Jaa häftigt att känna sig så klar som jag gör idag.
Jag nålar fast känslan, bygger min lilla samling av det som är bra, är uppmärksam, counting my blessings.
Tack! ?

Ja visst är det härligt när man inte är det minsta nervös att säga till folk att man inte dricker. För min del är det nu helt naturligt, men stolt är jag dock fortfarande.? Jag läste i ett av dina inlägg att du saknade uppsluppenhet. Jag var på ett trädgårdskalas i veckan och träffade många personer som jag bara är bekant med. De flesta drack vin eller öl och stämningen var god. Jag har alltid trott att jag är lite blyg och försiktig. Detta var ju den största anledningen till att jag började dricka. Men på detta kalaset så kändes det som om det skulle vara jag som föreslog ett nattbad. Jag hade jätteroligt!? Mitt självförtroende har ökat lavinartat den senaste tiden! Det är så jag inte fattar det själv, men det är underbart. Bara så du vet, man behöver ingen alkohol för uppsluppenhet.?

Kram

@torn jag känner också att min uppsluppenhet växer, det är fantastiskt och känner också att jag har roligt i vardagen, skrattar mer nu åt mig själv (inte för jag är så rolig, men drömmer knäppt och överlag mer självdistans, kan skratta åt mig själv om du förstår)
Tänkte faktiskt på självförtroende idag- rafsade åt mig bikinisar på HM just, när jag var inne i stan, och tänkte att vikt och storlek är faktiskt ett minimalt problem- i jämförelse med det jag haft. Och att det faktiskt genomsyrade mig, då. På massa sätt som jag förstår först nu.
Så himla glad att höra om din fest, och självförtroende, gör mig glad i hjärtat! Kram och tack för fint pepp som alltid. ?

Somnade sent- det var en så ljuvlig kväll så det gick inte att gå in. Sen lite glass och en ny dansk serie som jag verkligen kan rekommendera:
When the dust settles, se den!

Nu några lovar i trädgården, kaffe och kaffe.
Imorgon kommer ett par barn och en liten bebis och stannar några dagar. Vi känner oss hedrade av detta dina besök.
Jag hoppas dagen är snäll mot er, att ni har möjlighet att känna tacksamhet för att ni hittat hit, en viktig början. Nu; mer kaffe
Nykter idag, inte glömma detta livsviktiga beslut.
????

Tittar in och har inte så mycket klokt att tillägga ....varit lite småsjuk och mest sovit och lyssnat på ljudbok.
Men blev uppriktigt vederkvickt av era inlägg!
Torn - vad härligt med ett självförtroende som växer och att du känner dig uppsluppen på kalas ( jag betraktar mig som en social person men kan ofta känna mig blyg och lite reserverad när jag träffar människor jag inte känner)
Och Se Klart - barn och barnbarn...
Vilken lycka!
Saknar mina ( har inga barnbarn än) men ganska snart ska vi sammanbo i ett hus vid havet - längtar!
Kram ??

Nu lyssnar jag på svalor och väntar på att en liten bebis ska somna och sen ska vi äta middag. Minns alla dessa nattningar med spädbarn och ju mer man ville att de skulle somna ju längre tid tog det.
Själv sitter jag som en filbunke och lyssnar på hur sommar låter och tittar på ett hav av pionknoppar som snart ska slå ut.
Jag tror, kanske, hoppas, att det här med alkohol börjar segla iväg långt borta vid horisonten. Ser den knappt, mer som en prick där borta, syns bara om jag kisar.
En stor utandning.
Jag önskar inte förta min känsla av att vara levande med någonting, allra minst vin.
Jag är nykter idag och tacksam att jag inte fastnade i det där formalinet som vinet till sist blev.
Kram alla som kämpar på detta ibland så vresiga hav. Plötsligt stillnar det och man får vila. ??❣️

Att känna sig helt lugn inombords och bara vänta in att en bebis ska somna kräver verkligen ett inre lugn.

Ett lugn som syns på utsidan och känns på insidan, och som bebisen också fångar upp med sina känslomässiga tentakler.

Här och nu. Inget dåtid, ingen framtid. Bara här och nu. Det får ta den tid det tar, inget annat är viktigare just nu.

Våra liv behöver fler sådana stunder, helst varje dag, då det vresiga havet stillnar så att vi får vila ??

Kram ?

Jag hoppas jag får förmånen att natta något barnbarn i framtiden.
Hade jag fortsatt med mitt drickande hade det med största sannolikhet aldrig blivit någon verklighet av det.

Läste Lims suveräna inlägg där hon klassade de första ett och ett halvt åren som ” början” på nykterheten.? Det är en bit kvar dit för oss, och jag upptäcker fortfarande nya positiva saker då och då. Tiden är verkligen jätteviktig! Men ärligt talat är jag svinnöjd med hur jag mår i nuläget. Det behöver inte bli bättre än så här känns det som.? Eller vad säger ni?

