Efter min gastric bypass operation får jag en större kick av alkohol än någonsin. Är det fler som mig här?

GALIA

Jag undrar hur jag kan ha så hög alkoholhalt eller vad det heter när man lämnar blodprov för att kolla alkohol.
Om jag dricker så göra jag det antingen fredag eller lördag.
Det jag undrar över är om alkoholen sitter längre kvar i systemet efter man gjort gbp op?

Fjant77

Ny här, har insett att jag har problem.. och det är just på grund av min GBP 2010.. Visst fick jag varningar om att det var risk för beroende vad gäller A.. Men jag trodde att jag var stark och har sagt till mig själv att jag inte ville bli som min mamma som var alkoholist eller är rättare sagt men det är betydligt bättre nu än när jag var liten.
.. Men nu.. minnesluckor, blir elak ena gången och blir överdrivet snäll andra gången. Det går i vågor och det kan jag inte styra. Beror nog mest på humör tror jag. Har en snäll sambo, tyvärr egentligen, han är nykterist. Hade önskat att han gett mig ett ultimatum när det spårade ur första gången vi var tillsammans. Har märkt att om jag VERKLIGEN bestämmer mig för att dricka måttligt när jag är ute så gör jag det. Men finns det fri tillgång eller mer än en öl/flaska hemma. Ja då är det kört. Inte kul att inte minnas vad man har gjort.
Nu är jag inne på min 4½ dag utan ngt. Känns rätt okej. Men har svårt att sova. Drack inte varje dag innan, men säkert varannan eller var tredje.
Läser trådar här och är väldigt imponerad av Er alla!! :)

gwindoor

Har aldrig tänk i de banorna att det kan vara något sånt som har skapat mitt beroende men när jag tänker efter så började mina problem med ca ett år efter min operation

Mags

Jag har åtta år efter gbp-op tvingats inse att jag utvecklat alkoholism. Detta efter att under snart ett år försökt få kontroll över alkoholen. Jag kan inte och ärligt talat vill jag inte det längre. Vill bara bli fri och njuta av annat i livet. Men det har varit en process att komma dit och ännu har jag endast ett par nyktra och riktigt abstinenta, sjuka dagar. Det gäller att hålla fast i den här övertygelsen sedan när tankarna om "bara ett glas" kommer. Jag kan inte längre bara dricka ett glas. Jag är en beroende. Bytte socker mot alkohol...så jäkla onödigt!

PiaFia

Att vi är så många här inne som gjort en GBP!!
Jag gjorde en privat för lite mer än 10 år sedan. Tyckte faktiskt inte att jag hade ett matmissbruk utan bara blivit för tjock av dålig förbränning, för mycket soffläge och fem graviditeter.
Gick ner 40 kg och stannade där i fem år ungefär. Toktränade under denna tid. För tre/ fyra år sedan slutade jag träna helt och började dricka mer och mer. Nu är jag beroende och har dessutom gått upp 20 kg i vikt. Äter gör jag måttligt och bra fortfarande men jag antar att viktuppgången beror på kalorier i form av vin. 1 flaska är väl ca 500 kalorier?

Så, nu sitter jag här i soffan med ett alkoholberoende och är dessutom ganska tjock igen, verkligen trist

Bella 73

Thank you all for sharing. It feels so true and i see my self in all what you feel and write, did the surgery 2014 never really drank alcohol was some thing not fun for me and kept my self with out it for almost 3 years, some how started to be more social not that fat girl that no one looked at not the invisible one. Started hanging out with friends and drank a bit and people thought i was so fun to party with but lately i am different i just want to come home after work and drink and i feel so ashamed i can do or write people that means nothing to me totally CRAZY. I even don't remember a thing the next day.
But as KickiEd SAID we might really not give up and find help cause we might not be able to do it on our own. It is so pitty to change one addiction to another :( from slave to food to damn win. Great evening

Bedrövadsambo

Bra att du tog mod till dig och beställde tid. Och välkommen hit! Starta en egen forumtråd under ”Förändra mitt drickande” så ska vi peppa och stötta allt vi kan.

pe87

här är en till som gjort en gastric bypass(2012)
sep 2015 gifte jag mig och diverse orsaker gjorde därefter att jag hamnade i en depression.
Alkoholen hjälpte en att slappna av.
Hur vet man egentligen att man är beroende ?
Finns det därhemma drivker jag. men finns det inte saknar jag de inte.
Men varje gång jag dricker så får.jag blackout minns inte vad som hänt osv oavsett om de är.en öl eller en flaska vin!

