svagis

är envis och beslutsam som fan....måste bara få ur mig alla känslor härinne i tråden - mycket surt och bittert för tillfället tyvärr men det tar väl slut. På fredag ska jag ju gå på fest och ser jättemycket fram emot det ändå, trots att jag inte dricker någon alkohol längre, men herregud - vem är det som har fått oss att tro att det endast är alkoholen som är grejen med fest?? Då glömmer man ju kläderna, maten, talen, skålarna i a-fritt och förhoppningsvis en chans att få flirta lite ;-)

Just nu har jag mest oroat mig för hälsan och det påverkar ju humöret förstås. Har undrat hur mycket skada mitt tidigare drickande hunnit ställa till med i kroppen....fått en del svarta tankar om att jag rätt vad det är ska få en stroke eller nåt annat oväntat men peppar peppar, jag gnetar på.
Tack för ditt inlägg Charlie - vi kämpar på och vi är så nyktra :)
Kram
svagis

Jamen nu är det ju äntligen partaj för dig i morgon svagis, kul! Du känns stabil i det tycker jag mig läsa (?) Minns att du uttryckt lite oro inför de här partajet tidigare. Det här med hälsan är ju inte bra att gå och oroa sig för heller... Det är ju bara du som vet om du har anledning till reell oro eller om det är troll i hjärnan som sätter igång tankarna. I vilket fall har jag upplevt din nyktra period som en exponentiellt uppåtgående kurva när det gäller att känna trygghet i nykterheten och förbättrad fysisk och psykisk hälsa. På bara några veckor har mycket blivit så väääldigt mycket bättre. Enbart tack var DITT superjobb med nykterheten svagis! Jag finns här och hejar på dig!
KRAM!

svagis

är säkert helt ok. Minns när jag senast slutade med A, mådde pissdåligt och gick till VC och läkaren menade att det tar några månader att få ordning på kroppen efter A-slut. Jag har inga symtom på att något är allvarligt fel men det är en del oro och fantasier som far genom hjärnan just nu. Plus att mina leder protesterar mot övervikten jag går omkring med.

Känner mig stabil som stål inför festen. Det ska bli spännande (för mig själv alltså) att pröva min nya identitet som nykterist.
TACK för ditt inlägg <3 Ha en fin dag nu!
Kram
svagis

Ensammenintestark

Bravo svagis att se festen som erfarenhet av din nya identitet som nykterist ? Dit har jag inte kommit själv än, har inte heller haft tillfälle att praktisera. Ser fram emot att höra hur du upplevde det?

Jag vet ingenting om din fysik och om eventuella skador pga a men kan det inte till viss del vara så att kroppen passar på att skrika extra högt nu när vindimmorna lagt sig? Det bästa du kan ge dig och din kropp oavsett är nykterhet, det ser man ju tydligt i din tråd?

svagis

Jag skrev just i Kontentans tråd att det är precis som om min kropp plötsligt upptäckt att den bär runt på 20 extrakilon (de flesta alkoholrelaterade) och blev jävligt förbannad över det! För mina leder, brosket i axlar, knän och fötter knakar och brakar när jag går och jag har kontaktat en sjukgymnast som ger mig dagliga övningar att göra de närmaste 6 veckorna. Samtidigt vet jag att min kosthållning är rätt ok och att det var alkohol som utgjorde den största anledningen till att jag blev tjock i 45-årsåldern så det borde ske en justering på naturlig väg nu när jag avstår de där 1200 kalorierna i alkohol varje kväll.

Ett problem i taget funkar bäst men som sagt, jag är inte vän med kroppen just nu. Dock har ju de där abstinenssymtomen som jag hade de första veckorna klingat av och det är ju jätteskönt. Så detta är mer som du skriver Ensam, att utan ruset och det bortdomnade tillstånd jag gått omkring i tidigare så KÄNNS allt så starkt och verkligt. Känslor, kroppen, vädret, naturen, musik och andra glädjeämnen så totalt sett är det ju positivt.
Nu är det dags att krypa ner i bingen och läsa. Just nu en ny bok, "Testamente" av Wähä - gripande och en hel del om fylla faktiskt:-D men bara negativt så jag blir bara påmind om varför jag slutat dricka A.
Kram
svagis

Lilleman

Undrar oxå hur man sett ut! Om man hade varit nykterist son senaste 10 åren. Garanterat 20 kilo lättare.
Men inget att hänga läpp över, utan kämpa ?
Det är intressant att läsa din tråd. Mitt problem känns mer futtigt när man läser om din kamp. Men det är inte mängden alkohol som gör det. Utan hur man mår av alkoholen ?
Ja det är bara köra på, kommer boosta självkänslan enormt när vågen börja röra sig neråt. Är ganska säker att dom sämre dagarna oxå blir färre.