Kram

..att få natta en liten bebis.
Du har det gott Se Klart!
Ja - det är ett vresigt hav som alla som dricker problematiskt och tvångsmässigt seglar runt på. Att ro som en liten dåre åt väster för att nästa natt dricka sig full och vakna alldeles för långt österut...utan karta och kompass. Och ta sig upp och leta efter årorna och börja ro igen ...stel i kroppen och torr i halsen.
Det är ett jäkla slavgöra att vara fast i alkoholen.
Men ditt inlägg andas så mycket frid...och mark under fötterna.
Önskar alla en god och stilla natt

.., det är med detta lilla gäng. Stort.
Ja, frid och kanske fred med sig själv. Åtminstone vapenvila.
Såg att du Torn skrev om vikten, och vi berör ju alla den på något vis. Mer eller mindre.
Jag: å ena sidan lider jag smått av att inte komma i mina smaljeans.
Å andra sidan- vilket i-lands problem.
Och vilken baggis att ta itu med- om och när det ska göras.
Jag tror att jag iaf också måste hitta en acceptans för mig själv och min kropps ålder. Haft (har?) så svårt för det.
Tror också det hänger ihop med attraktionskraft. Män. Till det yttre och ytliga då, jag vet. Men inte desto mindre. Har fortfarande så svårt att stå ut med att gå under nån sorts tant-radar. Skäms att skriva det men i sin egen tråd får man vara hur barnslig som helst.
Vet att en fylletant på 55 knappast är attraktivt vare sig för egen eller annans blick.
Men for now har jag köpt badkläder i större storlek ety denna kropp ska inte skämmas med tanke på de stordåd den lyckats med, att bli nykter.
Idag med är jag nykter, tröttnar aldrig på att skriva det! Nu är regn påväg in. Fint det med! Kram på er ?

Tycker verkligen om att läsa era inlägg Kaveldun, Seklart, Torn , Andrahalvlek????

En verklighet som är så svår men skildrad så poetiskt på något vis...men ändå ärligt??

Måste säga att jag trivs ofattbart bra m min ålder..58 i december..är så oerhört glad för varje dag som jag blir äldre. Trivs dock inte m min övervikt som gör att jag inte orkar på samma sätt som jag vill.. som ger mig högt blodtryck, högt BMI och ev sömnapné...nej trivs verkligen inte med den..så är det!

Kram och Godnatt ??

Du är också en del av detta fina gäng! Skönt att vara ärlig kring vad man trivs och inte trivs med.
Jag är väldigt lycklig över snart 55 och varje dag är en känsla av frihet.
Överraskande spännande- iallafall på insidan.
Kram och godnatt till Dig ?

Har flyttat in i mig. Vill helst inte göra något, bara läsa och lata mig och baka och laga mat och gosa med lilla bebisen. Regnet har dragit förbi och det klarnar upp.
Krävs ett och annat krafttag för att inte andra duktiga kollegor ska få för stressigt men känner verkligen i hela kroppen att det ska vara en annan växel nu, sommar! Vet inte hur mycket ledigt- ledigt det blir i år, men blir iaf inte möten från morgon till kväll och inga nya projekt som ska dras igång. Nästan overkligt.
Jag läste om någon som skrev om att tänka på nykterhet dygnet runt i början och jag känner verkligen igen det. Nu är det mer en positiv påminnelse lite då och då. Små glädjerus mest varje dag. Känsla av frihet och framtid.
Ska skriva lite mer ikväll, nu kallar latmasken... nykter idag iaf, ingen tvekan! ?

Själv jobbar jag en vecka till och sedan börjar en längre ledighet.
Det låter skönt med lättja....och du kan väl också kalla det vila - ett mindre stigmatiserande ord. Och det krävs faktiskt viss harmoni och sinnesro för att kunna uppskatta sin vila. Tycker du ska se det som en talang och en fin prestation att du nu njuter så av gos med bebis och matlagning:-)
Bra jobbat Se Klart! ?
På tal om vikt och vad som är viktigt så är jag själv lite förundrad över hur jag hanterar min övervikt ( som inte är helt ringa nu...efter det eskalerande drickandet - innan jag satte stopp).
Jag är fåfäng tyvärr...och tycker att det är väldigt roligt med kläder. Nu kommer jag inte i majoriteten av min garderob ( och ska ta tag i vikten så småningom - inte minst av det skälet ...gillar mina klänningar och jeans).
Men från att ha vägt mig varje morgon och oroat mig rejält om jag ökat ett kilo...så ser jag nu på mina många extrakilon med lite överseende. Världen går inte under. Människor runtomkring mig verkar inte gilla mig mindre. Min särbo säger att jag är fin.
Min mormor var model på 20-talet. Hon var lång och slank och när jag bodde hos henne på loven så brukade hon väga in mig på morgnarna. Jag minns hennes våg som var allt annat än digital och hur den lilla visaren liksom darrade till innan den stannade på en siffra. Och hur jag stod på den där vågen och försökte göra mig så lätt som möjligt. Mormor antecknande min vikt och så lite bekymrad ut..
Det är väl ett under att jag inte blev ätstörd på riktigt...
Många av oss här vittnar ju om att alkoholen varit en kemisk befrielse från den där inre kritiska rösten och ’strängheten’.
Och vi har svårt med gränser ...gränsen för hur mkt man ska jobba, gränsen för vad man bör klara på egen hand, gränsen för vad man är skyldig....skammen står liksom alltid beredd.
Så denna lite mer kärleksfulla blick på min egen ofullkomlighet är jag faktiskt gränslöst glad över.

