Har en lång tråd som heter ”Nu” - just nu känns den tung att hänga kvar i.
Jag tar nya krafter, vill ha en fräsch ny start.
Vill vara en sund kvinna och mamma till mina tre fantastiska barn.
Ser fram emot en nykter höst och vinter, en nykter framtid. ♥️

Igår kväll hade jag druckit om jag haft vin hemma. Som tur är hade jag inte det.
Imorse analyserade jag känslorna. Impulsivitet. Något triggas igång. Automatiserade känslor som jag vill fly från. Idag stannade jag i känslorna. I stormen. Blev nyfiken. Varför i hela världen blir jag så arg. Orättvisa och misshandel från barndomen, övergivenhet. Dessa känslor triggas igång (ofta av min mans nonchalanta beteende tex) Känslan av maktlöshet föder ilska. Det var skönt att hitta den riktiga känslan där djupt under ilskna känslostormen. Poff! Stormen stillade. Jag återtog makten. Jag behöver inte känna kaoset mer. Kaoset från ursprungsfamiljen. Rädslan. Maktlösheten. Paniken. Jag kan vara lugn i mitt inre jag. Jag har makt över mitt eget liv.

(ibland låter jag orden rinna ut här, flummigt men läkande:)

?

Var på Yoga. Istället för att dricka vin.
Är rädd för detta sug. Tankar på att dricka vin i helgen. Jag vill hellre träna den här helgen. Ta hand om mig själv, kroppsligen och själsligen.
Det ska vara mitt mål. Jag vill fokusera på hälsan hela helgen! ?

Drick inte, du kan fixa detta. Känn alla känslorna och tänk att A dämpar bara för stunden, sekunden. Du har fixat 5 dagar, vilket är superbra. Tänk om du kan fixa 6, 7,8 dagar. Ta en dag i taget och tillåt tig att tänk alla tankar, stoppa dem i fickan, skriv ut dem här och träna om det hjälper dig att bli distraherad.

Kram

Tyvärr drack jag i fredags. Vaknade igår lördag och bara ångrade det. I vanliga fall skulle jag fortsatt dagen efter, druckit bort ångest. Men jag konstaterade att det finns inget annat sätt än att inte dricka. Så jag drack inte mer. Fann mig i ångesten. Träffade vänner, bastade, åt god mat. Lät ångesten finnas och försvinna. Idag är jag glad att jag var stark igår. Jag fortsätter nykterheten!
?

Under min tid i terapi har jag kommit fram till många insikter..
Jag trodde att jag skulle börja i terapi och vara ”frisk” på 3 månader.
Det har varit en långsam bergsbestigning och sakta har jag skalat av mig automatiska reaktioner och deras triggers/orsak. Har stärkts en hel del. Mycket ångest är borta. Det är lättare att göra sunda val, men att vända skeppets riktning är ett tungt långsamt jobb. Inte som att vända ett blad från en månad till en annan.
Alkoholismen har kanske inte bara varit ett symptom på ångest utan snarare ett av många automatiska beteenden. Ett tvång. Som skapar ångest. En brist på självbevarelsedrift, brist på självkärlek, en brist på att inte sätta sig själv främst. Som att befinna sig i dåliga relationer, dåliga situationer och ömka sig för ångesten man tvingas utstå. Från barnsben har jag fått lära mig att sätta andras känslor främst, för att slippa obehag. Eller för att förebygga obehag. En inbillning om att det ligger i mitt ansvar för hur andra beter sig. Det är skönt att känna friheten att plocka av sig den tunga ansvarskoftan! Droppa den och andas! Jag är fri att göra
egna val. Utan en tanke på andras åsikter! Utan att vara rädd för andras reaktioner. Det är deras ansvar. Mitt är att sätta mig själv främst, för mitt bästa, för mina barns bästa.

Idag tänker jag vara nykter.
Ångest. Denna jävla ångest.
Men jag ska inte köpa alkohol.

Javelin

Det här fixar du!? Mitt bästa tips är att försöka parkera ångesten ett tag, den tar mycket energi. När den känns som värst så ta ett djup andetag och lova dig själv att ge den utrymme en annan dag men inte nu, så ska du se att den klingar av. Det är ju "bara" tankar som lever rövare egentligen...sätt dem på plats och visa vem som bestämmer! Ta hand om dig idag!

Kommande tid ska jag försöka förstå att suget kommer riva i mig.
Men jag måste stå ut. Alkoholen har för stor makt över mig. Just nu står jag ut med ångesten, självhatet, rädslan... enda sättet att hålla sig frisk från den här sjukdomen är att inte dricka. Bara nykter tid kan få en frisk. Jag hatar alkoholen, jag hatar denna kamp. Varför drabbades jag av denna förbannelse. ? Självömkan idag. Hopp om starkare psyke om några dagar..

Klarade lördagen efter för mycket whiskey torsdag och fredag. En svettig natt. Nu, ångest och ensam promenad. Väldigt sur man hemma.
Jag orkar inte perioda såhär mer. Orkar inte med mig själv just nu.
Vad ska man göra. Det enda rätta är att fortsätta nykter. Jag ville inte räkna dagar men insåg att utan att räkna nyktra dagar låter jag mig dricka emellanåt. Oftare och oftare, mer och mer. Nu är jag där igen. Att jag måste fatta att inte dricka. Vara nykter. Dag 2.

Nu har jag och terapeuten satt ett mål. Tillochmed nästa besök i mitten av december!! Hur? Ska? Suget? Motas?
Samtidigt måste jag vara bestämd. Ingen ambivalens.
Vem hakar på målet? Lättare med ett mål tillsammans med någon annan. Sätt ett datum? Hjälp! Men enda rätta? Vad tror ni? Jag måste ju förr eller senare göra det här på riktigt!!

Jaha... fredag... igår kväll var suget starkt och jag bestämde mig för att dricka ikväll...
Imorse vaknade jag så glad över att må bra! Nykter.
Ikväll ska mannen ut på AW. Jag och barnen ska ha fredagsmys. Jag vill inte smyga undan alkohol. Är rädd för stressen som kommer när kvällen närmar sig. Alko-stressen.
Men känslan att övervinna kvällarna och vakna pigg på morgonen är oslagbar. Tänk om jag vinner ikväll? Jag orkar inte tänka på det just nu. Ska inte stressa under dagen för att inte ha en orsak till drickandet.

Sofia

Hej JoYo! Det låter som att du har en mental öppning för att kanske dricka ikväll, men samtidigt så arbetar du också förebyggande under dagen - du tänker minimera stressen under dagen för att ta bort en riskfaktor för att dricka. Verkligen en klok plan! Det går ju att skjuta på tankarna på om du ska dricka eller inte, en stund i taget. En strategi som fungerar för en del är att vänta 15-20 minuter när man känner ett sug att dricka, att ge sig själv lite betänketid.
Varma hälsningar med hopp om en skön helg!
Sofia, Alkoholhjälpen & Anhörigstödet