av Se klart

Se klart
tors, 2020-04-23 - 21:01

Alltså ni är faktiskt bäst på självhjälp, ivrigt påhejad av era ogrundade fantasier om denna varelse i klänning och blomster- så tog jag fram klänningen ur garderobens inre och provade och tänkte att ni kanske har rätt. Det blir inte nån riviera och ingen liten grekisk ö, det blir på knä i pallkragar och krig mot kirskål men med lite tur kan jag stå med nån overklig dahlia-bukett på sensommaren och malla mig lite. I klänning. Tack ??
Och tack för tankar kring andligheten. Bli buren. Dna-längtan tänker jag som också är en saklig person men som med tiden. Välkomnar att jag inte vet säkert?
Idag har jag återigen haft en väldigt stressig och lång dag. Idag hann jag också tänka att om, om jag hade druckit så hade jag blivit full ikväll. Rastlös och irriterad.
Min diet har dessutom somnat in. Hon ska återuppväckas efter helgen. Nykter utan alltför överdriven glädje eller andliga övertoner idag. Helt okej. Och nykter. Kram på er!
Ps. Kom att tänka på Peter Jöback/Sara Isaksons Jag bär dig som är en cover på ännu finare Dont give up. Båda bra soundtrack till min dag..

Se klart
fre, 2020-04-24 - 21:32

I lugn och ro. Helt nöjd, ingen rastlöshet, ingen oro. Suttit länge vid vårt köksbord efter middagen. Något som länge känts som en omöjlighet. Ser fram emot helgen. Sova länge, göra som jag vill, efter en vecka styrd av hangout-möten och andras behov av stöd, beslut och avstämningar.
Min första fredag bjuder också på några obehagliga minnesbilder från senhösten 2019. Lägger pussel, försöker se i backspegeln, förstå var kraften kom ifrån, att ändå komma dit där jag är nu.
Jag har kommit någon vart under de här månaderna. Och inget, inget av det kunde jag ens fantisera om den där nyårsdagen när jag bestämde mig. Bakis, glad, men fast besluten att testa ett nyktert liv. Middagar, bruncher och födelsedagar. Aw och söndagmiddag. Allt det, det gick.
Jag minns den stress som jagade mig de sista veckorna i november. Att jag faktiskt kunde se mig själv utifrån och att det var en sorgsen människa som stressade genom mörkret, slog sig ner för en stunds vila, med ett glas. Två glas. En flaska. Allt oftare ensam. Men det slutade inte där. Det har inte slutat, det har börjat på nytt.
Nykter idag. Tack för att ni stöttar, är snälla, hejar på. Delar med er. Jag har lärt mig allt jag kan, av er. Kram.

Torn
lör, 2020-04-25 - 07:57

Godmorgon Se Klart! Min diet har också somnat in, gick ner flera kilo i början av nykterheten, men efter ett par veckor så hände inget mer, ligger kvar och stampar på samma vikt,men går inte upp i alla fall?. Det verkar som ditt intresse för blommor och att odla har smittat av sig sig till flera här på forumet,härligt! Önskar dig en bra och fin helg, och som du skrev i min tråd, vi kämpar inte längre, vi lever livet och njuter av det!

Kram

Se klart
lör, 2020-04-25 - 09:54

Inatt låg jag vaken och googlade på rabatter. Har fina perennrabatter med gamla torparblommor men där finns en som breder ut sig mer än vad som känns demokratiskt eller rimligt sett till dess performance.
Förr hade jag gått upp. Druckit lite till. Somnat i gryningen. Vaknat- ja ni vet exakt hur.
Min nya dietmetod är nu inspirerad av Sveriges coronabekämpning.
Jag väger mig varje dag.
Minus 1 hg/dag är ett krav. (3 kilo på en månad, 6 kilo till midsommar- klar)
Om jag inte går ner detta hg varje dag (viss fluktuering godkänns- kan som ni vet ”släpa efter, efter helgen”) så blir det hårdare restriktioner. Så än så länge bygger det på frivillighet och denna vecka är det minus 0,5 kg. Så jag följer kurvan. ?
Vaknar och har löst kryss. Nu frukost (bröd! det är helg!) och sen ut och njuta av dagen. Nykter. Utan att tveka. Kram på er. För er som kämpar; det blir lättare!

