sessi

Jag har lite funderingar, min särbo missbrukar både alkohol och amfetamin. Jag ringde till jobbet och pratade med dem, eftersom han sa att han inte kunde ta sig ur missbruket på egen hand.
Dom gjorde en oros anmälan till soc, och soc gjorde hembesök i fredags. Jag har inte hört något ifrån honom sedan soc var där, så jag misstänker att han är på behandlingshem.
Hur fungerar kontakten på behandlingshem?
Får dom ha kontakt med yttervärlden. Tusen frågor virvlar runt.

är han inte på behandlingshem. Är han i riktigt dåligt skick har han kanske lagts in för avgiftning? I annat fall kan han mycket väl vara kvar hemma.
Man måste ju utreda vem som ska betala för hans behandling och även om det är meningsfullt.
Jag förstår ju att man som anhörig är desperat efter hjälp, men att behandla någon som inte själv är motiverad brukar inte bli så bra. De flesta måste komma till en punkt där de helt enkelt ger upp och inser att det bara inte går längre. Uppfattar du att din sambo är där?
Jag skulle råda dig att släppa taget. Jag har levt tillsammans med en man som drack, men även haft ett eget missbruk. Det fungerar inte att tjata och visa omsorg om en aktiv missbrukare. Snarare kan detta trigga till fortsatt missbruk. Din särbo är vuxen och missbruk eller inte så är det så han ska behandlas. Hans missbruk - hans ansvar. Du kan visa att du finns där när och om han väljer att sluta missbruka, men du kan inte göra så mycket mer än så.
Sök hjälp för egen del så att du får verktygen att hantera situationen, annars kommer det att bryta ner dig.
Kram!

gjorde min behandling på Nämndemansgården så var all kontakt med omvärlden den första veckan helt bannlyst. Likaså fick vi lämna in mobilerna och fick dem tillbaka först när vi skrevs ut. Tyvärr är det inte så längre :-((

Det kan ju finnas andra behandlingshem som håller på de reglerna, jag vet inte det.

Jag fattade inte dessa regler förrän en bra bit in i behandlingen men sen släppte det !! Att få ägna mig helt åt mig själv och den alkisgrupp jag tillhörde där var så otroligt skönt !! Ingen tvekan alls om att jag behövde den tiden. Jag önskar verkligen att fler ska få uppleva det.

Om han nu är på behandlingshem...låt han vara ifred !! Är det tusen frågor som snurrar i ditt huvud så är det säkert många fler som snurrar i hans ! Förr eller senare får du reda på hur det är. Tills dess : Njut av ditt egna liv !

Kram !!

att de inte håller på det där med mobiltelefoner...:-( Jag har inte varit på behandlingshem, gick på behandling en gång i veckan men jag minns att man just då - och särskilt i början av behandlingen - var så uppe i allt det nya. Hjärnan gick på högvarv. Just då ville jag bara vara ifred och jobba med mig själv. Frågor från mannen var ett stort irritationsmoment. Det går ju inte att kortfattat förklara vad det är man går igenom och energin räckte inte till för långa diskussioner...
Jag hade varit tacksam om jag fått vara ifred under min behandling men självklart är det svårt för anhöriga att förstå...

hur otroligt svårt det är att släppa taget och att fokusera på sig själv - den enda jag kan förändra. Jag vet det av egen erfarenhet och jag ser det upprepas här.... om och om igen. Det är nog så att alla måste göra sin egen resa, göra sin egen insikt och erfarenhet.
Jag önskar dig lycka till sessi med att hitta och finna dig tillrätta i det liv som är ditt!

En fundering - det skulle vara lättare att följa dig om du skulle skriva i samma tråd. Det skulle - antar jag - även göra det lättare för dig att följa din egen resa. Den viktigaste.

I all välmening! Kram! / mt

Mulletant. Samtidigt finns det ju hjälp att få så att man inte behöver gå helt vilse. Som nykter alkoholist ser jag också det viktiga i att lämna alkoholister i fred. Att inte "störa" tillfrisknandet genom att fortsätta med sitt kontrollerande beteende. Det är så viktigt att få bli nykter för sin egen skull och hitta sina egna verktyg. Att mötas av misstänksamhet och kontrollerande beteende ökar ju risken för att man själv återfaller i gamla mönster...