Jag tror faktiskt att det mesta av fysiska symptom kan rätta till sig. Kroppen är ju en fantastisk läkningsmaskin om vi bara tar hand om den. Och det gör du ju nu! Vad spännande med festen i kväll. Jag ser mycket fram emot en rapport! I dag arbetar jag hemma. Har haft en helt under isen vecka här. Skriver mer om det i min tråd.
Kram!

svagis

här sitter jag med mina mörktturkosa naglar som skulle matcha klänningen i krossad sammet inför kvällens fest....
Men jag går inte så bra att jag klarar av att gå :( Även om jag lindar knät med elastisk linda, tar alvedon osv så får jag ont efter ca 5000 steg (har testat under veckan) och jag måste fortsätta med mina övningar här hemma och ta det lite lugnt däremellan. Idag när jag vaknade var knät stelt och ont och när jag dessutom fick yrsel på förmiddagen lade jag ner den här dagen.

Det är bara att inse att när jag slutade dricka alkohol så fick jag syn på andra problem i mitt liv. Alkoholen fungerade som ett slags smörjmedel för att få mig att orka fortsätta med saker som jag egentligen borde skippat. Och i grunden handlar det nu om att jag väger för mycket fortfarande, det är ju därför jag får ont. Pratade med min mamma imorse och hon har ju redan gjort denna resa...med fetma och alla krämpor som kommit på köpet (men hennes drog är socker). Hon berättade hur det började med knäna i 55-årsåldern, att hon började gå med krycka, tackade nej till operation, försökte gå ner i vikt, lyckades ett tag men gick upp allt plus lite till så småningom osv. Idag är hon nästan helt rörelsehindrad, har diabetes, högt blodtryck och jag inser att det är hög tid att jag prioriterar upp kroppen som helhet i mitt liv. Jag har gjort en del försök, precis som med att sluta dricka A, men det har inte fungerat så länge som jag druckit alkohol! I mitt fall har alkohol gjort att allt annat har fallit och allt känts meningslöst.

Fortfarande är det nykterhetsarbetet som är viktigast och jag har nu varit nykter i 1 månad och 9 dagar. Men eftersom avsaknaden av berusning gjort mig mer klarsynt och rädd om mig själv ska jag nu försöka mer aktivt att bli lättare så att leder och brosk orkar bära mig. Det är skönt men samtidigt jobbigt att behöva tänka på.

Om jag släpper fram min inre röst "Forskaren" lite i tråden då: Jo om det ska ske en livsstilsförändring så är det bra att göra det i etapper och göra små ändringar, låta dem bli del av den nya livsstrukturen innan du gör nya skruvanden på livsstilen. I det här fallet har det nyktra livet kanske hunnit bli såpass vant att det är lagom att skruva lite på kost och motion för att må bättre. Men inga drastiska ändringar! Ändra på småsaker, t.ex. ät gröt till frukost istället för kaffe latte och smörgås. Köp inget godis alls ett tag. Låt bli att baka focaccia hela tiden :) De ändringarna tillsammans med frånvaron av alkoholkalorierna borde märkas på vågen om några veckor.

Tja....nu fick ni titta in i mitt huvud lite :) Sådär låter det! Tacksam att jag inte känt något sug efter A idag och inte heller börjat med något annat som ersättning.
Som sagt, Charlie, det blir ingen fest den här gången - så ingen rapport heller. Men vi får ha tålamod just nu och tänka på sommaren och andra roliga tillfällen till fest som ligger framför oss <3
Kram
svagis

Tjalle

Först tack för kommentar i min tråd för ett par dagar sedan. Du vet ju att jag är på resande fot så jag skriver inte lika ofta just nu. Det låter kanon att du, sakta men säkert, tar tag i kost och motion. Se bara till att inte falla i den fälla som vi alkoholister ofta gör, dvs göra "för mycket" och "för fort". Det har säkerligen tagit många, många år att "bygga upp" kroppen och även slitaget, tex i form av artros som ju inte kommer över dagen.