Kaveldun
lör, 2020-04-25 - 10:14

...av vikt ( nä men allt som bidrar till nyktert leverne - inklusive fåfänga - måste bejakas).
Höll samma vikt i 25 år - inte smal men helt ok vad gäller BMI och hälsa - och brukade tänka ( lite självgott) att jag var bra på måttlighet.
Jo jo...
Men med eskalerande dryckesvanor slank hamburgare och chips och allt möjligt ner ( främst sista året). Med många glas innanför västen märkte jag inte vad jag åt..och dagen efter är ju hungern enorm ( när illamåendet lagt sig).
Gick upp 10 kilo på kort tid och det är en viktig faktor för mig - när jag ser mina tre månader framför mig - att gå ner dem.
Kör en kaloriapp nu.
Det har jag gjort förr ( såklart) ..men när vinet vissa dagar stod för typ hela det tillåtna kaloriintaget var det så mkt som släpade efter ( ja, hela livet släpade efter) ....att jag släppte allt och gav upp.
Vikten är inte det viktiga ( såklart)
Men att kunna genomföra det man vill är viktigt - och att känna sig bra och bekväm i kroppen.
Nä...nu har jag ( igen) brett ut mig mer än vad som är rimligt utifrån performance!
Nu ska jag ut i naturen
Kram!

VaknaVacker
lör, 2020-04-25 - 10:29

Låter som du har det bra?
Låter som en bra o lagom viktminskning med 0.5 kg i veckan. Håller ju på med det oxå på mitt eget vis.
Ha en fin dag o kram?

Se klart
lör, 2020-04-25 - 10:48

Bryr mig om. Höll liksom du, K en väldig kontroll under många år, men gått upp 12, (och ner 7)
Du, och alla är varmt välkomna här, skriva mycket eller lite. Till skillnad från min alldagliga iris så tycker jag att varje röst i forumet, och i min tråd, är viktig, särskild och välkommen. Ungefär som den sällsynta dubbla svarta och lite knubbig akleja, som ska i jorden idag ?

Se klart
lör, 2020-04-25 - 19:24

Fast just nu hungrig för jag har inte ätit sen frukost. Däremot gödslat, planterat, sått och städat och duschat ända in i det kakel som är lite chips och ett glas tonic med is och citron.
Märker stor skillnad på min ork nu, tidigare behov av vila behöver jag inte på samma sätt, intressant att notera små förändringar, som knoppning och att ligga på alla fyra och stirra på en fin växt jag planterade i höstas och som jag trodde hade dött.
Idag har jag tänkt på hur mitt liv fluktuerat, sett till ekonomin. Från noll pengar till mer till mindre, mer. Av olika skäl som inte är traumatiskt på något vis. Däremot har jag blivit väldigt bra på att ställa om när så krävts. Och jag har aldrig känt nån längtan tillbaka till varken det ena eller andra. (Om jag skulle bli av med jobbet är det förstås en helt annan sak. Så detta är ju utifrån ett priviligierat perspektiv)
Tänker att nu är också ställa-om tid.
Det var roligt ibland. Med vinet och festerna. Deppigt ofta. Som ni vet allt om. Nu är något annat.
Till exempel ska jag skrapa en triss. Jobbar på min image: 50 är det nya 75... Kram på er.

Se klart
lör, 2020-04-25 - 21:24

Idag kände jag plötsligen; okej, nu har jag gjort det här. Det går bra.
Men nu känns det som vi kan sluta med den här leken.
Hungrig (ja men inte dramatiskt)
Och en deja vu från tidigare;
när kommer det roliga.
Luktade på mannens vin som jag innan så bjussigt uppmuntrat honom att dricka.
Som tur är har ingen så roligt just nu, så just det är jag iaf inte ensam om. Tänker i vilket fall inte dricka och just nu är främsta och kanske enda motivationen att jag inte orkar börja om från början. Ps. Vann inget på trissen..

Andrahalvlek
lör, 2020-04-25 - 22:43

Orka börja om från början liksom ? Jag har inte upplevt starkt sug än faktiskt. Det enda jag upplevt är tankar på alkohol av gammal vana. Men det är kanske en form av sug också.

När jag upplever en stark känsla eller vistas i miljöer där jag tidigare har druckit kan jag känna ”nu hade det varit gott med ett glas vin.” Men i nästa sekund tänker jag ”men jag dricker ju inte längre så jag får dricka/göra något annat.”

Det går över på en sekund, tack och lov.

Torn
sön, 2020-04-26 - 01:43

Läste igenom här på forumet vad som hänt under dagen, och såg ditt inlägg och tänkte nej! vad har hänt. Hur kan det vända så fort. Från sprudlande glad till detta. Vet att du inte kommer dricka, och hoppas du är i bättre form när morgonen gryr.

