Har inte varit här inne på länge vilket är oerhört synd, jag har försökt kämpa alldeles själv! Jag är helt slut nu, orkar inte mer! Det värsta är att jag ställt till det för mig när det gället pengar, har en massa skulder som gör att jag hamnat i ännu mer beroende ställning till missbrukaren jag är gift med, än så länge jobbar han och tjänar trippelt så mycket pengar som jag gör och just nu behöver jag honom. Men jag hatar verkligen den människa som just nu sover i soffan, tidigare idag så bråkade vi om närhet och sex, ja vem vill ha närhet med ett fyllo!? Att lämna någon som man egentligen älskar är sååå svårt! Men jag börjar inse att det är det jag måste göra men hur ska jag klara mig själv ekonomiskt?!

Ja visst är det svårt att lämna någon man älskar. Men kärlek handlar om så mycket mer än att bara gå och vänta på dom stunderna mannen är nykter. Vi har ju bara ett liv, och då behöver vi väl leva det?
Lämnade min man för 9 månader sedan. Det har varit kämpigt, och är fortfarande ibland. Men jag känner mer glädje nu när jag bor själv. Jag är gladare. Mitt hjärta slår inte på högvarv på kvällarna och jag sover gott om natten, utan att vakta eller bli väckt av en man som är full.
Nu vet ju inte jag om dina skulder, men om du vill lämna kan du kanske hyra en etta. Blir ju billigare. Eller kan du få hjälp av någon släkting? Kontakta socialen?
Jag tänker att man får ta till alla medel.
Och du har helt rätt. Att ens fundera på sex, är inget man vill med en full och ölluktande man. Men det brukar dom inte förstå, att det är alkoholen det beror på. Konstigt.

Sorg40

Tankarna snurrar! Förstår din frustration känner likadant .
Han säger att han behöver mig just nu ( påverkad) jag känner att jag inte vill ha han just nu. Vågar inte lämna vill ena dagen men ändrar mig nästa ... svårt

Nu ska jag öva mig på att säga en sak och vara rak. Mina erfarenheter säger att inga pengar i världen skulle få mig att stanna kvar i en sådan destruktiv relation som jag var i tillsammans med mitt ex. Jag försörjde honom i många år och det har inneburit att jag tömt mina reserver. Jag behövde verkligen bli fri från mitt medberoende till honom och när jag nyligen bröt all kontakt så fick jag mitt liv tillbaka. Jag kan bestämma själv vad jag vill göra i framtiden. Allt känns möjligt idag, i jämförelse med att jag var fången i mitt tidigare liv. Nu har jag ett bra nätverk av min familj som stöttat mig. Det finns alltid en väg ut och en får börja där en befinner sig om en vill bli fri. För som andra har sagt, vi har bara ett liv. Ta hjälp där du kan få hjälp!

Så oerhört många års lidande i onödan. Idag har jag kunskap och jag skulle aldrig låta mig själv gå igenom samma resa, men jag skulle förmodligen lära mig den!
Det kan inte vara meningen att ha det på det viset. Sök hjälp via vården, socialen, familjen och vänner och gör dig fri om du vill bli fri! Det är bara du som kan välja det. Ta hjälp och gör en plan med professionella om det behövs och ta ett steg i taget. Skriv här.

Sorg40

Min sambo har två tonårsbarn sen tidigare . Har ingen vårdnad av dem. Men träffar dem då och då. De vet att han har haft problem och förra våren sökte sambon hjälp och var fri från alkohol i 4 månader. Sen i somras har det eskalerat och han dricker nästan varje dag. Borde jag berätta det för barnen. De tror att pappan är nykter eller inte dricker så mycket. Han super upp pengar och sen ljuger för dem om sanningen vart pengarna går. Han har inte druckit när de har varit här. Det vågar han inte. Han träffar dock dem mer sällan.
Vad ska jag göra har de rätt att få veta hur deras pappa mår?