Jag har själv ingen övervikt utan haft turen att väga lika mycket som jag gjorde när jag gjorde lumpen. Men det är inget jag tänker över. Det är förmodligen genetiskt plus att jag inte gillar sötsaker, förutom alkohol, då...………

Börja med stilla promenader. Försök att ta i lite extra i någon uppförsbacke. Det kan räcka med 10-20 sekunder. Det viktiga är bara att du får pulshöjning. Gör du det tillräckligt ofta kommer blodtryck mm att bli bättre.

Gröt på morgonen är alldeles utmärkt. Det har jag ätit de sista 30 åren. Havregrynsgröt (ibland blandat med andra gryn), skivad banan och någon annan frukt, beroende på säsong. Förutom att det är nyttigt håller man sig mätt. Jag har aldrig något sug efter mat innan lunch.
Lycka till och kämpa på men i din egen takt.
Tjalle

Jag som satt här och såg fram emot att du skulle gå på fest! Så tråkigt att du måste avstå. Du som var så taggad och inte minst - väl förberedd. Blir nästan lite ledsen faktiskt... Men visst, det kommer fler gånger och hälsan är självklart ABSOLUT viktigast!

svagis

Först - tack Tjalle för ditt lilla varningens ord om att göra för mycket - jag hör dig och lyssnar på erfarenheten....känner inte någon jättepress nu utan det var mest i morse när jag insåg att jag blir så begränsad om inte kroppen fungerar och blev rädd. Första tanken var: Men då slutar jag äta tills jag väger 70 kilo igen!! :-D Sen kom jag på bättre tankar :) Det som har funkat bäst för mig tidigare är att vara med i Viktklubb där man loggar allt man äter och dricker för att ha lite koll. Då minskar man ca 1 kg per vecka och det är inte för mycket. Man behöver inte heller sluta med allt utan kan äta det man vill men inte lika mkt.

Sen - tack Charlie för din medkänsla. Ja jag blev grymt besviken men har inte känt mig så pigg den här veckan och som sagt hälsan går först. Det är ovant för mig att lyssna på kroppen som jag gör nu men det känns jättebra. Gick omkring i många år som en "vandrande hjärna" och kroppen var därnere nånstans och bara fungerade, men nu är jag 56 år och kroppen har tröttnat på min nonchalans antar jag :-D Så jag bara hoppas kunna sakta men säkert få både kropp och hjärna i lika bra balans igen som de var en gång i forntiden.
Nu blir läsning och sen sovmorgon :)
Kram
svagis

svagis

Sovit gott, när jag väl somnade...det tar fortfarande flera timmar för mig att somna...förut somnade jag direkt men det var ju tack vare alkoholen :(
Mår bra när jag vaknar även om knäna knakar och är stela så idag ska jag fortsätta med mina övningar från sjukgymnasten. Ska ut och promenera lite ändå för det är bra. Besöka mina barn. Kolla lite sport på TV. Laga lite mat. Tja, en helt vanlig mysig lördag antar jag :) Men börjar med lite gröt (tack för påminnelsen Tjalle)

Idag ska jag vara nykter! Hurra!
Kram
svagis

Jag börjar dagen med nyvärmda frallor med ost och smör på. Raka motsatsen till gröt alltså. Du är fantastisk svagis med allt ditt kämpande!
Kram!

Ensammenintestark

Ja bra mat är vad jag försöker med också nu, inne på trettonde dagen som nykter. Precis som du kämpar jag med övervikt som till största delen beror på alkoholen. Att dricka triggar mig att äta för mkt och fel. Och jag har nu när alkoholdimmorna börjat lätta mer sett vad jag utsatt kroppen för. Visserligen inte med de bekymmer du har med knän etc men med diabetesvarning och tung känsla i kroppen. Hur kunde jag hamna hör? Jag har alltid fått kämpa mot vikten men har tidigare tränat och skött mig mkt bättre än så här. En kropp i förfall vid dryga 50 när jag för tio år sedan var normalviktig och vältränad?. Men vi får kämpa på och ta en sak i taget. Tror att vikten kommer anpassa sig så småningom längre in i nykterheten. Kanske ska vi vara försiktiga med regelrätta bantningskurer när vi måste tänka på det viktigaste först - nykterheten? Men matlogg kan säkert vara bra för att bli mer medveten om våra triggats. Misstänker för egen del att jag även har ett problem med kolhydrater/socker. Ville bara säga att vi gör det så bra vi kan svagis, en sak i taget?

