Vad döljer sig bakom känslorna?

Eftersom känslor kan dyka upp så plötsligt och skifta så snabbt är det inte alltid lätt att veta vad de grundar sig i, eller varför de är så överrumplande starka. ”Jag borde inte reagera så starkt” är en vanlig uppfattning. Eller ”Jag borde inte känna så här”. Detta ifrågasättande av vårt eget inre hjälper oss inte med att hantera känslorna utan leder i stället bara till ångest eller skam.

Att vi har känslor är i grunden positivt, de hjälper oss agera i stället för att bara stå handfallna i kritiska situationer. Problemet uppstår när känslorna tar över och vi börjar försöka hantera dem på sådana sätt som kan vara skadliga för oss, exempelvis genom överkonsumtion av alkohol. Det kan också handla om att hela tiden vara aktiv, aldrig finna tid för vila, för då kommer känslorna ikapp. På så vis låter man aldrig medvetandet komma i kontakt med de värdefulla tankarna, vilka kan hjälpa oss kartlägga vår situation och ta itu med den bakomliggande problematiken.

Bakom en känsla finns nästan alltid en tanke (även om vi inte alltid uppfattar den). Viktigt här är att inte förväxla känslor med tankar. Ett exempel är uttrycket ”Jag känner mig värdelös”. Här är det lätt att misstolka ”värdelös” för en känsla. Egentligen har man en tanke om att man är värdelös.
Varför är den här distinktionen så viktig? Jo, det blir väldigt svårt för oss att bli av med föreställningen ”värdelös” via exempelvis känsloreglering, om det egentligen är en tanke vi har att göra med. Om man exempelvis dricker alkohol för att bli av med de jobbiga känslorna kommer tanken finnas kvar där även när man blir nykter, och samma känslor återkommer.

Sedan är det mycket lättare att bryta ner föreställningen ”värdelös” om det är en tanke snarare än en känsla. Exempelvis: ”Jag har en tanke om att jag inte duger, för att…”. På detta sätt bemöter man sig själv med en slags snällhet och öppenhet; man accepterar det som händer i sitt inre och visar att man är villig att lyssna.

tagg: