Han dricker inte under arbetstid vad jag vet,men påvägen hem kan det förekomma. Vet att hans partner försökt prata med honom många gånger. De har varit på samtal o tabletter har försökts. Under första tablettperioden var allt bra. Han är en mycket älskvärd och trevlig människa,tycker även jag,vi vill alla hjälpa honom.men problem uppstod då han slutade med tabletterna. Han började dricka igen "för så gör man ju här i denna byn,man kan inte vara helt utan hela livet.då är man ju inte normal. En öl el två vid grillen är ju ett måste" han har inget problem säger han.
Om min vän konfronterar honom idag om han druckit så ljuger han ofta. Han ljuger om vart han varit, vart han ska o kan absolut inte hålla vad han lovar.familjen är ständigt bortprioriterad.
Det gör så ont i mig att se denna underbara familj förstöras så. Min vän lider och så även deras barn.deras partner/far är sällan närvarande och när han väl är det är det ofta i påverkat tillstånd. Jag vet inte vad jag som vänn ska göra. Jag lyssnar o försöker stötta,men vet inte vad mer jag kan/bör göra.