Tar tid att definiera sig själv, men dricka tills man får blackout är ett klart varningstecken. Sen att du inte är beroende med tvång att se till att du har hemma jämt det är väl positivt och kommer att göra det lättare att lägga av helt. Alkohol är en usel medicin mot depression tyvärr. Skaffa en bättre! Den spär i slutändan på ångest, skuld och skam.
Fundera på att lägga av, beroende eller ej!

Eriand1

Jag blev opad 2012.. På Sophiahemmet i Sthlm och så klart så fick dom alla mina journalanteckningar.. Jag har olika diagnoser och missbrukproblem både i släkten och själv. Men för att tjäna pengar så op:ar de på löpande band.. Samtidigt som detta är de bästa jag gjort så är de även nått utav de sämsa jag gjort..

Bigmama

Hej har själv gjort gb för 6 år sedan , på infomötet innan op varnade de att det är mkt lättare att bli alkoholist om du gjort den operationen, så se upp ! Det hade nånting med en mindre magsäck att göra

English rose

Jag har samma erfarenhet som ni andra. Dricker varje kväll efter jobbet själv. Somnar i soffan. Tar mig bakis till jobbet och hoppas inget märks. Tänker jag köper en BIB så jag bara kan ta ETT glas, men minns inte hur många jag dricker. Skäms för att systemetanställda känner igen mig. Köper dyrt vin och tror det gör mig bättre. Helt annat förhållande till alkohol efter min op. Förr drack jag bara socialt.

Ensam43

Hade aldrig problem med A före operation mitt liv min personlighet ändrade otrolig mycket. Jag är rädd för alkohol, jag är rädd att inte kan slut, jag är ensam ingen som vet om hur jag mår. Dricker ca 2-3 flaskor i veckan

Xoog

Vad glad att jag blev när jag hittade hit!
Förstår inte varför jag inte hottat hit tidigare?

Jag läser lch jag känner igen mig i det mesta av de inlägg som jag gått igenom här.

Är GBP-oppad 12-3-2015
Har mått bra från dag1 efter op.
jag har njutit av livets goda i både mat ovh dryck sedan op i lagom mängder givetvis.
Nyfiken som man var efter op om saker smakade som förr.
Det gjorde det allt, Ja i alla fall det medta.

Söm finsmakare av rökig whiskey så blev jag glad att det smakade gott även efter op.
Vin smakade utmärkt, rött som vitt.
Finkörning från små ansenliga mickrobrygferier likaså. Enda ölen jag drack efter op.

Men så en dag någon gång på min resa så blev det där enda glaset vin jag tänkte ta på kvällen 3,4,5 eller ibland 6 om glaset inte var för stort.
Den goda 6:an whisky som jag skulle smutta på blev antingen flera av den sorten eller så blev det näst intill ett fullt whiskyglas jag hällde upp.

Fanns i princip ingen botten i mig utan det slutade oftast att drickat tog slut, speciellt vinboxen.

Var aldrig ute på lokal utan jag satt hemma i soffan, eller när jag var och hälsade på hos min fjärrbo.
Dit jag nu är på väg till.

Hon sa ofta att ””Skall du dricka nu igen, Skall du verkligen ta mer?, Jag vill inte gå ut med dig för det syns du är full!, Har du druckit nu igen? ””
Jag svarade: Ja en wirre får det bli. Det är ingen fara. Det syns inte på mig! Jo, jag har tagit ett glas vin. (i skälva verket var det snart dags att hälla upp det fjärde glaset)

Förnekelse, lögner och självbedrägeri!
Hon jade ju rätt hela tiden!
Men det ville jag inte, kunde inte erkänna då. ?

Skuld, skam och ångest har jag sällan haft när jag drack.
Jo, lite skamsen var jag allt mär jag insåg att jag på lördag insåg att jag inte kom ijågnvsd jag sagt i telefonen på fredagen och varför jag la på luren.

Skam och ångesten kom först som ett hammarslag när jag hade börjat ta tag i problemet med alkoholen innan Påsk 2017.
Fick återfall innan semestern och strax efter semestern.

Är nu mer en nykter tillfrisknandet 99% alkoholist sedan den 29/8-2017.
Och skall göra allt i mon makt för att vara så framöver också.
Men jag ger inga löften i sig.
Jag tar en dag i taget, och eftersom tiden går fort nu mer när man är 57 bast så räknar man in dagarna till veckor osv.?

Har lärt mig att ta hand om livets små svårigheter på ett skapligt sätt.
Har även varit tvingad att ta hand om livets stora svårigheter.
Det senare med hjälp av ett gott kontaktnät i form av självhjälpsgrupper, Mona nära och kära samt min favorit terapeut på det behandlingshem jag vistades vid i 28 dagar höstas 2017.

Det var en beskrivning av min kortvariga ”dryvkeskarriär” från en ”normaldrickande svensk” till en 99% alkoholist.

Mvh
//Xoog