Tänker på dig. ❤️Kram

Kaveldun
sön, 2020-04-26 - 06:21

...läste också och funderade.
Och kanske låter min rubrik som att jag tänker att du tror att det ’bara ska vara lätt’. Men det vet jag ju att du inte tror - alls.
Dina inlägg är ofta väldigt positiva och starkt livsbejakande. De är en glädje att läsa.
Tänker ( och nu spekulerar jag - för vad vet jag) att livet som nykter måste ha många stunder av tristess och tvivel. För att så är livet.
AA pratar om den första perioden som ’rosa moln’ - allt är lätt och framförallt så mkt bättre än innan man drack ( perioden innan man slutar är ju ofta mörk och tung).
Och sedan kommer vardagen ifatt en och man kommer in i en ny period av nykterhet ...kanske en mer realistisk och mångfacetterad fas ( vad vet jag....har inte nått den än ...bara hört andra berätta).
Har en vän som varit nykter i 16 år och som berättat en hel del ( men hon vet hur jag har det).
Hon beskrev att det tog henne fyra år för insikten att landa ....jag kan inte dricka. Och att det sedan följdes av en euforisk period ....livet vecklade ut sig igen och hon var ofta hög på nykterheten. Och sedan blev den vardag med allt vad det innebär ....men hon höll fast i det nyktra livet. I dag är det en slags självklarhet men likafullt bara ’en dag i taget’
Men detta var en lång utveckling bara för att du skrev några rader som inte enbart andades stor glädje och tillförsikt:-)
Jag tror inte heller du kommer att dricka ....och att det på sätt och vis är bra att du också känner/skriver om stunderna av tristess.
De finns ....och just nu lever vi dessutom i en märkligt nedsläckt värld. En vän bjöd in mig på middag i hennes trädgård ....det brukar innebära lite bubbel och sedan vin. Hon tycker om att ta några glas men har inte problem. Nu kommer jag att sitta där - nykter. Vi kommer inte att - tillsammans - flyga iväg i den där gemensamma bibblan/svirret....som första glaset ...eller flesta två glasen är. Sköna, upphöjande. Som dikten av Ekelöf ...Eufori ...att sitta i trädgården med sitt glas och låta sig uppfyllas.
Jag kommer att sakna det.
Den vägen är inte för mig...det vet jag. Det har för många gånger gått fel ...för att det ska vara värt risken.
Men jag tänker att saknaden också har en plats i den nyktra resan...

Se klart
sön, 2020-04-26 - 10:09

Tack för era kommentarer.
Det är faktiskt hit som det går att vända sig med denna sortens tankar- men framförallt är det ju känslor som lever livet på insidan.
Jag har förmånen att ha mina båda föräldrar i livet (båda med var sina beroendegener som tagit sig olika uttryck) men just nu är jag mest glad att de finns här, är pålitliga människor på sina olika vis.
Däremot hör jag ibland människor uttrycka just ”nu kan hen komma tillbaka, nu har vi testat klart” om när någon nära går bort. Och precis så kändes det, och är väl- som du refererar till K- ett sorgearbete som äger rum. Ska väl ner och grotta där.
Jag har nog inga stora problem med alkoholist-ordet. För mig stämmer det dock dåligt med resonemang kring att a liksom lever sitt eget liv, lirkar och övertalar.
Jag tänker att det också är en del av mig som jag måste komma till ro med, över tid. Den där längtan bort som drivit mig tlll alla möjliga platser i livet. Samtidigt som jag haft mina ”bojar” barnen- som hållit mig på plats. Den där viljornas kamp, eller kanske livets kamp: passionen och vilan. Lugnet och det ”goda” (eller då och då tveksamma) dårskapet.
Jag tror jag ska mylla ner mig i min nya ådra om gud och andlighet idag, som i att läsa lite. Det går att tappa bort sig också i det nyktra livet och jag behöver påminna mig om det intressanta i att vara människa, då och då.
Idag är jag såklart nykter. Det känns inte svårt, men tänker att det här landskapet vi ska vandra framåt, har sina trånga passager.
Önskar er alla en fin dag!

Vinäger
sön, 2020-04-26 - 10:32

Alla sorters känslor finns och behövs. Inte minst här på forumet. Visst mår vi bra av att läsa om lyckokänslorna och stoltheten över att vara nykter. Att ha lagt ännu en vit dag bakom sig.

Men när ens egen sinnesstämning inte alls rimmar med dessa glädjeyttringar är det skönt att få läsa om den andra sidan. För den finns nästan alltid. Under resans gång.

Att vara nykter under en längre tid innebär förstås att det vita livet ska kännas naturligt. Vara en del av vardagen. Och då är det sällan bara rosaskimrande. När den första euforiska tiden lagt sig kan dagarna kännas tunga.