svagis

Så mysig min lördag har varit <3 Bara hälsat på min dotter, vi bråkade lite vilket inte var så kul men vi blev sams fort. Hon har ju autism och således väldigt svårt för alla förändringar. Hennes dammsugare gick sönder för en månad sen och hon har inte gjort något åt det. Idag konstaterade jag att hennes sovrumsgolv var så smutsigt och frågade om jag skulle torka av det med skurtrasan istället. Mmm, svarade hon men när jag började flytta upp saker från golvet så fick hon sån ångest och skrek åt mig att sluta. Det lät och kändes som om jag begick ett övergrepp av modell grövre när jag bara försökte hjälpa henne få lite rent. Men vi pratade om det och redde ut allt. Autism är banne mig inte lätt! Men vi fikade också och pratade om en ev. liten tågluffning som vi ska göra tillsammans första veckorna i juni. Till Italien (såklart) och målet är Rom och Tropea där jag prelbokat boende totalt 8 nätter. Jag frågade henne hur vi ska göra för att inte bråka när vi reser? Hennes svar: Bara vi planerar allt noga så kommer det gå bra. Och det stämmer. Om jag vill vara impulsiv så får jag vara det när inte hon är med.

Ett par timmar hos dottern och sen skulle jag och sonen mötas och äta lite lunch tillsammans. Det blev indiskt och supergott! Han bjöd mig <3 Världens gulligaste son har jag och vi snackade om våra liv. När vi beställde sa jag: En mineralvatten till mig. Och sonen beställde en starköl och tittade snabbt på mig sen och frågade om det gjorde nåt? Nää då sa jag. Ta dig du en öl och njut av den. Jag är mest nyfiken på maten faktiskt. Han är så glad att jag slutat dricka och väldigt stöttande när vi väl ses. Det var en väldigt mysig lunch :)

Sen hem och på vägen lite sug och funderingar på att köpa öl men det gick över snabbt. Började väl tänka på nåt annat och vips var det borta. Precis som jag läst flera gånger härinne, senast var det väl YoJo som skrev att hon kände sug men kanske egentligen var hungrig, trött eller så och bestämt sig för att ta hand om sitt verkliga, fysiologiska behov FÖRST och sen känna efter om suget fanns kvar efter det, så gör jag också och jag tror att våra hjärnor sakta sakta lär om. I alla fall hoppas jag det.

Idag höll jag mig under 5000 steg och då håller mitt knä. Det går alltså inte att göra vad som helst fysiskt för tillfället men det får gå. När det gäller vikten så är det mest så att jag skriver in vad jag äter och kollar så jag inte går över 1300 kcal per dag - det visade sig att jag kunde till och med ta två bitar ur min Aladdin-låda igår kväll utan att gå över gränsen :) För när det gäller godis och choklad så är jag inte beroende utan kan ta en eller två och njuta av dem utan att vilja ta mer (tack kära högre makt åtminstone för DET).

Nu ska jag se den där nya tv-serien "I maffians....skor/klor eller vad det var" - det såg intressant ut. Jag älskar maffiaserier!
Kram till er som läser
svagis

Det låter som du haft en härlig dag, tänk vad fint att få börja njuta av de mest vardagliga sakerna som man inte annars gör mitt uppe i beroendet.

Angående maffiaserier så är jag såld på sopranos ?

Läst i din tråd och hittar så mycket tänkvärt och bra. Tack för du delar med dig. Så himla skönt vi är flera sida vid sida här. Och så lika vi ändå är och säkert olika på många andra sätt.
Ha en fin söndag o kram⚘⚘⚘

Vilken toppen-lördag du har haft svagis! Blir varm i hjärtat när jag läser. Här hade vi mellokväll. BÅDA barnen satt med. Barnen är så olika så det händer verkligen inte många gånger per år. Richard Juhlin var slut på det lokala ICA så jag nöjde mig med bubbelvatten och en a-fri öl. Maffiafilmer är ännu inte en genre jag har hängett mig åt. Kan bli ändring även på den fronten! Kollar in :-D
KRAM!

svagis

Kontentan. VaknaVacker och Charlie för att ni läser och kommenterar - stora bamsekramar till er <3

Nu är det söndag morgon och solen skiner! Ska ha tvättstugan och göra klart en föreläsning om autism som jag ska hålla för blivande lärare - det blir kul :) Liten promenad också blir det i eftermiddag <3
Ut och NJUT med er!
Kram
svagis