Ja, kaveldun, att hitta dit till sist och få vara där och inte stå ut, utan omfamna, både kilon och lathet- eller vilan, som du föreslår.
Det är någonting.
Jag tror även att självhatet har klingat av, jag ägnar iaf mindre tid åt att tänka på mina tillkortakommanden och brister.
De finns där helt klart.
Jag är ju människa, Som alla andra.
Att se sina brister i vitögat är inte heller dålig terapi.
Dvs att varken förstora upp dem till groteska mått, och inte heller dricka sig tillfälligt fri från insikterna att man inte är duglig i exakt alla lägen.
Kanske- inser jag när jag skriver, är detta mkt viktigt för mig.
Alla gör fel, har jag sagt.
Alla andra är bra nog, har jag sagt, också till mig själv. Men jag tror inte på allvar att jag har accepterat det, utan jagat på mot de där ”andra” reglerna som gäller just mig, de är strängare. Som att ha prästen från Fanny och Alexander på insidan.
Det är dock alldeles tyst i huset, det jobbas och sovs.
Jag korkade just igen en kvarts vinflaska och ställde högt upp i skåpet.
Så mycket vin (3/4 flaska) har familjen - 3 vuxna - konsumerat under tre kvällar. Jag fattar ingenting och tänker; varför dricker de inte lite MER när de KAN dricka, och det är väl just det som är skillnaden...
Nu ska jag gå ut och spana på sjön för att fördriva lite rastlöshet.
Ha en skön kväll, nyktra I hope. Allt annat är sämre, idag och imorgon.
Kram ?

Pratade med en vän om fenomenrt människor som jämt är besvikna. Förväntningar som ingen kan leva upp till. Suckar kring hur det skulle ha kunnat bli. Ett förstadium till bitterhet.
Vill aldrig hamna där.
Vill som nu glädjas åt varenda dag, arg eller sur eller till och med besviken kan väl hända. Men det går ju över.
I grunden; ett mirakel att få finnas,
Att få vara del av gemenskaper, här och med vänner, familj. Livsviktigt för människan, för mig.
Att tro på läkningen, som nykterheten, och som med min mamma- är inte där än, det skaver och brusar ibland men också fina stunder när vi kan prata och hon orkar vara mamma istället för den som behöver.
Att få njuta av det som växer, allt som blommar men också att se sina barn bli föräldrar- klara av livet, och relationer, knyta an till små knytten och trösta- så som jag önskar och hoppats att de ska.
Få vara där när allt inte är som det ska vara, i förtrolighet över livets oundgängliga smärta. Samtal och råd, plåster på själen, sjunga och vagga och kunna lova: det blir bättre. Så är livet beskaffat.
Luktärterna, de dyra, deras små kronblad, upp och iväg. Jag petar dem åt rätt håll, knyter med små snören- hit ska ni. Och så får de fart, upp och iväg.
Allt är tyst och stilla, och snart börjar allt igen.
Njut av den ljusa kvällen!
Nykter idag, tack så mycket. ??‍♂️?

Idag tänker jag extra extra mycket på de som behöver kraft att ta sig igenom dagen nykter. Glädjer mig själv åt att slippa dricka sprit till lunch mår illa av tanken.
Vaknade tidigt, kaffe i sängen som vanligt, ljuvlig dag att njuta av utan huvudvärk och rörighet.
Rörigheten just, jäklar vad man städat men ändå inte städat..,
Kram och kämpa. Jag är nykter idag och vad jag kan se för all överskådlig tid framåt. ?

Glad midsommar Se klart! Apropå rörigt, jag gick upp kl 05.30 i dag och har storstädat badrummet och svabbat golven. Det låg på mig att fixa detta i dag innan våra gäster dyker upp kl 13.00. Nyss gick frugan upp och blev förvånad att det redan var fixat. Jag har även hunnit med att åka och köpa snus och jordgubbar. Nu fick jag en kopp kaffe serverad på altanen.?

Njut av den dagen!

Kram?

... och storstädat badrum, det blir inte så mkt bättre Torn!
Man kan lugnt säga att du börjat dagen på plus även i relationen.
Tänker på dig och tror din dag utklassar alla gamla tradiga trasiga midsomrar med råge! Kram ?

....själv sov jag för länge och städar just nu:-) Men jag är glad, sjunger, lyssnar på poddar.
Jag minns också rörigheten...du skrev om hur rörigt det kunde vara i handväskan Se Klart. Igenkänning på det!
Och hur jag ofta var tvungen att med lätt panik kolla att nycklar och mobiler låg kvar....
Ha en riktigt fin och nykter midsommar alla vänner här!
Själv ska jag kanske plocka ett Kaveldun och lägga under kudden ( kan bli rörigt såklart...om den spricker ??).
Jag får kanske plocka den mer imaginärt ....och drömma om min fortsatta verkliga nykterhet.