Baracken20

Mor som är alkoholist. Tycker väldigt mycket synd om sig själv. Frågar aldrig hur jag eller mina barn mår. Blivit värre sedan hennes sambo dog. Känner nu att jag inte orkar ringa.
Hon har bett om hjälp. Jag och mina syskon har kontaktat kommunen och hon har pratat med någon där. Men säger nu att hon inte är intresserad av att få hjälp. Känns hopplöst. Vill strunta i henne, men svårt att inte bry sig.
Vet att man inte kan hjälpa någon som inte vill själv. Men tankarna finns där ändå.

Nej, man kan inte sluta bry sig så är det, men det är viktigt att veta vad kan jag göra och vad kan jag påverka. Det är mycket man som anhörig ska bära på, känslor av sorg, skam, smärta,ilska, maktlöshet m.m. och detta behöver man få uttrycka på något sätt, men inte till din mamma. Brukar inte fungera, precis som det inte fungerar att ge personen skuldkänslor. Missbruk handlar inte om förnuft utan om känslor. Så att vädja till förnuftet brukar inte heller fungera. Faktiskt inte så mycket man kan göra mer än att ta hand om sig själv. Sedan är det självklart oehört sorgligt att se på när någon man bryr sig om raserar sitt liv.

Du skriver att din mamma haft kontakt med någon på socialförvaltningen, men hon är i dagsläget inte intresserad av hjälp. Vill hon sluta dricka och tror hon att hon klarar det på egen hand eller? Skulle det vara så att din mamma till följd av missbruket utsätter sin hälsa för allvarlig fara gör man en orosanmälan till socialförvaltningen och det är då deras ansvar att se till att din mamma får den hjälp hon behöver. Anmäla kan man även göra anonymt.

Det viktiga är idag som jag ser det att du får den hjälp du behöver för att kunna må så bra som möjligt och jag föreslår att du genomgår ett anhörigprogram, vilket kommunen brukar erbjuda. Att besöka alla Alanonmöten skulle du nog också har stor nytta av. ❤

Baracken20

Tack, jag ska försöka göra det.
Tror inte heller att hon egentligen vill sluta dricka. Vi kan väl bara finnas där om hon bestämmer sig.