fundersam_65

Hej
Jag har tidigare varit sambo med en man med alkoholproblem, han drack mycket och gärna i smyg.
Nu har jag träffat en ny man via internet. Vi har träffats sedan i våras och nu har han planer på att flytta till min hemstad (Vi bor ca 100 mil ifrån varandra)
och det mest känns roligt och bra. Men jag har en oro och kanske är den obefogad pga mina tidigare erfarenheter eller så finns det fog och det är just det jag skulle vilja rådgöra med er om.

De gånger vi har träffats har vi druckit lite vin och öl till maten osv men i somras under semester blev det lite mer, så vi även tog någon öl i solen osv.

Vid ett tillfälle drack vi sprit och vid det tillfället blev min pojkvän väldigt berusad och otrevlig och vi fick vårt första gräl.
Nästa dag var han fruktansvärt bakis, det var nog mer bakfyllan än fyllan jag reagerade på. Han tog fram en flaska bubbel och bjöd på ganska tidigt på dagen, men som sagt vi låg i solen och gottade oss och jag hade i normala fall inte funderat mer över det.
Men eftersom han var så pass bakis frågade jag honom rakt ut om han har alkoholproblem, och då blev han först jättearg och tyckte det var den värsta anklagelse han någonsin fått. Men efter några dagar och nu i efterhand säger han att han förstår att jag frågat men förnekar givetvis problem.

Vid ett annat tillfälle under semestern skulle han flyga ner till mig men jag fick några konstiga sms under dagen och började misstänka att han kanske inte skulle dyka upp, vilket han inte gjorde. Sedan ringde han och sa att han blivit magsjuk och ville att jag skulle hjälpa honom boka ny flygbiljett vilket jag gjorde (han betalade själv) men återigen dök han inte upp! Han köpte alltså 2 flygbiljetter och kom inte någon av gångerna.
Sedan efter många och långa telefonsamtal blev det ytterligen en bokning och han kom och har bett tusen gånger om ursäkt, men hävdar att han blivit matförgiftad eller liknande och legat på sjukhus men varit för "stolt" för att klaga över att vara sjuk osv.
Den enda förklaring jag hade för mig själv då var att han helt enkelt supit och varit plakat MEN när jag pratat med honom i telefon så har han inte sluddrat utan pratat normalt.

Sedan har det hänt ytterligare några konstigheter när han inte hört av sig när han sagt att han ska osv... och då tror ju jag att han druckit och somnat. Det kanske är totalt fel.

Sist vi sågs tog jag upp med honom igen att eftersom jag levt med en som har alkoholproblem så tycker jag det är jobbigt när han (jag dricker också men kanske aldrig mer än 2 glas vin sedan slutar jag) dricker alkohol och att jag är orolig för att det ska finnas några problem.
Då blev han jätteglad att jag tog upp det och sa att han tycker vi dricker onödigt ofta och att han mycket väl kan avstå alkohol om jag vill det.
Jag svarade att det är ett beslut han får ta själv, i mitt förra förhållande slutade det med att den sambon smög drack istället, och det vill jag inte vara med om.

Han berättade att efter hans senaste skilsmässa hade han mått dåligt och under en period druckit 4-5 stora öl de kvällar han inte hade jour men kom fram till att han bara mådde sämre och att han tog tag i sitt liv istället.

Till saken hör också att hans mamma vid något tillfälle under sommaren hade anklagat honom för att vara alkoholist (vilket han tog illa vid sig av) för, som han säger, hade tagit ett glas likör hos sin gamla sjuka mor när hon lagt sig, men hon kom upp igen.
Hans version, jag vet inte vad jag ska tro.

Så vad tror ni? Är jag superkänslig/misstänksam eller borde jag lita på min oro?

tycker jag. Många konstiga saker som har hänt! Eller hur känner du själv? Då är ni ändå bara i början på ert förhållande. Man blir nog lite avtrubbad och osäker om man en gång har haft ett turbulent förhållande. Eller åtminstone märker jag det med mig själv. Man känner i magen att allt inte står rätt till men vågar ändå inte riktigt lita på sig själv utan tänker att man kanske övereagerar. Att dricka när man är bakis kallas väl återställare och det håller nog inte vi som dricker normalt på med. Har man någon gång fått i sig för mycket så känner man ju typ "jag ska aldrig dricka mer" och så tar det också lång tid innan man gör det. Att säga att man skall komma och sen inte kommer. Visst kan det hända alla men flera gånger i följd och konstiga ursäkter. Det skulle jag se som ett varningens tecken. Känn efter själv och ta saker i lugn takt så du hinner se vad han går för. Kram

Jag sitter här nu med man, hus. Han flyttade också långt till mig, kände lite frågetecken men tänkte att det är nog inte så farligt. Men det var det. Vet såhär i efterhand att jag skulle ha väntat och sluppit så mycket ❤

fundersam_65

...jag håller med. Har alltid tänkt att jag måste lära mig lita på min magkänsla.
Men vi pratar mycket och han vet hur jag haft det innan och säger ju naturligtvis att jag aldrig ska behöva uppleva det med honom. Sen är det ju så svårt när man bor så många mil ifrån varandra. Man får ingen vardag förrän den dagen man bor närmare eller tillsammans.

Tack snälla för era svar!

fundersam_65

Och det håller han med om och ber om ursäkt för och har massa olika förklaringar, som jag naturligtvis inte kan veta om det är svammel eller sanningen.