Vi jämför och letar efter nyförälskelsen i det nya nyktra livet. I början är skillnaden så tydlig mot när vi drack. Vi mår bättre, sover bättre, hyn blir friskare, vi kanske tappar några kilon. Fördelarna är många. Efter ett tag blir även detta vardag. Förstås.

Det är helt ok att inte vara på topp. Att känna även de låga känslorna. Viktigast är nog att ta emot och acceptera dem. Oftast kommer de inte för att stanna.

I längden tror jag att min grundkänsla kommer att vara tacksamhet. Oavsett daglig måndestatus hoppas jag att den känslan finns kvar.

Ursäkta en massa svammel, men det här var vad som dök upp när jag läste dina och de andras senaste inlägg.

Hoppas att du får en fin dag. Kanske lite sol.

Kram

Se klart
sön, 2020-04-26 - 13:32

Så sant. Jag borde verkligen veta. Olika känslor. Idag försöker jag gå lite bakom mig själv för att inte ha bråttom åt varken det ena eller andra hållet. Inte styra. Det får vara som det är. Svårt nog.
Be inte om ursäkt! I min forum-värld finns inte ordet svammel. I så fall skulle det bli tyst från mig. ?
Alla tankar uppskattas.
Jag tror att man kan flaxa iväg över horisonten både i den nyktra och alkoholstinna världen och för mig gäller nog - i livet- att landa med jämna mellanrum. Om det så bara är en tänk-stund ifred eller tank-stund här. Men att vara lite stillsam är nog ett behov att vara noga med för mig. Kram.

JoYo
sön, 2020-04-26 - 20:14

Så fint du beskriver din utveckling!
Jag är också en person som tar till flykt, om jag inte är uppmärksam.
Som du skriver kan flykten bli en längtan bort. Men då är det viktigt att dra tillbaka själen in i hjärtat. Lyssna inåt. Inte fly. Lyckan finns inte utanför, den finns i oss. På riktigt!
???‍♀️

Se klart
sön, 2020-04-26 - 21:12

... med mig själv idag.
Tack självet.
Tack Joyo för påminnelsen ?
Idag blev jag så otroligt glad över ett hoppla-framsteg i livet som har med ett av mina fina barn att göra. Lycka kommer från oväntade håll ??(eftersom jag inte vann ngt på trissen). Skoja.
Vinner aldrig men har tur i kärlek- från så många håll. Och om jag vinner den här stundtals sega kampen mot kluckande glas och löften om lust, vila, flygande matta mot solnedgången. Då räcker det fint. Då är det mer än tillräckligt.
Vill inte tillbaks och vill inte höra en röst säga ”hur illa var det egentligen INNAN hösten, kanske inte så farligt?”
Jag har bestämt MITT farligt och det var; dödströtta morgnar. Skranglig handstil. Svullen. Ofokuserad. Trött. Alltid trött.
Mitt farligt var den där krukväxten där jag började ställa mitt ”kvällsglas” som visade sig vara tre, när jag synade flaskan nästa dag.
Okej, nog tjatat om det.
Avslutar dagen med att spana på mina frö-planteringar. Titta en stund på tv. Lägga mig i tid (oh the glamour). Inte konstigt att en flykt-tanke kommer vår väg då och då.
Oavsett det.
Tacksam över att vara nykter.
Godkväll alla snygga (helt säker) roliga, allvarliga och snälla. ?

Se klart
mån, 2020-04-27 - 17:21

Hos mig själv.
En alltigenom stressig och krånglig dag.
Hinner tänka: OM jag hade druckit hade jag velat ha trögflytande rödvin intravenöst.
Nu dricker jag ju inte.
Alla dagar är som ni vet inte roliga särskilt inte känslan av att känna sig jagad för att förutsättningarna att göra sitt jobb bra, inte är de bästa.
Men alla dagar som drickare är inte heller roliga. De är t om sällan roliga.
Sammanfattningsvis är inte alla dagar roliga men förutsättningarna för morgondagen är ljusare så här.
Vara i. Hålla ut. Konstigt att vi, några av oss, ska avkrävas det i så hög grad. Jag tänker att det bör finnas en uppsida. Men inte ens det är säkert. Oavsett vilket, nykter idag. Kanske är det den enkla uppsidan. Kram på er.

Torn
mån, 2020-04-27 - 19:24

Hej! Jag känner nog mig ungefär som du i dag, fast inte på grund av krångel utan på grund av regn, inget att göra, lite omotiverad. Lite tråkigt helt enkelt. Eller som jag föredrar att kalla det, helt ok?. Men det har vi ju lärt oss vid det här laget, sådana dagar är mycket bättre än dagen efter en ”blöt” kväll.

Ha det bra och glöm inte att vattna fröna?

Kram